Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Polen - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Författning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Polen (Sport och idrott—Historia)
482
tar och 1 minsvepningsfartyg, det sistnämnda
i Gdynia, övriga i utlandet. Flodflottiljen
med bas i Pinsk består av 6 monitorer, 6
kanonbåtar samt flygplan. Marinens
personalstyrka har från 1932 till 1936 ökats från
3,259 till 6,091 man, därav 425, resp. 463
officerare. — Flygstridskrafterna ingå
i armén och marinen. Arméns
flygstridskrafter, det egentliga flygvapnet, stå under befäl
av chefen för flygvapnet, under vilken 3
gruppkommandon lyda, omfattande tills. 6
flyg-reg:ten och 2 ballongbataljoner. Antalet
flygplan uppgår till omkr. 1,100 krigsflygplan,
inräknat reserv- och depåflygplan, av vilka
omkr 1,000 tillhöra armén och 100 marinen,
«amt omkr. 250 skolflygplan. Personalen utgör
»mkr. 11,000 man, därav 450 officerare. ö-g.
Sport och idrott. Intresset för
kroppsövningar väcktes till liv i P. redan före den
moderna idrottens genombrott genom
sokol-rörelsen, särskilt i Galizien. Mot slutet av
1890-talet väcktes intresset för Lings
gymnastik genom lärare, som utbildats vid
Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, främst
W. Sikorski. Vid statens institut för fysisk
fostran i Warszawa, en fullt modern högskola
med förstklassiga byggnader (invigda 1929)
och två stora idrottsplatser, tillämpas de
Lingska idéerna, dock modifierade av tyskt
turnväsen.
Livligt understödd av statsmakterna, har
den moderna idrottsrörelsen snabbt vunnit
mark i P., som på kort tid blivit en av
Europas främsta idrottsnationer. Av gammalt ha
hästsporten och fäktningen skattats högt; på
senare år har boxningen gått starkt framåt
och anses som en av nationalsporterna. I
denna gren ha två landsmatcher utkämpats mot
Sverige, av vilka den första (1932) vanns. I
fri idrott äro framstegen stora, och P. har
på senare år fått fram många stjärnor, ej
minst kvinnliga. Vid olympiska spelen 1932
segrade J. Kusoczinski på 10,000 m samt H.
Konopacka och S. Welasiewicz i resp,
diskus-kastning och löpning 100 m för kvinnor.
Fotbollen är en av de stora idrottsgrenarna; de
12 bästa föreningarna spela i serie om
mästerskapet. T. o. m. 1936 ha 60 landsmatcher
spelats, därav 9 mot Sverige (4 vunna).
Skidspor-ten har gamla anor i P., som särskilt i sina s.
delar (Karpaterna) har förträfflig skidterräng.
Vid vintersportplatsen Zakopane ordnas årl.
stora internationella tävlingar. P. har
åtskilliga skidlöpare av god internationell klass.
I spetsen för den polska idrottsrörelsen,
som står under statlig kontroll, står
Zwig-zek polskich zwiazköw sportowych (Polska
idrottsförbundens centralorganisation), som f.
n. har över 300,000 medl. och specialförbund
för alla mera allmänt övade grenar. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
på Gdynia uppehälles av a.-b. Svenska
Ame-rikalinjens östersjötrafik i samsegling med
Zegluga polska samt av Egonlinjen. P.
exporterade 1935 till Sverige för 46 mill. kr.,
jämte Danzig, som har gemensamt
tullområde med P., 48,7 mill. (1936 omkr. 54,
resp. 58,5 mill.), därav stenkol 35,5 mill.,
trävaror nära 3 mill. koks 2,6 mill., zink 1,8
mill., vidare bl. a. zinkvitt, kalisalt och
klöverfrö. Importvärdet uppgick 1935 till 14,8
mill. kr., med Danzig 15,7 mill. (1936 omkr.
19 mill., resp. 20 mill.), därav vapen och
ammunition 1,8 mill., järnmalm 1,4 mill.,
pappersmassa 1,2 mill., telefonapparater o. dyl.
1 mill., vidare bl. a. kullager, lump och
maskiner. För förbindelserna verka utom
legationer i Warszawa och Stockholm
svenskpolska handelskammare i de båda städerna,
svensk-polska föreningar, f. n. sex i olika
polska städer, Svensk-polska föreningen i
Stockholm (gr. 1926, minnesskrift 1936),
föreningen Polonia i Uppsala och Svensk-polska
föreningen i Lund samt särskilda »kulturella
samarbetskommittéer» i de båda länderna.
Författning. Efter långvariga förarbeten
och diskussioner fick P. 23 april 1935 en ny
författning. Enl. denna väljes presidenten för
sju år. Senaten och sejmen välja elektorer,
vilka utse en kandidat, och den avgående
presidenten har rätt att utse en; genom
folkomröstning väljes en av dessa; om presidenten
ej begagnar sin förslagsrätt, blir
elektorsförsamlingens kandidat president. Vid krig
för-länges presidentmandatet till fredens
inträdande, och presidenten utser därefter själv
sin efterträdare. Han har rätt att upplösa
en av riksdagens kamrar eller båda.
Senaten består av 96 medl., av vilka x/3 utnämnes
av presidenten och de övriga utses av
elektorsförsamlingar; rösträtt till dessa ha minst
30 år gamla innehavare av polska ordnar,
personer med högre skolbildning samt
förtroendemän inom kommunala och ekonomiska
organisationer, ordf, i fackföreningar och
vissa allmänna sammanslutningar.
Senatorerna måste ha fyllt 40 år. Sejmens 208 medl.
utses genom allmänna, hemliga val;
rösträttsåldern är för män och kvinnor 21 år och
val-barhetsåldern 30. Mandattiden för sejm och
senat är fem år. Sejmen utövar
beskattningsrätten, men budgeten måste behandlas
inom nittio dagar, därefter granskas av
senaten inom tjugu och eventuella
ändringsförslag av sejmen inom tio dagar; i annat fall
bestämmer presidenten budgeten. Sejmen
utövar parlamentarisk kontroll över regeringen
och lagstiftningsrätten, men lagförslag
granskas av senaten, som saknar initiativrätt i
lagfrågor, och presidenten har suspensivt veto
samt rätt att utfärda dekret, då riksdagen ej är
samlad. Presidenten utnämner
premiärminister, domare i högsta domstolen och arméns
högste chef. — Se även nedan, Ilistoria. A. A-t.
Historia. Under ledning av Pilsudski och
hans skola har P:s konsolidering på olika
områden fortskridit. Inåt har arbetet för en
stark centralmakt och konsolidering av
staten i Pilsudskis anda utmynnat i 1935 års
författning; världskrisen har vållat landets
XXIII. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
