Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Optik - *Optionsrätt - Oranienburg - Orano, Paolo - Orchoninskrifterna - Orczy von Orczi, Emmuska - *Ordbok - Ordensborgar - *Orderpapper - Ording, Hans Nielsen Hauge - *Ordnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Optik—Ordnar
376
*Optik. O. har under senare år gjort snabba
framsteg, särskilt i samverkan med
atomfysiken, varigenom man kommit till en fördjupad
uppfattning om ljusets natur; se Fysik och
Kvantummekanik, båda i suppl.
Alltmer fulländade optiska instrument av skilda
slag (kikare, mikroskop, spektralapparater,
fotometrar m. m.) ha öppnat nya möjligheter
och bl. a. i spektrofotometrien givit nya
analysmetoder. Sv. B-r.
*Optionsrätt. 3. (Privatr.) Rätt, som av
ena parten i ett avtal tillförsäkras den andra
att avsluta en affär vid ett visst kommande
tillfälle till ett överenskommet pris
(förekommer särskilt i börsaffärer men även vid
privata arrendeavtal). Schg.
Oränienburg [-bork], stad i preuss. prov.
Brandenburg, vid Havel, 30 km n. n. v.
om Berlin; 17,120 inv. (1933). Maskin-,
metall-och kemisk industri. Renässansslott (uppfört
1698—1704). Beryktat koncentrationsläger,
numera flyttat.
Orano [åra’nå], P a o 1 o, italiensk författare
(f. 1875). Var urspr. lärare, blev journalist
och socialdemokratisk agitator. O.
organiserade strejker bl. a. i Ferrara och Parma 1906.
Med världskriget blev han nationalist och
sedan en av Mussolinis första anhängare. Han
är numera deputerad och prof, i
journalistikens historia vid univ. i Perugia. O. har
utgivit en rad arbeten, värdefulla för studiet
av italiensk socialdemokratis utveckling, samt
goda litteraturhistoriska studier: »I moderni»
(5 bd, 1908—26) och »Contemporanei» (1928).
En intressant studie är »Mussolini da vicino»
(s. å.). G. B-h.
Orchoninskrifterna,
seOrkhoninskrif-terna och Sibiriska inskrifter.
Orczy von Orczi [å’rtsi fån å’rtsi], E
m-m u s k a, ungersk baronessa, engelsk
författarinna (f. 1865). Hon har skrivit en mängd
historiska romaner och är kanske ännu mera
känd genom sina detektivhistorier; många av
hennes böcker äro övers, till sv. R-n B.
*Ordbok. Till Söderwalls medeltidsordbok
utkommo 5 supplementhäften 1925—35. 1932
utgavs en kortare etymologisk o. av L.
Le-vander och E. Wessén, »Våra ord». 2:a
uppl. av E. Hellquists »Etymologisk ordbok»
är under utgivning (1935 ff.).
Ordensborgar, nationalsocialistiska
utbild-ningsanstalter i Tyskland för partiets
funktionärer med treåriga kurser (främst fysisk
fostran och skolning i nationalsocialistisk
åskådning). Tre o. uppfördes 1936.
*Orderpapper. Skuldebrev, som har formen
av o., är numera icke fullt likställt med
skuldebrev till innehavaren. Se vidare
Skuldebrev, suppl.
Ording, Hans Nielsen H a u g e, norsk
präst (f. 1884), kusin till J. O. Var 1916—22
stipendiat i systematik vid teol. fakulteten i
Oslo, blev teol. dr 1921 (»Untersuchungen über
Entwieklungslehre und Teleologie») och är
sedan 1935 kyrkoherde i Oslo. O. har bl. a.
skrivit »Estetikk og kristendom» (1929) och
utger Norsk Kirkeblad. A. Fr.
*Ordnar. 3. Att Salvatorordens kedja —
bestående av omväxlande gyllene
serafhuvu-den och vasar —, som finnes avbildad bl. a.
kring riksvapnet på Erik XIV:s riksdaler
(1561) och sigill, verkligen burits, åtm. av
konungen själv, framgår av det av S. van der
Meulen, sannolikt i början av 1561, utförda
porträtt av Erik, som 1932 skänktes till
porträttsamlingen på Gripsholm. E. E. A-n.
