Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Norée, E. O. - *Noreen, E. - Noregs ungdomslag - Norelius, Johan Gustaf Adolf - Norena, Eidé - Norenius, Johan Erik - Noréns korrespondensinstitut (N K I) - *Norge - Befolkning - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Norée—Norge (Befolkning—Kommunikationer)
304
♦Norée, E. O., dog
1936.
♦Noreen, E., har
senare utgivit »Arboga
tänkebok» (1935; tills,
m. T. Wennström) och
Johan Runius’
»Samlade arbeten» (1933
ff.) samt »Fornsvensk
läsebok» (1932) och
»Isländsk läsebok»
(1936). B. H-n.
♦Noregs
ungdomslag bestod 1937 av 33
fylkeslag med inalles 1,091 ungdomslag.
Lagen hade sammanlagt 44,837 medl. och en
förmögenhet av 6 mill. kr. W-t K.
Norèlius, Johan Gustaf Adolf,
dogmatiker, filosof och pedagog (f. 186 1 23/e),
lektor i kristendom och filosofisk propedeutik
1897 i Luleå, 1908—26 i Sundsvall. Skr.: »Om
Kants sedelära» (1889; akad. avh.),
»Grunddragen af Kants Kritik der Urtheilskraft»
(1891), »Om uppfostrans väsen och
hufvud-moment» (s. å.; 2:a uppl. 1895),
»Grunddragen af Hegels filosofi och ästetik» (1893) och
»Luther som uppfostrare» (1917). Hj-rLth.
Norena, E i d é, se Eide, K. A. K., suppl.
Norénius, Johan Erik, missionär (1867
—1934). N. utsändes 1896 till sv. kyrkans
missionsfält i Sydafrika, där han verkade
på stationerna Oscarsberg och Dundee samt
i Johannesburg, där han även tjänstgjort som
svensk pastor. N. blev 1912 missionsstyrelsens
ombud i Sydafrika, 1924 prost. Han
publicerade bl. a. »Bland zuluer och karanger»
(2 bd, 1924—25). Se E. Sundgren, »Prosten
J. E. N.» (1936). G. Lbrg.
Noréns korrespondensinstitut (N K I)
bereder genom korrespondenskurser till real- och
i viss omfattning studentexamen och till
inträde i skilda fackskolor samt ger
undervisning för utbildning i handel och
kontorsarbete, i reklamlära, föirsäljningsteknik,
teckning, målning, tekniska ämnen m. m. N. hade
från början sitt säte i Malmö, där det
grundades 1911, men flyttades 1936 till Stockholm,
där det inrättat verkstad för specialpraktik i
olika fack. Hela elevantalet överstiger 200,000,
och 1937 utgör antalet samtidigt studerande
elever omkr. 30,000. N. utger tidskr. På
Fritid och äger Biblioteksförlaget. Fr. Sg.
♦Norge. Arealen uppges nu off. till 322,681
km2 (utom biländerna), därav 308,594 km2 land.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning......... 303
Näringar........... 304
Kommunikationer ... 304
Statsfinanser...... 305
Bankväsen.......... 305
Myntväsen.......... 306
sp.
Eörsvarsväsen ........ 306
Rättskipning.......... 309
Sport och idrott ..... 309
Historia ............. 310
Litteraturanvisningar.. 311
Befolkning. N:s folkmängd 31 dec. 1936
beräknades till 2,895,300 inv. Emigrationen
över havet har under senare år nedgått till
en obetydlighet och uppgick 1935 till 462 pers.
Näringar. Enl. 1930 års folkräkning levde
29,9 % av befolkningen av jordbruk,
trädgårdsskötsel och skogsbruk, 7 % av fiske,
27,6 % av industri och hantverk, 19,7 % av
handel och samfärdsel samt 5,5 % av allmän
tjänst och fria yrken. Till följd av
statsåtgär-der — garanterade minimipriser på saluförd
spannmål samt produktionspremier (trygd)
för den säd, som odlas för egendomarnas
husbehov — hade vetearealen 1936 ökats till
30,172,5 har och kornarealen till 60,436,7 har,
medan däremot havrearealen minskats till
85,169,7 har. Pälsdjursaveln har gjort stora
framsteg; 1 sept. 1934 funnos 214,063
silver-rävar i N. — Den beräknade årliga tillväxten
i N:s skogar enl. den slutförda
riksskogstaxe-ringen uppgår till 10,4 mill. m3 (barrträd om
0 cm och lövträd om 5 cm diam, vid brösthöjd
medräknade). 1931—35 flottades 4,022,301 m3
virke i N:s samtliga vattendrag. Fiskets
kvantitativa utbyte, vars årliga medeltal ökats i
hög grad sedan världskriget, uppnådde 1933
f. ggn en mill. ton. N. har under de senaste
åren fått en trålarflotta, som producerar
saltad fisk för klippfisktillv. 1936 var den
norska sälf ångsten i farvattnet mellan Jan
Mayen och östgrönland större än i Vita
havet, där ryssarnas sälfångst betydligt ökats.
Den norska valfångstflottan var 1932
upplagd på grund av överfyllda lager och låga
priser. Genom nybyggnader och inköp av
förut norska fartyg överträffar nu den
utländska valfångsten i Antarktis den norska.
Under säsongen 1935/36 utvunno norska
koke-rier (med kvotbegränsning) 1,1 mill. fat olja
och de utländska 1,3 mill. fat. Under säsongen
1936/37 äger obegränsad fångst rum under tre
mån. Man arbetar för internationell
begränsning av valfångsten för att skydda
valbeståndet. De norska företagen ha upphört med
fångst från land. — Industriproduktionens
nya index, som utgår från förhållandena 1927
och även innefattar bergsbruket, uppvisade
för 1935 siffran 125 mot 96 för 1931.
Fr. o. m. 1935 är handelsstatistiken omlagd;
importen grupperas efter produktionsland i
st. f. inköpsland och exporten efter
konsum-tionsland i st. f. avsättningsland. Enl. det
gamla beräkningssättet utgjorde importen
från främmande världsdelar 1935 19 % av
totalimporten, enl. det nya 27,16 %, motsv.
siffror för exporten voro 23,71 % och 26,89 %.
N:s handelsflotta är numera dubbelt så stor
som före världskriget och omfattade 1 jan.
1937 4,118,215 bruttoton. Då voro 605,000 ton
under byggnad för norsk räkning, över
hälften av flottan utgjordes av motorfartyg, och
omkr. 40 % voro tankfartyg för oljetransport.
Endast Storbritannien och U. S. A. ha större
handelsflotta än N., som tävlar med Japan
om tredje platsen.
Kommunikationer. Under krisåren har
byggandet av landsvägar och järnvägar pågått i
ökat tempo. En riksväg, som skall
förbinda nordligaste N. med Trondheim, är
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
