Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosthetisk grupp - *Proteser - Protestantiska världsförbundet - *Protestantism - Protohistoria - *Proton - *Proust, M. - Prouts hypotes - *Proveniens - *Provinsialläkare - Provlagermässa - Provningsanstalter - Provo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Proteser—Provo
516
detta vissa nya egenskaper. Begreppet
infördes av A. Kossel för nukleinsyrorna (se d. o.,
suppl.), som antogos vara bundna till
äggviteämnen, bildande med dem
nukleoprotei-der. Det tillämpas numera huvudsaki. på
biologiskt högaktiva ämnen, ss.
respirationsen-zymerna (däribland blodfärgämnet,
hemoglo-binet), vilka bestå av en specifik
äggvitekom-ponent jämte porfyrinderivater såsom p. (jfr
Enzym, suppl.). Var för sig äro
komponenterna overksamma, men i förening äro de
högaktiva biokatalysatorer i respirationens
tjänst. E. J-s.
♦Proteser. 1. Enl. beslut av 1936 års
riksdag komma de bidrag till p., som hittills
utgått från landstingen, att från 1 juli 1937
utgå av statsmedel, varjämte förut gällande
villkor, att den protesbehövande för att få
åtnjuta bidrag av allmänna medel till
protes-anskaffning m. m. skall vara obemedlad eller
mindre bemedlad, då upphör att gälla. P. Hgld.
Protestantiska världsförbundet, en
internationell sammanslutning till
protestantismens väl och värn. P. grundades på initiativ
från Holland vid ett möte i Berlin-Steglitz
24 maj 1923. Förbundets organ är
kvartalsskriften Protestantische Rundschau —
Protestant Review — Revue Protestante (gr. 1924),
som redigeras av dr G. Ohlemüller, Berlin,
P:s generalsekr. Internationella kongresser
hållas vartannat år. Vid en sådan i
Stockholm 1932 antog förbundet sitt nuv. namn.
Mer än sextio kyrkor och
kyrkoorganisa-tioner från 26 olika länder äro anslutna
till P. Bland aktuella frågor för
protestantismen behandlas särskilt de s. k.
blandade äktenskapen (se O. Hippel, »Blandade
äktenskap enligt katolsk och evangelisk
rättsuppfattning», 1932) liksom katolsk
aktivitet över huvud. Förbundet söker även
motverka gudlöshetsrörelsen. Organ för P:s
svenska landsgrupp är den i Lund
av L. Wollmer utgivna kvartalsskriften
Kyrkor under Korset (sedan 1932). Jfr
Lutherska världskonventet och
Evangeliska förbundet, båda i suppl. O. Hpl.
♦Protestantism. Situationen i det
nationalsocialistiska Tyskland utgör en källa till oro
och ovisshet med avseende på framtiden.
Protestantiska världsförbundet (se d. o., ovan)
har främjat den inre konsolideringen inom p.
under avgjord motsättning till Rom. Sedan
1930 har förbundet sökt en fastare
anknytning till p. i England (låg- och frikyrkorna;
metodisterna sedan 1932 samlade i ett
samfund), där den högkyrkliga falangen inom
anglikanska kyrkan alltjämt står som ett
hinder för dissentens’ återförening med denna.
Se Svenska Kyrkans Årsbok 1933, s. 141—149,
och E. Newman, »Evangeliska alliansen»
(1937). E. Nwn.
Protohistoria, term, som brukas om tidig
historisk tid, för vars historia arkeologiskt
material ännu i hög grad måste anlitas.
♦Proton. Efter upptäckten av vätets
iso
toper har p. reserverats som beteckning för
den lättaste isotopens kärna. P. är nära
besläktad med neutronen (se d. o., suppl.) och
uppbygger jämte denna de tyngre
atomkärnorna. Snabba p. kunna nyttjas för att
åstadkomma vissa kärnreaktioner, liksom de
även utsändas vid andra kärnreaktioner. Se
Kärnfysik, suppl. Sv. B-r.
♦Proust, M., står alltjämt i förgrunden av
det litterära intresset i Frankrike; efter hans
exempel har den s. k. roman-fleuve, en brett
upplagd romansvit med självbiografiskt
inslag och flera varandra korsande
människoöden, avtecknade mot social bakgrund, blivit
den populäraste formen för fransk
berättelsekonst. Man känner nu tidigare versioner av
P:s huvudverk, ȁ la recherche du temps
perdu», vars utgivning fördröjdes genom
världskriget, och har kunnat visa, att han
själv icke hunnit lägga sista handen vid sitt
verk, vars slutdelar förr eller senare torde
påkalla en grundlig textrevision. Nya
Proust-dokument se varje år dagen; hans
»Corres-pondance générale» (hittills 5 bd, 1930—35)
är under utgivning av R. Proust och P.
Brach. Litt. om P. är f. ö. utomordentligt rik;
av nyare verk må nämnas: E. Fiser,
»L’esthé-tique de M. P.» (1933); A. Feuillerat,
»Com-ment M. P. a composé son roman» (1934); R.
Celly, »Répertoire des thèmes de M. P.» (6:e
uppl. 1935). En »Bibliographie proustienne»
ingår i »Lettres å N. R. F.», utg. av G. de
Silva Ramos (1932); se även E. Wilson, »AxeFs
castle» (1931), och L. Chaigne, »Vie et æuvres
d’écrivains» (1933). Kj. S-g.
Prouts hypotes [pråuts -], se Pro ut, W.
♦Proveniens, skogsh., skogsfröets
härstamning. Vissa träd, i Sverige särskilt tallen, ha
visat sig vara uppdelade i många små raser
el. stammar, passande till olika klimat. Sedan
tallfrö av sydlig p. visat sig ge ytterst dåligt
resultat (»tysktall»), har frågan om tallens p.
metodiskt undersökts av G. Schotte, E.
Wi-beck, O. Langlet m. fl., och man är numera i
regel noga med att vid skogsodling använda
tallfrö av ortens p. — Litt.: O. Langlet,
»Studier över tallens fysiologiska variabilitet» (i
Medd. från Statens Skogsförsöksanstalt, h. 29,
1937). L.-G. R-ll.
♦Provinsialläkare. Nu gällande instr. är
av 19 dec. 1930.
Provlagermässa, se Mässa 2.
Provningsanstalter, anstalter för
kvalitets-provning av material, redskap, maskiner o. a.
varor. Se Elektrisk
materielkon-troll, supph, Maskin- och redskap
s-provnings anstalter,
Materialprovning, Smörprovningar, även i
supph, och Statens
provningsan-s t a 11. Förutom nämnda offentliga anstalter
finnas vid ett stort antal privata
industriföretag laboratorier för fortlöpande kontroll
av råmaterial och tillverkningar. E. Hlr.
Provo [pråu’väu], stad i mellersta Utah,
U. S. A., 60 km s. s. ö. om Saltsjöstaden, nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
