Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ordnar - *Ordningsstadga - *Ord och Bild - *Ordonnans - *Ordspråk - Ordzjonikidze - Ordzjonikidze, Grigorij (Sergo) Konstantinovitj - Ordzjonikidzegrad - Ore, Öystein - *Oregon - *Orenburg - Orense - *Orficism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Ordningsstadga—Orficism
378
Peru. Militära Ayacuchoorden, st. 9
aug. 1932 av president L. Sanchez Cerro; 5 kl.
Band : rött-vitt-rött.
Påven. Heliga gravens orden utdelas
sedan 1928 endast av latinske patriarken i Jerusalem.
Utdelas även till kvinnor; 3 kl.
Rumänien. Meritul c u 11 u r a 1, st. 19 juli
1931 av konung Karl II; 4 kl., 2 medaljkl. Band
olika för olika kategorier mottagare. — Serviciul
c r e d i n c i o s, st. 9 maj 1932; minst 3 kl. Band:
blått-vitt-blått. — Meritul comercial si
indus t r i a 1, st. 22 nov. 1912; 3 kl.
Spanien. Spanska republikens orden,
st. 25 juli 1932; kedja (tilldelas endast statschefei),
6 kl., 2 medaljkl. Band: mörkrött med vita kanter.
— Orden civil de Äfrica, st. okt. 1933; 5
kl., 2 medaljkl. Band: vitt-grönt.
Turkiet. Ordnarna avskaffades 1923.
Tyska riket. E h r e n k r e u z, st. 13 juli 1934 för
deltagare i världskriget samt för änkor efter el.
föräldrar till dylika; 1 kl. Band: svart-vitt-rött.
—-Tyska örnens förtjänstordea, st. 1 maj
1937 av rikskansler Adolf Hitler; 5 kl. och 1 medalj.
Band: rött med vit-svart-vita kanter. Tilldelas endast
utlänningar.
Ungern. Hederstecken för
förtjänster om konst, st. 1928; utdelas i guld, silver
och brons, bäres i band med de ungerska färgerna.
Österrike. Republikens hederstecken
ersattes 24 sept. 1934 med österrikiska f ö
r-t j ä n s t o r d e n, st. s. d.; 10 kl. Band : rött-vitt-rött.
— Hederstecken för konst och
vetenskap, st. 9 okt. 1934; utdelas som »Ehrenzeichen»
och som »Verdienstkreuz». _ S. Lpt.
♦Ordningsstadga. Ordningsstadgan
för rikets städer gäller, förutom för
stad, i tillämpliga delar för köping, hamn,
fiskläge o. a. ställe med större
sammanträngd befolkning (ordningsmunicip), då
K. B. sådant förordnar genom beslut, som
skall underställas K. m:ts prövning. Genom
k. kung. 10 juni 1932 har förordnats, att
vissa stadganden i § 13 i fråga om maskerad,
bal, lekstuga, lindansning, positivspelning el.
dyl., akrobatiska konststycken, konstridning,
djurförevisning el. dyl. skola tillämpas
jämväl för ort, där stadgandet ej förut gällt,
d. v. s. även för landsbygden. Dessa
stadganden föreskriva anmälan hos och
avvaktande av tillstånd från polismyndigheten,
innan föreställningen anordnas.
Lagstiftningen är företrädesvis riktad mot det s. k.
dans-baneeländet på landsbygden. — Genom en
annan k. kung. s. d. om ändrad lydelse av § 30
har förordnats, att vad i § 13 är stadgat
skall, även i den mån bestämmelserna i
samma § icke dessförinnan äro gällande,
tillämpas på visst område invid eller i närheten av
stad, där K. B. så förordnar genom beslut,
som underställes K. m:t. Här avses
tillställningar av annan art, näml, dels av s. k.
kulturellt slag (konsert, föredrag m. m.), dels
allmänna sammankomster (demonstrationer
m. m.). Därigenom ha sammankomster, som
anordnas på gata, torg eller annan allmän
plats, gjorts beroende av tillstånd från
polismyndigheten. — Enl. en tredje kung. s. d.
