Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prjanisjnikov (Prianishnikov), Dmitrij Nikolajevitj - Pro arte - Problembarn - *Processreformen - *Procházka, F. - *Procopé, J. Hj. F. - Prod’homme, Jacques-Gabriel - *Produktion - *Profet - Profilreglering - Profintern - Progesteron - Progreso - *Projektionsapparat - Prokofieff (Prokofjev), Sergej Sergejevitj - Prokopjevsk - Prolan - Proletärdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Pro arte—Proletärdiktning
512
ningen och fosforsyrenäringen. Även inom
markläran har han gjort betydande insatser
och är initiativtagare till den ryska
lant-bruksförsöksverksamheten. Flera av P:s
arbeten ha översatts till ty., ss. »Düngerlehre»
(1923) och »Spezieller Pflanzenbau» (1930).
P. utger sedan 1896 arbeten från
agrikultur-kemiska laboratoriet vid lantbrukshögskolan
i Moskva.
Pro a’rte, lat., »för konsten», benämning på
en omkr. 1920 gr. brysselsk stråkkvartett, som
blivit berömd både för sina programval (nyare
musik) och för sitt utsökta samspel. P., vars
primarie är Alphonse Onnou, konserterade i
Stockholm 1931. H. G-t.
Problèmbarn, en av den skotske pedagogen
Alexander Sutherland Neill (f. 1883) införd
beteckning för barn av psykopatisk läggning.
Sådana barn ha medfödda, vanl. nedärvda
anomalier inom vilje-, drift- och känslolivet.
Deras förståndsliv kan däremot vara fullt
normalt. P. erbjuda i allm. stora svårigheter
ur uppfostringssynpunkt och bruka numera i
större skoldistrikt undervisas i särskilda
hjälpklasser (se d. o., även i suppl.). — Litt.:
A. S. Neill, »The problem child» (1926;
»Problembarn», 1931); Stina Palmborg,
»Svårhanterliga barn» (1935). Bjstm.
♦Processreformen. Sedan hösten 1932
handhas utarbetandet av förslag till ny
rättegångsbalk av en särskild
processlagberedning, bestående av f. d. justitierådet
N. Gärde, ordf., professor Th. Engströmer och
revisionssekreterarna P. Santesson och T.
Strandberg. Arbetet beräknas vara färdigt
under 1938. Ä. H.
♦Prochåzka, F., är huvudred, för den
litterära tidskr. Zvon. P. har vidare utgivit
epigramsamlingen »Vosy» (Getingarna; 1934),
antologierna »Nase lyra» (Vår lyrik; 5:e uppl.
1937) och »Nase epika» (Vår epik; 4:e uppl.
s. å.) samt en del arbeten om sokolrörelsen,
ss. »Tyrsüv cin» (Tyrs’gärning; 1932). C. T-t.
♦Procopé, J. H j. F., är led. av
delegationen för nordisk ekonomisk samverkan och
har utgivit »Riktlinjer i internationell och
nordisk handelspolitik» (1935).
Prod’homme [prådå’m],
Jaeques-Gab-r i e 1, fransk musikhistoriker (f. 1871).
Utgav 1897—1900 i München tidskriften
Deutsch-Französiche Rundschau. P. grundade tills, m.
La Laurencie (se d. o., suppl.) Société de
mu-sicologie, vars sekr. han var till 1920. P.,
som tidigare blivit arkivarie vid Stora operan
i Paris, är sedan 1934 bibliotekarie vid
Paris-konservatoriet. Sitt grundlärda
skriftställar-skap har han dokumenterat särskilt genom en
biogr. över Berlioz (1905; 2:a, revid. uppl.
1913), varjämte han författat bl. a. »L’opéra
[1669—1925]» (1925; historik över Stora
operan i Paris). P. har till fr. översatt Wagners
prosaskrifter. * H. G-t.
♦Produktion, jfr även
Planhushållning, suppl.
♦Profet. Jfr J. Lindblom, »Profetismen i
Israel» (1934). Se även R. Kittel, »Gestalten
und Gedanken in Israel» (1925), och J.
Pe-dersen, »Israel», III (1934).
Profllreglering, se Vattenreglering,
sp. 152.
Profinte’rn, förk. för ry. Krasnyj
internat-sional professionalnych sojuzov, Röda
fack-föreningsinternationalen, se Fackförening,
sp. 13.
Progesterön, det kvinnliga sexualhormonet
i ovariernas »gula kropp», vilket framkallar
en modifikation av livmoderns slemhinna, så
att denna kan upptaga det befruktade ägget.
Se även Sexualhormonet, suppl. U. v. E.
Progreso [prågrä’så], hamnstad i staten
Yucatan, Mexiko, vid Mexikanska bukten, n.
om Mérida; 11,481 inv. (1930). Betydande
export av sisalhampa.
♦Projektionsapparat, se även M i k r o
projektion, suppl.
Prokofieff [prakå’fjef] (ry. Prokofjev),
Sergej Sergejevitj, rysk tonsättare (f.
1891). Studerade 1904—09 vid Petersburgs
konservatorium samt i Moskva. P. lämnade
Ryssland 1917 och har
senare uppehållit sig
bl. a. i Nordamerika
och i Paris. Som
rysk
emigrantkompositör har han gjort
sig känd genom
ursprungligt, både
nationellt och modernt
präglat tonspråk. I
Stockholm är han
bekant genom flera
i Konsertföreningen
uppf. verk, ss. en
violinkonsert n:r 1 (1925), en pianokonsert
n:r 2 (s. å., med tonsättaren som solist),
en pianokonsert n:r 3, en »Symphonie
clas-sique», en svit ur operan »L’amour des trois
oranges» och en »Suite scythe». P. gav 1925
även egen konsert i Stockholm med program,
omfattande pianoverk och sånger. Hans
alstring omfattar också andra symfoniska verk
och operor, baletter och kammarmusik. H. G-t.
Prokopjevsk [prakå’pjefsk], stad i
Västsibi-riska området, Sovjetryssland, 375 km s. ö.
om Novosibirsk; 117,000 inv. (1934). P.,
uppväxt efter 1929, är ett industricentrum inom
Kuznetsks stenkolsbäcken.
Prolän, se Havandeskap och H
järnbi h a n g, båda i suppl.
Proletärdiktning kallade R. Steffen i sin
»översikt av svenska litteraturen», V (1921),
de vittra alster, som 1900—20 skrivits i
Sverige av författare, som »gått fram ur
arbetarklasserna, själva kortare eller längre tider
levat arbetarnas liv, ja, i ett par fall hört
till de oregelbundnare och mera lottlösa
existenserna bland dem». Han betecknade p.
som »den kraftigaste och i många avseenden
intressantaste insats» i denna tids litteratur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
