Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Norge - Historia - Litteraturanvisningar - *Norges byforbund - *Norges geografiske opmåling - Norges sjökartverk - Norges Svalbards- og Ishavs-undersökelser - Norges tekniske höiskole - *Norin, E. S. - *Norinder, E. H. - Norlander, Axel Porat - *Norlander, E. A. - *Norlind, E. L. - *Norlind, J. H. T. - *Norling, N. S. - *Normalarbetsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Norges byforbund—Normalarbetsdag
312
Vid valet 1933 gick arbetarpartiet starkt
fram och besatte 69 platser mot 81
borgerliga. Ministären Mowinckel stod kvar
en tid, huvudsaki. stödd av de borgerliga
partierna, men i mars 1935 störtades den av
arbetarpartiet i förening med bondepartiet,
och resultatet blev en ministär ur
arbetarpartiet under Johan Nygårdsvold. Grundvalen
för dess politik var en kompromiss mellan de
två nämnda partierna. Bondepartiet fick flera
av sina önskningar ang. jordbrukspolitiken
genomförda, medan arbetarpartiet uppnådde
större statsanslag till bekämpande av
arbetslösheten. Följden blev en stark stegring av
statsbudgeten för både 1935/36 och 1936/37.
Nya skatter blevo nödvändiga (ökning av den
direkta statsskatten och en omsättningsskatt
på 1 % av detaljhandeln).
1936 godkände stortinget en betydelsefull
social reform, ålderdomspensionen, som
trädde i kraft 1 juli 1937. En ny lag om
arbetarskydd av s. å. har starkt utvidgat statens
kontroll över arbetstid o. a.
arbetsförhållanden inom industri, hantverk och handel.
Konjunkturomslaget gjorde sig även gällande i N.
Redan våren 1934 var det märkbart men
visade sig särskilt under de följ, två åren.
Statsräkenskaperna ha därför ständigt visat
överskott, och statsskulden har minskats
något. — Vid valen hösten 1936 blev
fördelningen av mandat mellan arbetarpartiet och
de borgerliga nästan oförändrad (70, resp.
80). J. M-d.
Litteraturanvisningar. O. Holtedahl,
»Hvor-dan landet vårt blev til» (1931); A. Sömme,
»Skogen i N.» (1932) och »Jordbruket i N.»
(1933); »Norway to-day», utg. av K. Fischer
(s. å.); J. Vidnes, »La Norvège» (1934);
»Norge vårt land» (1935 ff.).
♦Norges byforbund. 1937 voro 32 av
landets köpstäder och ladesteder samt Dals
socken (Rjukan) medl. av N.
♦Norges geografiske opmåling är enl.
stor-tingsbeslut 1932 delad i tre avd.: geodetiska,
topografisk-kartografiska och tekniska;
sjökartverket ställdes 1 juli 1932 direkt under
Försvarsdepartementet, marinen.
Norges sjökartverk, institution för
framställning av sjökort, utbröts 1932 ur Norges
geografiske opmåling (se d. o., även ovan).
Norges Svalbards- og Ishavs-undersökelser,
Oslo, norsk statsinstitution för praktiska
och vetenskapliga undersökningar på
Svalbard och i Ishavet. Upprättades 1928 på
initiativ av A. Hoel (se d. o., suppl.), som
alltjämt är chef för N., och fortsätter det
systematiska arktiska forskningsarbete, som
bedrivits av årliga norska expeditioner sedan 1906
(sedan 1910 med statsunderstöd). Vid 1930
års expedition anträffades Andrées (se d. o.,
suppl.) dödsläger. N. utger kartor och två
publikationsserier. Hoel.
Norges tekniske höiskole, Trondheim, gr.
1900 och öppnad 1910, är organiserad på avd.
för arkitektur, bergsvetenskap, väg- och
vat
tenbyggnad, kemi, elektroteknik, maskin- och
skeppsbyggnad samt en allmän avd. (med
linje för teknisk fysik) med fyra–femåriga
utbildningskurser för ingenjörs- och
arkitektexamen; N. utdelar sedan 1924 även teknisk
doktorsgrad. Antalet stud, är omkr. 750; vid
N. äro anställda 31 professorer, 10 docenter,
16 speciallärare och 42 övriga lärare. J. A-n.
♦Norin, E. S., återkom våren 1935 till
Sverige. 1928—30 hade han geologiskt kartlagt
ö. Tien-shans ökenkedjor längs
Tarimbäcke-nets n. ö. rand. Av betydelse för förståelsen
av Centralasiens struktur är N:s påvisande
av de prekambriska och gammalpaleozoiska
formationernas stora utbredning i dessa
trakter. 1931 rekognoscerade N. tills, m. N.
Am-bolt topografiskt och geologiskt n. v. delen av
det tibetanska höglandet längs Kun-luns s.
sida mellan 78° Igd och 83° ö. fr. Gr. samt
1933 Tsaidambäckenets s. randzon mellan
90° Igd och 100° ö. fr. Gr. N. Zn.
♦Norinder, E. H., blev
1932 prof, i Uppsala i
elektricitetslära med
särskild hänsyn till
atmosfäriska
urladdningar och prefekt för
Uppsala univ:s
institut för
högspännings-forskning. Har jämte
fortsatta studier över
blixturladdningar
även undersökt
atmosfäriska radiostörningar. Sv. B-r.
Norlander, Axel Pora t, militär,
motorman (f. 1883 7/g), blev kapten vid flottan
1912, övergick till reserven 1920 och blev
1935 kommendörkapten av 2:a graden i
marinen. Som generalsekr. i Kungl.
automobil-klubben (sedan 1920) har N. nedlagt ett
energiskt arbete på flera frågor rörande
motortrafiken. E. Hlr.
♦Norlander, E. A., dog 1935 u/4.
♦Norlind, E. L., har ytterligare utgivit
dramat »Borgmästaren» (1926), balladen
»Gylden-granathen» (1930) och romanen »I helgonets
spår» (1934).
♦Norlind, J. H. T., har även författat en
kortfattad »Handbok i svenska musikens
historia» (1932) och »Geschichte der Zither»
(1936), utgörande bd 1 av »Systematik der
Saiteninstrumente».
♦Norling, N. S., lämnade riksdagen 1936.
Han är sedan 1920 förste v. ordf, i Sveriges
storloge av I. O. G. T. N. har utgivit »Femtio
års godtemplararbete i Sverige» (1929).
♦Normalarbetsdag. Frågan om införande
av 40 timmars arbetsvecka, närmast för
motverkande av arbetslösheten, har sedan 1933
stått på Internationella arbetskonferensens
dagordning. 1935 antogs också en
principkonvention om förkortning av arbetstiden till
40 tim. i veckan utan sänkning av arbetarnas
levnadsnivå ävensom en konvention om
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