må nöjesskatt samt särskild bevillning (se
Artistskatt och
Bevillningsavgifter) upptagas även för tillställningar,
till vilka tillträde är beroende av
medlemskap i viss förening eller av inbjudning,
därest tillställningen uppenbarligen utgör del
av en uteslutande eller väsentligen för
an
ordnande av dylika tillställningar driven
rörelse eller är att jämställa med tillställning,
till vilken allmänheten har tillträde. — 31
maj 1933 antogos o. för F. K. och A. K. Schg.
*Ord och Bild. K. Wåhlin dog 1937 och
efterträddes som red. av S. Rinman.
♦Ordonnans. Ordonnansofficer, i Sverige
numera endast hos kungliga prinsar anställd
subalternofficer.
♦Ordspråk. Ett handskrivet
ordspråkslexi-kon i 5 foliobd (jämte 1 bd slagordsregister),
utarbetat av överstelöjtnant C. Bäckström,
finnes sedan 1928 i Kungl. bibi., dit det
skänkts av förf. O. W-n.
Ordzjonikidze [ård-gånikFdze]. 1. Sedan 1931
off. namnet på Vladikavkaz (se d. o.). —
2. Stad i Donetsområdet, Ukraina, 40 km
n. ö. om Stalino; 91,900 inv. (1934).
Stenkolsgruvor; stora järn- och stålverk. O.,
urspr. Jenakijevo, kallades 1928—36 Rykovo.
Ordzjonikidze [ård^åniki’dze], G r i g
o-rij (Sergo) K on s t a n t i n o v i t j,
geor-gisk-rysk politiker (1886—1937). Studerade
först medicin men kom tidigt in i den
revolutionära rörelsen och var omväxlande i
fängelse, landsflykt eller förvisning. Vid
bolsje-vikrevolutionens utbrott 1917 befann sig O.
i Jakutsk men kom snart till Ryssland och
utmärkte sig i inbördeskriget. Senare nådde
han höga poster inom partiet och
förvaltningen, blev bl. a. led. av politiska byrån,
centrala exekutivkommittén, försvarsrådet
och centrala kontrollkommittén. Som
folkkommissarie för den tunga industrien från
1932 hade han stor andel i genomförandet av
första femårsplanen och försvarets utbyggnad.
Ordzjonikidzegrad [ård^ånikidzegra’t],
sedan 1936 off. namnet på Bezjitsa.
Ore, ö y s t e i n, norsk-amerikansk
matematiker (f. 1899), fil. dr i Oslo 1924, sedan
1927 prof, vid Yale-univ. Han är
talteoretiker; förutom flera egna vetenskapliga
arbeten har han tills, m. E. Noether och R. Frieke
utgivit Dedekinds samlade verk. O. F.
♦Oregon hade 1930 110,440 (11,6 %)
utlands-födda, därav 11,032 födda i Sverige och 7,450
i Norge. 1935 funnos 64,826 farmer med en
produktion s. å. av 100 mill. doll.
Skogsbruket är näst det i grannstaten Washington
störst i U. S. A. och det outtagna
timmer-förrådet större än någon annan stats i
U. S. A. H. N-n.
♦Orenburg hade 144,600 inv. 1934 och är
sedan s. å. huvudstad i det nybildade O r e
n-burgområdet (ö. delen av f. d. Mellersta
Volgaområdet; 131,362 km2, 1,682,600 inv.);
flyghamn.
Ore’nse [å-], stad i Galicien, n. v. Spanien,
vid Mino; 21,579 inv. (1931); huvudstad i
prov. O. (6,979 km2, 426,043 inv.),
biskopssäte. Gammal stad med märklig katedral
(1100- och 1200-talen) samt högre skolor.
Varma svavelkällor.
♦Orficism. En god sammanfattande
framställning av o. har utkommit, W. K. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
