Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pipping, Hugo Edvard - *Pipping, K. H. - Pirak, Anta Pavvasson - *Pirandello, L. - Piratkusten - *Pirenne, H. - *Piroplasmos - *Píša, A. M. - *Piscator - Piskormar - *Pissodes - Pitch - *Piteå - Pitkäniemi, Frans Mikael - *Pitkäranta - Pitoëff, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Pipping, K. H.—Pitoeff
466
Blev 1929 lärare samt 1934 prof, i
nationalekonomi med statistik vid svenska
handelshögskolan i Helsingfors och s. å. docent vid
Helsingfors univ. P. har utgivit bl. a.
»Myntreformen år 1865» (1928; akad. avh.), den
teoretiska undersökningen »Behov och
levnadsstandard» (1935) samt en kortfattad
handbok, »Finlands näringsliv» (1936). P. blev 1924
sekr. i Ekonomiska samfundet. Han är
med-arb. i Nordisk Familjeboks 3 :e uppl. 0. Brn.
♦Pipping, K. H., lämnade 1936 redaktionen
av Studier i Nordisk Filologi. Han var led.
av styrelsen för Sv. litt.-sällsk. i Finland
1903—04 och 1907—36, därav som ordf. 1922
—24 och som viceordf. 1918—22 och 1924—36.
Pi’rak, Anta Pavvasson, nomad,
författare (f. 1873 8/u), Sirkas lappby, Jokkmokk.
Genomgick småskoleseminarium, var kateket
i tio år och övergick därefter till
nomadlivet. P. har på lapska författat en ingående
skildring av sitt och jokkmokklapparnas liv
i allm., vilken utkom 1933 i sv. övers, under
titeln »En nomad och hans liv». Den lapska
grundtexten, »Jåhttee saamee vissoom»,
utkom 1937. Båda texterna äro utg. av Hum.
vet.-samf. i Uppsala. H. Grm.
♦Pirandello, L., dog 1936 10/i2. Sista
årtiondet av sitt liv sökte P., ej fascist men
ivrig nationalist och personlig beundrare av
Mussolini, ställa sina verk i den fascistiska
propagandans tjänst. Förhärligande
doktriner, som författaren endast i undantagsfall
känner sig själv förstå och omfatta, äro dessa
arbeten mestadels virtuosteknik utan
verkligt innehåll och ha lämnat publiken kall.
Under det sista levnadsåret återtog P.
arbetet på en länge planerad jätteroman, skrev
scenario till en film över Roms
grundläggning och ledde själv filmningen av »Salig
Mattias Pascal». De flesta av dessa
påbörjade arbeten komma genom
testamentsbe-stämmelser ej att publiceras. Juni 1937
uppfördes emellertid i Florens’ Boboliträdgårdar
dramat »I giganti della montagna». P. var
medlem av Accademia dTtalia från 1929. Han
fick Nobelpriset i litteratur 1934. Bästa
biogr. över P. är F. V. Nardelli, »L’uomo
segreto» (1932). G. B-h.
Pirätkusten, eng. Trucial coast el. Trucial
Oman, kallas Persiska vikens sydkust mellan
halvön Katr och Omanviken. Politiskt är P.
uppdelad i sex arabiska furstendömen, styrda
av sultaner eller schejker: Abu Dhabi, Dibai,
Schardja, Adjman, Umm el-Kaweir och Ras
el-Chaima, tills, omfattande 15,600 km2 med
omkr. 80,000 inv. Befolkningen ägnar sig
huvudsaki. åt pärlfiske och vapensmuggling.
Genom ett fördrag av 1892 står P. under
brittiskt skydd och övervakas av residenten
över Persiska viken. S. F.
♦Pirenne, H., dog 1935. Han avslutade sin
monumentala »Histoire de Belgique» med bd
7 (1932). Av P:s »Bibliographie de 1’histoire
de Belgique» utkom 3:e uppl. 1931 (utg.
tills, m. H. Nowé och H. Obreen). I se-
rien »Peuples et
civilisations» skrev P. bd
7, »La fin du moyen
äge» (s. å.). Av hans
banbrytande
stads-historiska forskning
har även den
ekonomiska historien
hämtat betydande vinster.
Nekrolog i Revue
Historique, bd 176,
1935. B. H-d.
♦Piroplasmos, se
även B lodst allni ng 1, suppl.
♦Pisa, A. M., är litteratur- och
teaterkritiker i den socialdemokratiska Pragtidningen
Prävo Lidu. Han har vidare utgivit ett
arbete om den tjeckiska proletärpoesien,
»Pro-letäfskä poesie» (1936). C. T-t.
♦Piscator, E. Efter den nationalsocialistiska
rörelsens seger måste P. lämna Tyskland.
Han berövades sitt tyska medborgarskap
1934. O. W-n.
Piskormar, se Trädormar.
♦Pissodes, se även färgpl.
Skogsträdens skadedjur 2, bild 5.
Pitch [pitf], eng., inom flygväsendet
allmänt använd benämning för
flygplanspropel-lers stigning; låg p. motsvarar liten stigning,
hög p. stor stigning.
♦Piteå. Folkmängden hade 1937 stigit till
3,444 inv. S. J:s slipersfaktori har sålts till
domänverket, som där driver sågverksrörelse.
En byst av Chr. J. Boström (av G. Almgren)
avtäcktes 1935.
Pftkäniemi, Frans Mikael, finländsk
kooperatör (f. 1878). P. disputerade 1908 i
nationalekonomi och blev s. å. chef för
exportandelslaget Valio, som under hans
ledning genomgått en storartad utveckling. Han
var 1918—26 red. för tidskrifterna Pellervo
och Suomen Osuustoimintalehti. P. har
representerat staten vid underhandlingar om
handelsfördrag. H. E. P.
♦Pitkäranta. Gruvorna ägas numera av
Pitkäranta oy. (tidigare Diesen wood
com-pany a.-b., gr. 1907), som 1934 vidtog
åtgärder för driftens återupptagande; malmen
är här starkt blandad med järn och zink som
huvudmetaller samt bl. a. tenn och volfram
i mindre mängder. Bolaget äger dessutom
Nurmisaari såg och cellulosafabrik i P. med
en årlig produktion av 20,000 stds sågat virke
och 30,000 ton blekt sulfatcellulosa. O. Brn.
Pitoeff [-tåä’f], Georges, fransk-rysk
skådespelare och regissör (f. 1886). Bördig
från Tiflis, liksom hustrun, Lud mill a P.
(f. 1896), elev av Antoine och Stanislavskij,
debuterade P. i Petersburg 1912, grundade
1915 en egen scen i Genève och etablerade sig
slutligen i Paris 1919. Här blev han en av
de initiativrikaste pioniärerna för nya
regiidéer och en ny dramatik, representerad av
namn som Lenormand, Pirandello, Shaw och
sina egna landsmän; han har även spelat Hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
