Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Norge - Kommunikationer - Statsfinanser - Bankväsen - Myntväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Norge (Statsfinanser—Försvarsväsen)
306
der byggnad. Sörlandsbanan beräknas bli
färdig till Kristiansand 1938. Antalet
automo-biler hade 1935 ökats till 62,996. Sedan 1927
har Deutsche Lufthansa A.-G. sommartid
upprätthållit lufttrafik till Oslo via Köpenhamn
och Göteborg. 1935 började Norsk
luftfarts-selskap daglig trafik på linjerna Oslo—Bergen
och Bergen—Tromsö och trafikerar nu även
linjerna Oslo—Köpenhamn och
Oslo—Stockholm. 1937 öppnade ett engelskt bolag
flyg-postroute Newcastle—Stavanger. Samtliga
linjer trafikeras endast sommartid. Ax. S.
Statsfinanser. Budgeten för juli 1936—juni
1937 upptog utgifterna till 483,8 mill. kr.
(522,o mill. kr. enl. budgetförslaget för 1937—
38). Härav anslogos till statsskulden 9,7 mill.
kr., till kyrkodep. 50,9 mill., till socialdep.
45,2 mill. (stegring med 35,7 mill. kr.
ålderdomspensioner 1937—38), till försvarsdep. 37,5
mill. etc. (samtliga allmänna utgifter 283,9
mill. kr.). Bland övriga utgifter märktes till
statens affärsrörelse (underskott på
statsbanorna) 49,5 mill. kr., till krisåtgärder 63,5
mill. samt till kapitalbudgeten (avbetalning
på statsskulden m. m.) 86,9 mill. Häremot
svarade allmänna inkomster m. m. 421,o mill.
kr. (478,8 mill. kr. enl. budgetförslaget för
1937—38). Tullarna väntades inbringa 117,6
mill. kr., inkomst- och förmögenhetsskatterna
83,8 mill., viss omsättningsavgift 27,o mill.,
vägavgifterna 21,2 mill., tobaksavgiften 18,9
mill. etc. (1937—38 dessutom
ålderdomspen-sionsavgifter 23,5 mill.). Härtill var att lägga
kapitalbudgeten 62,8 mill. kr., varav 58,5 mill.
skulle inflyta genom lån. Statsskulden
angavs till 1,481,8 mill. kr. i juni 1936, varav
1,427,3 mill. utgjorde fonderade lån — 711,5
mill. upptagna i utlandet — och 54,5 mill.
svävande skuld. N. Sbg.
Bankväsen. Ännu vid sekelskiftet ägnade
sig sparbankerna väsentligen åt långfristig
kapitalplacering och affärsbankerna åt
kortfristig utlåning efter de engelska
affärsbankernas mönster. Affärsföretagens växande
kapitalbehov föranledde på 1900-talet
affärsbankerna att lämna även långfristig kredit,
och i samband med den uppkomna starka
konkurrensen om inlåningsmedel började
sparbankerna i sin tur tillhandahålla
näringslivet rörelsemedel. Då utvecklingen icke
åtföljdes av någon mera betydande
koncentration av affärsbanksrörelsen till större
institut, har följden blivit, att småbankerna
dominera och att gränsen mellan affärsbanks- och
sparbanksrörelse är flytande.
Aret före världskriget hade affärsbankerna
uppnått ung. lika stor inlåning som
sparbankerna, omkr. 600 mill. kr. 1920 hade siffran
vuxit för affärsbankerna till mer än 3 och
för sparbankerna till mer än 2 milliarder kr.
Enl. senaste uppgifter (för 1934) utgör
sparbankernas inlåning alltjämt nära 2
milliarder, medan affärsbankernas inlåning sjunkit
till omkr. 0,95 milliard kr.
Deflationen 1921—23 medförde en svår
kris, särskilt för affärsbankerna, som dessa
år förlorade 0,87 milliard av inlåningen.
Enbart under 1923 inställde 30 affärsbanker
betalningarna, varvid 21 med tillämpning av
ny lagstiftning ställdes »under offentlig
administration». Bland dessa banker voro de
två största, Centralbanken for Norge (se d. o.,
även i suppl.) och Foreningsbanken
(Andresens og Bergens kreditbank), vilka redan
föreg. år rekonstruerats med stöd av Norges
bank. Sedan 1925 har ett rekonstruktions- och
nygrundningsarbete pågått. S. å. trädde en
reformerad banklag i kraft, och en
bankinspektion inrättades.
Under den internationella krisen 1931 kom
en ny påfrestning, varunder två av de då
största bankerna, Den norske creditbank och
Bergens privatbank, i dec. inställde
betalningarna och kommo i åtnjutande av visst
moratorium. Detta hävdes dock i mars 1932, sedan
bankerna rekonstruerats med stöd av Norges
bank. Efter två, resp, ett år återupptogo
dessa banker utdelningen till aktieägarna.
Likvidationsperioden synes i allm. nalkas sitt
slut, i det att likvidationen av de 41
affärsbanker, som ställts »i likvidation under
offentlig administration», i mars 1936 avslutats
för alla utom 7.
I slutet av 1936 voro affärsbankerna 106
och sparbankerna över 600. De tre största
affärsbankerna äro Christiania bank og
kreditkasse, Den norske creditbank och Bergens
privatbank. Som organ för en av staten stödd
kreditgivning till industrien bildades 1936
a/s Den norske industribank med ett
aktie-kap. om 10 mill. kr., varav staten innehar 51
%, samt med rätt att utge 50 mill. kr.
obligationer. E. H-ss.
Myntväsen. I N. och Sverige upphävdes
guldmyntfoten samtidigt 27 sept. 1931. N.
har därefter varit anslutet till
sterlingbloc-ket (se d. o., suppl.) genom upprätthållandet
av fast pundkurs. Fr. o. m. 17 jan. 1934 har
kursen i Stockholm varit oförändrat 97,60 kr.
per 100 norska kr. E. H-ss.
Försvarsväsendet är grundat på
värnpliktslag av 1929 och stortingets beslut 1933
rörande organisationen. Konungens ställning
till försvarsväsendet är oförändrad;
detsamma gäller i huvudsak försvarsdep :s
organisation och de båda försvarsgrenarnas högsta
ledning. Värnpliktstiden är fördelad med 12 år
i linjen (21:a—32 :a året), 12 år i lantvärnet
(33 :e—44 :e) och 13 år i landstormen (19 :e—
20:e och 45:e—55:e); den sistnämnda kan
inkallas endast vid krig. — Vid armén
omfattar enl. värnpliktslagen de stridande
truppslagens f redstjänstgöring i allm. 84
dagar, vilka dock f. n. icke helt uttagas.
Tjänstgöringen fullgöres i regel såsom en
sammanhängande rekrytskola.
Repetitions-övningar förekomma ieke, vilket gör, att
övningar i större, fältstarka förband icke
kunna ifrågakomma. Armén indelas
fortfarande i 6 divisioner. Truppslagen omfatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
