Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärdiktning - Promulgationslag - *Propaganda - Propagation - *Propeller - Proskurov - Prospektering - Prosthetisk grupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Promulgationslag—Prosthetisk grupp
514
då den givit nya motivgrupper, uttryckssätt
och ställningar till tillvaroin. Som företrädare
för p. nämndes bl. a. Dan Andersson, Harry
Blomberg, G. Hedenvind-Eriksson, Martin
Koch, Erik Lindorm och Ragnar Jändel.
Namnet p. mottogs med ogillande av vederbörande
och torde ej längre brukas. R-n B.
Promulgationslag (jfr Promulgation),
vanlig — ehuru icke officiell — benämning
på en lag, som antas samtidigt som en annan
större lag och som innehåller stadganden om
huvudlagens ikraftträdande o. a.
övergångsbestämmelser. Så brukar man t. ex. som
gif-termålsbalkens p. beteckna lagen 11 juni 1920
»om införande av nya giftermålsbalken» o. s. v.
Ibland innehåller en p. även en del
självständiga stadganden (så bl. a. strafflagens p.,
ut-sökningslagens p.). A. M.
♦Propaganda. Politisk p. har numera fått
en utomordentlig betydelse, särskilt i
diktatoriskt styrda stater, där den blivit ett av
statsledningen utnyttjat viktigt medel att
befästa regimens existens. En långt gående
centralisering av p. ägde först rum i
Sovjet-ryssland, men särskilt i nationalsocialismens
Tyskland har den blivit föremål för
systematisk organisation. Där inrättades våren 1933
ett särskilt ministerium för folkupplysning
och propaganda. Exemplet har senare även
följts av Österrike, och i Italien förenades alla
statliga organ i p:s tjänst 1935 till ett särskilt
ministerium. Även inom parlamentariska län
der och partier har insikten om p:s betydelse
spritts och fördjupats. I sin strävan att nå
så stor verkningskraft som möjligt har den
politiska p. tagit i sin tjänst den moderna
teknikens alla hjälpmedel: press, radio, film
o. s. v. Jfr Kulturpropaganda, suppl.
Propagatiön (av lat. propagätio, förökning,
propägo, sättkvist, telning), vegetativ
förökning, jfr Fortplantning, suppl.
♦Propeller. 1. Farty gspropeller. För att
största nyttan av en p. skall erhållas, bör den
i vattnet åstadkomma en så stor skruvväg
som möjligt och meddela vattnet så liten
rörelsehastighet som möjligt. Den av vattnets
rörelse orsakade vägförlusten, slip, är till sin
storlek beroende på fartygets form (särskilt
akterskeppets utformning), p:s anordning och
varvtal samt den ström av vatten, som
släpar efter fartyget. En tvåbladig p. har vanl.
större slip än en p. med tre eller fyra blad.
En alltför stor lutning på propelleraxeln
medför även ökad slip; lutningen bör ej gärna
överstiga 8°.
Diameterns storlek begränsas av fartygets
djupgående. Ä andra sidan bör ej p. gå så
nära vattenytan, att luft neddrages under
rotationen, vilket nedsätter verkningsgraden.
Denna växlar bl. a. med förhållandet mellan
stigning och diameter och är störst, då detta
förhållande uppgår till 1,2—1,6.
Stigningsvin-keln bör vara 10°—26° vid varvtal mellan
800 och 300 per min. I allm. är stigningen
konstant för hela p., men
specialkonstruktio
ner finnas med föränderlig stigning. Så har
i Zeisepropellern stigningen gjorts radiellt
föränderlig för att bladen närmast navet
skola utnyttjas bättre. Vid den i bd 16, sp. 162,
avbildade Nikipropellern äro bladen fästa vid
navet i skruvform och dessutom så utbildade,
att vid höga varvtal faran för kavitation
(hålrumsbildning) med därav följ, frätning
av bladen skall kunna undvikas. Dessa
fördelar motverkas dock av svårigheten att
erhålla en vibrationsfri gång.
P. med losstagbara och vridbara blad ha
sämre verkningsgrad än vanliga p., beroende
på de grövre naven och de intill navet
tjockare bladen, som medföra extra
virvelbildning och friktionsmotstånd. Man brukar
därför vanl. andra system för backning än
vrid-ning av propellerbladen. På segelbåtar
innebära dock p. med vridbara blad den fördelen,
att bladen, ställda långskepps, göra mindre
motstånd vid segling, och dessa p. brukas
därför, trots sin ömtåliga mekanism, bl. a. på
fiskefartyg.
Genom p:s rotation slungas vattnet ut åt
sidorna i en roterande, konisk ström. Såväl
rotationen som den koniska formen innebär
förluster. Dessa har man sökt hindra på
olika sätt, t. ex. genom att utbilda akterstäven
akter om p. till ledskenor, vilka motverka
rotationen, eller genom att inbygga en
trumma runt p., varigenom den koniska
strömningen skulle minskas. Vinsten med dessa
anordningar är dock omtvistad.
Vanligaste propellermaterialet är för
handelsfartyg gjutjärn, för isbrytande fartyg
stålgjutgods, för lust- och örlogsfartyg samt
motorbåtar ofta fosfor- eller manganbrons.
B. Alg.
2. Flygplanspropeller. Under motorns
gång ställbar p. har för såväl
trafik- som krigsflygplan numera kommit
i allmänt bruk. Den har två ytterlägen;
i det ena inställes p. med liten och i det
andra med stor »stigning». Den förra är så
justerad, att god effekt erhålles vid start
och stigning, den senare medger största
hastighet vid horisontalflykt. Flera
konstruktioner av ställbar p. finnas, av vilka den
hittills mest använda är Hamilton standard
hydro-controllable propeller
(Hamiltonpropel-lern). För propellerbladens omställning
användes tryckoljan i motorns
smörjningssys-tem; manövreringen sker med spakar vid
förarplatsen. ö-g.
Proskurov [prasko’rof], ukr. Proskuriv, stad
i Vinnitsaområdet, Ukraina, 105 km v. n. v.
om Vinnitsa; 34,600 inv. (1934).
Järnvägsknut; sockerbruk, kvarnar, jästfabriker.
Prospektèring (eng. prospecting,
överblickande), stundom använd benämning på
malm-letning (se d. o.) eller uppsökande av andra
nyttiga mineral samt bergolja.
Prosthetisk grupp (av grek. pro’sthesis,
till-lägg, tillsats), en lågmolekylär komponent,
som, bunden till ett äggviteämne, förlänar
XXIII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
