Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Polen - Historia - Litteraturanvisningar - *Polis - Polisgrupp - Politices magister - *Politiken - *Politis, N. - Politiska uniformer - *Polívka, J. - Poljarnoje (Aleksandrovsk) - Polkärna - Pollakanta el. Polykarpiska växter (Anabionter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Polis—Pollakanta
huvudnäring, jordbruket, svårt avbräck, och
regeringens energiska åtgärder, drastiska
besparingar, nya offentliga arbeten,
räntesänkningar och handelspolitiska restriktioner, ha
knappast kunnat hejda levnadsstandardens
nedgång. P. har haft övergående friktioner
med Danzig och Tjeckoslovakien (om den
polska minoriteten i Teschen), men förhållandet
till Tyskland har bättrats genom
nonaggres-sionspakten jan. 1934 (jfr Beck, J., suppl.).
Det 1928 bildade s. k. partilösa blocket för
samarbete med regeringen lyckades vid valen
1930 få majoritet i riksdagen, och genom
överrumpling nåddes jan. 1934 i sejmen
kvalificerad majoritet för en ny författning, som
blev lag 1935 (se ovan). Pilsudski förblev till
sin död 1935 krigsminister och dominerande
i polsk politik, och hans närmaste
medhjälpare ha fortsatt hans verk, främst hans
efterträdare som chef för armén, marskalk E.
Smigty-Rydz; genom ett dekret 1936 fick
denne näst presidenten högsta rangen i
landet och har även ett betydande politiskt
inflytande. Våren 1937 sökte man organisera
regimens anhängare i ett stort block, polska
enhetspartiet.
Litteraturanvisningar. Geogr. och
allmänna arbeten: J. Ahlers, »P.» (1933; på ty.); R.
Dyboski, »Poland» (s. å.); G. Gunnarsson,
»Det återuppständna P.» (Verdandis
Småskrifter, 375, 1934); E. J. Patterson,
»Poland» (s. å.); E. Wunderlich, »Das möderne
P.» (3:e uppl. 1935); R. Görecki, »Poland and
her economic development» (s. å.); W.
Nöl-ting, »P.» (1936; på ty.). Författning: Y.
Delmas, »L’évolution constitutionnelle de la
Pologne depuis 1919» (1936). Sverige och P.:
W. Konopczynski, »Poland and Sweden» (i
Baltic Countries, h. 1, 1935) och »Polska a
Szwecja» (s. å.); K. G. Fellenius, »Polska
frågan i Sverige år 1863» (1936). Historia: O.
Halecki, »La Pologne de 963 ä 1914» (1933);
W. Sobieski, »Histoire de la Pologne des
ori-gines jusqu’å nos jours» (1934); R. Machray,
»The Poland of Pilsudski» (1936). A. A-t.
♦Polis. Genom de 1932 beslutade
förändringarna i 1925 års lag om polisväsendet
i riket inrättades en särskild statspolis.
K. m:t kan i fråga om stad, vars
invånarantal uppgår till minst 10,000, förordna, att
ett bestämt antal av stadens polispersonal i
särskilda tjänstegrader skall användas för
tjänstgöring som statspolis vid
upprätthållande av allmän ordning och säkerhet utom
staden. Då sådant förordnande meddelas,
skall polispersonalen i staden ökas med det
bestämda antalet. För tjänstgöring såsom
statspolis avsedda polismän skola
sammanföras till särskilda avd., statspolisavd. Sådana
funnos vintern 1937 i 19 städer, huvudsaki.
länsresidensstäderna.
Statspolisen omfattar ordningspolis och
kriminalpolis. Den sammanlagda styrkan utgör
1 intendent, 8 ordningspoliskommissarier, 25
ordningsöverkonstaplar och 237 konstaplar
484
samt 2 kriminalpoliskommissarier, 18
kriminalpolisöverkonstaplar och 42
kriminalpoliskonstaplar.
Ordningsstatspolisen skall i första hand
användas på landsbygden och särskilt vid
sådana tillfällen, då behov uppstår av större
polisstyrka än på orten finnes tillgänglig
eller för uppgifter i övrigt, som icke kunna
tillfyllestgörande utföras av den lokala
polispersonalen. Kriminalstatspolisen skall i
första hand användas såsom kriminalpolis på
landsbygden och i stad, där kriminalpolisavd.
icke finnes.
Statspolisen står under ledning av
stats-polisintendenten men utövar sin verksamhet
i samråd med polisledningen på den ort, där
den är verksam. E. Hn.
Polisgrupp, avd. på omkr. 10 man, som vid
krigsti 11 fä lie organiseras i svenska armén för
att ombesörja krigspolistjänsten.
Politices magfster kallas enl. stadga ang.
statsvetenskaplig examen 20 juni 1935 den,
som avlagt statsvetenskaplig-juridisk eller
statsvetenskaplig-filosofisk examen (se
Statsvetenskaplig examen, suppl.). Fr. Sg.
♦Politiken. V. Koppel, som 1927 blev red.
tills, m. O. Rode, är sedan dennes död
ansvarig red. Medred. är sedan 1931 N. Hasager.
♦Politis, N., som deltagit i flera av N. F:s
kommittéer, har bl. a. ytterligare utgivit »La
neutralité et la paix» (1935).
Politiska uniformer, se Uniform, sp. 1090.
♦Polivka, J., dog 1933. Av »Anmerkungen
zu den Kinder- und Hausmärchen der Brüder
Grimm» utkom bd 5 1932. Jfr A. Mazons
nekrolog i Revue des Études Slaves, 13, 1933.
Poljarnoje [palja’rnaje], f. d. A 1 e k s
and-ro v s k, vid Kolafjorden, har utbyggts till
örlogsbas för ryska sjöstridskrafterna i
Ishavet. I samband härmed ha vid fjordens
mynnfhg anordnats kustartilleribatterier,
vilka även ha till uppgift att förhindra
tillträdet till Murmansk. ö-g.
Polkärna, i elektriska maskiner den del av
den elektriskt aktiva järnmassan, kring
vilken en magnetiseringslindning är anbragt och
■som sålunda avser att framföra det
magnetiska induktionsflödet, vanl. i radiell riktning.
Vid likströms- och synkronmaskiner äro
polkärnorna de järnpartier, som befinna sig inuti
de likströmsmatade magnetspolarna. F. D-n.
Pollaka’nta el. P o 1 y k a’r piska
växter, även A n a b i o’n ter (jfr H a p a x a n t),
växter, som blomma och bära frukt flera
gånger. Hit höra de flesta träd och buskar
samt sådana örter, som ha underjordiska,
fleråriga organ, ss. rötter, lökar och
rotstockar. De kräva i allm. en rätt lång tid
för att från groningen nå
fortplantningsmog-nad. Eken blommar normalt vid 40—80 års
ålder, aspen vid 20, boken vid 50, tallen vid
15—40, granen vid 50 års ålder. De yttre
förhållandena inverka mycket på tiden för
den första blomningen. — Se H. Molisch, »Die
Lebensdauer der Pflanze» (1929). H. Sv-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
