- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
467-468

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pitoëff, Georges - Pittman, Key - Pitts, Zazu - Pittsburgh steamship company, The - Piura - Pizzetti, Ildebrando - Pjatakov, Georgij Leonidovitj - Pjatigorskij, Gregor - Pjatiletka - Pjäsvärn - *Pjätteryd - *Placodermi - Planarier - Planhushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

467

Pittman—Planhushållning

468

Bergman. Till hans hustrus bästa roller höra
Shaws Sankta Johanna och hustrun i »Sex
roller söka en författare». Själv har P. haft
mindre framgång som skådespelare, då han
aldrig lyckats frigöra sig från sin sjungande
slaviska diktion. Kj. S-g.

Pittman [pi’tmon], K e y, nordamerikansk
politiker (f. 1872). P. började efter juridiska
studier verksamhet som advokat i Seattle och
praktiserade ett par år som guldgrävare i
Klon-dyke. Han invaldes 1912 i senaten av
demokraterna och har där spelat en inflytelserik
roll, bl. a. som ordf, i senatens utrikesutskott,
och i samband med de senaste årens
neutra-litetslagstiftning hävdat kravet på förbud
för amerikansk export av vapen och
ammunition till krigförande stat med främsta
syfte att därigenom hålla U. S. A. utanför
varje krigisk inblandning. P. var delegerad
vid världsekonomiska konferensen i London
1933. L-ts.

Pitts, Z a z u, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1900). P. kom till Los Angeles
för att driva en privatdetektivrörelse men
övergick snart till filmen och har gjort sig
känd i komedigenren. Utom i en del farser
m. m. har hon medverkat i Laughtonfilmen
»Det var livat i Paris». R. A-g.

Pittsburgh steamship company, The [öo
pftsbäg stTmJip ka’mponi], rederi med
huvudkontor i Cleveland, Ohio, dotterbolag till
United states steel Corporation. Flottan
bestod 1937 av 86 lastfartyg om tills. 488,281
bruttoton; den användes uteslutande till
transport av järnmalm och kalksten på Stora
sjöarna för ståltrustens räkning. K. H. A.

Piura [pio’ra], stad i nordvästligaste Peru,
vid Rio de Piura; omkr. 20,000 inv.
Huvudstad i prov. P. (39,468 km2, omkr. 300,000
inv.). Betydande bomullshandel; järnväg till
Paita (se d. o., suppl.); flyghamn.

Pizzetti [pitse’ti], Ildebrando, italiensk
tonsättare (f. 1880). Erhöll sin utbildning vid
konservatoriet i Parma, blev 1908 lärare i
komposition där, flyttade 1909 sin
verksamhet till Florens och är sedan 1924 dir. för
konservatoriet i Milano. Som tonsättare
framstår P. som en av de främsta
representanterna för samtida italiensk tonkonst. Högst
har han nått med sina operor, ss. »Fedra»
(1915), »Débora e Jaéle» (1922) och »Fra
Gherardo» (1928). Han har vidare
komponerat scenmusik till dramer av d’Annunzio,
kör-och orkesterverk, kammarmusik och sånger
samt verkat som musikskriftställare. G. M.

Pjatakov [pitakå’f], Georgij L e o n
i-dovitj, rysk revolutionär, politiker (1890—
1937). Deltog som gymnasist och student i
den revolutionära rörelsen och fick efter
bolsjevismens seger höga militära och civila
förtroendeposter, blev bl. a. chef för
stats-banken och biträdande kommissarie för den
tunga industrien. Som Trotskijanhängare
uteslöts P. 1927 ur partiet, togs till nåder

1929 men avrättades febr. 1937 efter en stor
rättegång mot Trotskijsympatisörer. A. A-t.

Pjatigorskij [-gå’r-], Gregor, se P i a t
i-g o r s k i j, G., suppl.

Pjatiletka [-ljä’tka], ry., femårsplan, se
Ryssland, sp. 1319.

Pjäsvärn, se S t r i d s v ä r n, suppl.

♦Pjätteryd omfattar sedan 1 jan. 1928, då
ett område inkorporerades med Älmhult,
132,83 km2.

♦Placodermi, se även Pansarhajar,
suppl.

Planärier, se Virvelmaskar.

Planhushållning innebär eg., att
tillgodoseendet av samhällsmedlemmarnas behov av
materiella förnödenheter ej överlåtes till de
fria krafternas spel utan blir föremål för
statens reglerande ingripanden i enlighet med
en av staten för ett visst antal år fastställd
plan. Begreppet p. får dock i allm. beteckna
olika grader av dylika ingripanden, alltifrån
införandet av partiella planåtgärder ända upp
till en fullständig omformning av hela det
ekonomiska systemet på socialistisk bas.
Efter syftemålet skulle man kunna indela p. i
två (el. tre) huvudtyper, näml, en p. med
konjunkturutjämning som enda uppgift och
vilken därför är tillämplig även i ett fritt
samhälle, och en p., som, medvetet åsyftande en
höjning av levnadsstandarden, lägger huvud
vikten vid fördelningen av nationalprodukten
och sålunda är betecknande för ett
socialistiskt el. nationalsocialistiskt samhälle;
slutligen finnes ytterligare en form av p.,
krigs-hushållningen, vilken under krig el. andra
extraordinära förhållanden vill samordna alla
produktionsgrenar i statens intresse för att
undvika det för den fria konkurrensen
utmärkande slöseriet med kapitaltillgångarna.

Planhushållningstanken är ingen nyhet,
ehuru den i modern europeisk ekonomi rönte
större uppmärksamhet först i och med
världskriget 1914—18 och sedan blev ytterligare
aktualiserad genom 1929 års världskris.
Redan merkantilismen syftade till en viss sorts
p.; avsikten var att genom kloka och
målmedvetna åtgärder omforma näringslivet
efter de principer, som ansågos vara de riktiga.
I de socialistiska samhällsteorierna har
plan-hushällningsidéen alltid spelat stor roll.
Sådan tanken numera är utformad, tyder den
på starka inflytelser från såväl
krigshushåll-ningen som privatmonopolens
marknadskon-troll.

I mer el. mindre inskränkt omfattning ha
planhushållningsmotiv inverkat på de enskilda
staternas ekonomiska politik under de båda
senare årtiondena. Det största experimentet
av detta slag pågår i Ryssland. På grund av
under åren 1918—26 vunna erfarenheter
uppgjordes där 1927 den första s. k. stora
femårsplanen för tiden 1928—32, vilken var ej
blott en produktionsplan utan även en plan
för Rysslands socialistiska ombildning. Till
en del har man nog att se den första
femårs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free