Nyare litt.: K. Löfström, »Kungl. medaljen
Illis quorum meruere labores» (1933) och
»Kungl. medaljen Litteris et Artibus» (1935);
J. Kleberg, »Kungl. svenska riddarordnarna»
(2 bd, 1935—36); A. Jocelyn, »The orders,
de-corations and medals of the world» (1934 ff.).
Ordensöversikt.
Bolivia. Andernas kondororden, st. 18
april 1925; 5 kl. Band: grönt. Tilldelas endast
utlänningar.
Brasilien. Orden Södra Korset, st. 1 dec.
1822 av kejsar Pedro I, upphävd 1889, återupplivad
5 dec. 1932; 5 kl. Band: ljusblått. Tilldelas endast
utlänningar. — Merito naval, st. 4 juli 1934
ay provisoriska regeringen; 5 kl. — Merito
militär, st. 11 juli 1934 av provisoriska regeringen;
5 kl.
Colombia. Boyacåkorset har numera 6 kl.
Band : gult-blått-rött.
Dominikanska republiken. Juan Pablo D u a
r-tes förtjänstorden, st. 24 febr. 1931 av
president R. L. Trujillo; 7 kl.
Ecuador. A b d 6 n Oalderonst järnan, st.
22 okt. 1904; 3 kl. Band: gult-blått-rött. För
militärer. — Al m é r i t o, st. 22 okt. 1921; 3 kl. Band:
gult.
Egypten. El M a r e e f o r d e n, st. 21 nov. 1932
av konung Fuad I; 3 kl. Band: violett med
karminröda och ljusblå kanter. — Orden för
industri och handel, Bt. 21 nov. 1932; 3 kl. Band:
ljusblått med gula och gröna kanter__Fuad I : s
kedja, st. 19 mars 1936 av konung Fuad I; 1 kl.
(kedja), tilldelas suveräner, statschefer o. dyl.
Estland. Statsvapnets förtjänstorden,
st. 7 okt. 1936 av t. f. president K. Päts; kedja,
särskilt storkors och 5 kl. Band: blått. 5
medaljklas-ser• — Vita stjärnans förtjänstorden,
st. 7 okt. 1936; kedja, särskilt storkors och 5 kl.
Band: rött. — Ö r n k o r s e t, st. 17 febr. 1928 av
skyddskårerna, sedan 7 okt. 1936 statligt
utmärkelsetecken; 5 kl. Band: orange med ljusblå kanter, kl.
3 dessutom med en ljusblå mittelrand. — Röda
korsets utmärkelsetecken blev 7 okt. 1936
statligt; 4 kl. Band: ljusblått med blå-svart-vit-svarta
kanter.
Frankrike. Mérite maritim e, st. 9 febr.
1930; 3 kl. Band: mörkblått med blå-grön-blå-grön*
kanter.
Guatemala. Q u e t z a 1 o r d e n, st. 26 mars 1935
av president J. Ubico; 3 kl. Band: blått-vitt-blått.
Irak. Rafidainorden, st. 1928. — H a c h
i-m i t o r d e n, st. 1932.
Jugoslavien. K r o n o r d e n, st. 1929.
Kuba. Céspedesorden, st. 1925.
Litauen. Vytiskorsorden, st. 1919 av
presidenten Smetona; för krigsförtjänster; 5 kl. samt
Vytiskors i 3 kl.; ordensfana tilldelas städer,
trupper och korporationer. Band: rött med fyra svarta
ränder. — Vytautasorden, st. 1930 av
presidenten Smetona; 5 kl. och en (den högsta) med kedja
samt 3 medaljklasser. Band : vitt med mörkgula kanter.
Mexiko. Aztekiska örnorden, st. 10 sept.
1932 av t. f. president A. Rodriguez; 5 kl. Band:
vitt med gröna och röda kanter för militär, gult för
civila. Ordens högsta klass består av kedja och
tilldelas endast statschefer. Orden tilldelas företrädesvis
utlänningar.
Persien (Iran). Humayunorden, st. 1930
av schah Pahlavi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
