Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Norge - Försvarsväsen - Rättskipning - Sport och idrott - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Norge (Rättskipning—Historia)
310
1937; ytterligare 1 jagare är avsedd att
byggas under 1937.
Flygstridskrafterna äro fördelade
på armén och flottan. Om arméns se ovan,
sp. 307; i flottan skola ingå 96 flygplan.
Fr. o. m. 1 juli 1937 skola arméns och
flottans flygstridskrafter jämte luftvärnet ha
gemensamt chefskap. ö-g.
För den ekonomiska försvar
s-beredskapen arbetar N:s ö kon om
i-ske selvhjälpsråd, vars uppgifter
torde motsvara dem, som tillkomma Sveriges
rikskommission för ekonomisk
försvarsbered-skap men som är av betydligt mindre
omfattning och arbetar med mycket begränsade
medel. C. A. E.
Rättskipning. Lagmansrätterna äro 3, men
i det lagdöme, till vilket Oslo hör,
tjänstgöra 2 lagmän. G. H-n.
Sport och idrott. Från Danmark kom vid
1800-talets början impulsen till gymnastik.
Efter 1814 infördes Lingska gymnastiken i
den militära utbildningen, och 1869 blev den
obligatorisk i skolorna. Tyskt turnväsen, som
genom den 1855 bildade Kristiania
turnfor-ening fått spridning i landet, vann stor
popularitet bland de frivilliga föreningarna. Inom
dessa förekommer numera ett »norskt
turn-system», som är en blandning av svensk och
tysk gymnastik. Vid Statens gymnastikskole
i Oslo (gr. 1870) undervisas endast i svensk
gymnastik; särskilt verksamma för denna
voro kapten Ivar Björnstad (d. 1883) och
överstelöjtnant Louis Bentzen (d. 1930).
I den moderna idrottsrörelsen har N. gjort
sin främsta insats inom vinteridrotterna
(överlägset främsta nation vid olympiska
vinterspelen 1924, 1928 och 1936). Inom
skid-sporten är N. föregångslandet. Redan på
1700-talet anordnades tävlingar. 1883
bildades Föreningen til skiidrettens fremme, och
därmed började en tid av stark utveckling,
då skidsporten blev N:s nationalidrott. Sitt
centrum har sporten i Holmenkollen, där
sedan 1892 årl. stora internationella
skidtävlingar anordnas (jfr Skidlöpning). N.
har vunnit otaliga internationella framgångar
i skididrott, särskilt genom Lauritz
Bergen-dahl, Thorleif Haug, Johan Gröttumsbraaten
och Birger Ruud.
Näst skidlöpningen är skridskosporten N:s
största idrottsgren. Redan i början av
1800-talet var den spridd över hela landet. Den
första stora tävlingen hölls 1863 i
huvudstaden, och 1864 stiftades Kristiania (nu Oslo)
sköiteklub. BlandN:s främsta utövare av
skridskosporten kunna nämnas hastighetsåkarna
pioniären Axel Paulsen, Peder östlund, Oscar
Mathisen (5 ggr världsmästare), Roald
Lar-sen, Bernt Evensen, Mikael Staksrud, Hans
Engnestangen och Ivan Ballangrud (3 ggr
olympiamästare 1936) samt konståkerskan
Sonja Henie (se d. o., suppl.). —
Bandysporten är ej så vanlig som i Sverige, som sedan
1927 besegrat N. i 10 landsmatcher.
Bland sommaridrotterna må främst
nämnas fotboll, som har 50-åriga traditioner men
fick sitt egentliga genombrott 1918—19, då
N. erövrade nordiskt mästerskap. Största
framgången hittills nåddes vid olympiska
spelen 1936, då norska laget hemförde
bronsmedaljen. T. o. m. 1936 ha 112 landsmatcher
spelats, av vilka drygt 1/3 förlorats, av dessa
39 mot Sverige (8 vunna, 7 oavgjorda, 24
förlorade).
I fri idrott har N. nått god standard; det
största namnet är världsrekordmannen
Charles Hoff. 1932 besegrades Sverige i en
lands-match. Cykelsporten hade en storhetstid till
fram mot sekelskiftet med bantävlingar;
bland förgrundsfigurerna märktes Wilhelm
Henie (Sonja Henies far; världsmästare 1894).
Numera utövas mest landsvägsåkning. I
simning har N. haft två goda representanter i
John Johnsen och Knud Olsen; i tennis, där
Nordisk cup erövrats 2 ggr, har Johan
Haa-nes varit den ledande. Av kampidrotterna
har boxningen slagit mest igenom, och N. har
vunnit flera landskamper. Otto von Porat
(olympiamästare 1924) och Pete Sanstöl ha
även som professionella fått världsrykte.
Norrmännen höra som seglare till världens
förnämsta. Guldpokalen har erövrats 8 ggr,
och vid olympiska spelen 1928 vann kronprins
Olav en guldmedalj. De stora norska
regat-torna vid Hankö ha stort anseende och
besökas av seglare från hela världen.
I spetsen för den norska idrotten står N :s
landsforbund for idrett (gr. 1910), som
omfattar flera specialförbund, av vilka de
största äro N:s fotballforbund (gr. 1902), N:s
idraetsforbund (gr. 1896), N:s skiforbund (gr.
1908) och N:s sköiteforbund (gr. 1893). N. har
även en stark arbetaridrott, som 1937 börjat
inleda samarbete med landsförbundet. A-ö.
Historia. En av regeringen Kolstads första
uppgifter var behandlingen av
Grönlandsfrå-gan (se Grönland, suppl., sp. 508). Saken
gav anledning till starka politiska
meningsbrytningar, men alla voro ense om att N.
lojalt skulle böja sig för Fasta mellanfolkliga
domstolens utslag 1933, som gick N. emot.
Mars 1932 dog Kolstad och ersattes av
bondepartiets ledare i stortinget, J. Hundseid.
Hösten 1931 nådde den ekonomiska
världskrisen N. Den norska kronan måste följa
pundet och lämna guldet. Krisen visade sig
vidare i en stark stegring av arbetslösheten
och i underskott i statsbudgeten.
Regeringens politik var att skära ned
statsbudgeten så mycket som möjligt, men då
denna linje hotade att skada viktiga
kulturella och sociala institutioner (folkskolan,
sjukvården), reagerade arbetarpartiet och
vänstern. Tillsammans störtade de regeringen
i mars 1933. Mowinckel kom så åter till
makten i spetsen för en ren vänsterregering.
Denna ökade statsbudgeten bl. a. genom större
anslag till bekämpande av arbetslösheten,
men nya skatter kunde undvikas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
