Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raabe, Peter - Raahe oy. - *Rabat - *Rabe, J. J. - *Rabenius, släkt - *Raben-Levetzau, F. Chr. O. - *Rachmaninov, S. V. - *Racine, J. - *Radbruch, G. - Radcliffe - Radebeul - *Radek, K. - Radhakrishnan, sir Sarvepalli - *Radhus - Radiciotti, Giuseppe - Radikalaxel - Radio- (kemi) - Radioaktiva element - *Radioaktiva mineral - *Radioaktivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Raabe—Radioaktivitet
532
Raabe [rä’bo], Peter, tysk musiker (f.
1872), utbildad vid Hochschule für
Musik i Berlin. R. har varit verksam som
kapellmästare i en rad tyska städer, bl. a.
generalmusikdir. i Aachen (1920—34), och är
sedan 1935 president i riksmusikkammaren.
Han är även verksam som musikskriftställare
och har under senare år framträtt med en del
tendentiösa skrifter, ss. »Die Musik im dritten
Reich» (1935) och »Kulturwille im deutschen
Musikleben» (1936), samt med en biogr. över
Liszt (2 bd, 1931). G. M.
Raahe oy. [rä’he -], trävaru-a.-b. i Brahestad,
Finland (aktiekap. 12,5 mill. fmk), äger
Mar-tinniemi och Halosenniemd sågar (tillv. 30.000
stds) och Martinniemi träsliperi (tillv. 40,000
ton trämassa), allt i Haukipudas socken,
Uleå-borgs län. O. Brn.
♦Rabat hade 83,698 inv. 1936, därav 26,598
européer. R. är säte för generalresidenten
och regeringsmyndigheterna i Franska
Marocko. Appellationsdomstol; rundradiosändare.
*Rabe, J. J., frånträdde sin befattning som
riksprogramchef hos a.-b. Radiotjänst 1935.
Han blev s. å. radioprogramchef i Göteborg
samt musikkritiker i Morgontidningen.
♦Rabenius, släkt. O. R. vart 1931 ledare
av Stockholms borgarskolas föreläsningslinje
och 1930 verkst. led. av
Folkkonsertförbun-dets styrelse. Han utgav 1936 »Stockholms
Borgarskola under hundra år. 1836—1936».
♦Raben-Levetzau, F. C hr. O., dog 1933.
♦Rachmaninov, S. V. Bland kompositioner
från senare år märkes en 4:e pianokonsert i
g moll (1927; Sthlm 1937) och för piano
variationer över ett tema av Corelli (1932). —
Litt.: »Rachmaninoff’s recollections told to
Oskar von Riesemann» (1934).
♦Racine, J. Sv. övers, av »Andromaque»
av 1. Harrie (1934).
♦Radbruch, G., lämnade 1933 sin professur
i Heidelberg.
Radcliffe [rä’dklif], stad i Lancashire, n. v.
England, 10 km n. v. om Manchester; 24,674
inv. (1931). Betydande bomullsindustri samt
tillv. av papper och kemikalier.
Radebeul [rä’dobåil], stad i Land Sachsen,
vid Elbe, n. v. förort till Dresden; 35,167 inv.
(1933). Kemisk-tekniska fabriker,
metallindustri, tillv. av korgvaror; flera högre
läroanstalter. R. har i sitt nuv. omfång bildats av
den ursprungliga staden R., staden
Kötzschen-broda och kringliggande landskommuner. S. F.
♦Radek, K., häktades i sept. 1936 som
Trotskijanhängare och dömdes jan. 1937 till
10 års fängelse men frigavs i aug. s. å.
Radhakrishnan, sir S a r v e p a 11 i, indisk
filosof (f. 1888), prof, i filosofi vid indiska
undv., 1936 i österns religioner och etik vid
Oxfords univ. R:s vetenskapsområde
inne
fattar såväl den indiska som den europeiska
filosofiens litteratur, historia och problem.
Sin personliga världs- och livsuppfattning har
han själv betecknat som absolut idealism.
Logiskt skarpsinne, intellektuell sympati,
levande stilkonst, närd av en universell litterär
bildning, utmärka hans framställning. Jämte
Tagore är R. en av de yppersta målsmännen
för sin ras och för ömsesidigt utbyte mellan
Västerns och österns kultur. Bland R:s verk
märkas »The reign of religion in
contempo-rary philosophy» (1920), »Indian philosophy»
(2 bd, 1923—27), »Kalki, or the future of
civi-lization» (1929) och »An idealist view of life»
(1932). Jfr C. E. M. Joad, »Oounter attack
from the East» (1933). L. Dal.
♦Radhus, se även Bostad, suppl., sp. 647.
Radiciotti [-t/åTi], G i u s e p p e, italiensk
musikskriftställare (1858—1931), skrev bl. a.
biogr. över Pergolesi (1910) och Rossini (3 bd,
1927—29).
Radikälaxel kallas geometriska orten för
de punkter, varifrån lika stora tangenter
kunna dragas till två givna cirklar. Det är
en rät linje, som, då cirklarna skära varandra,
går genom de båda skärningspunkterna.
Radio- (kem.) såsom prefix till namnet på
ett kemiskt element betecknar (med
undantag för radioaktinium) en radioaktiv isotop
därav (se Kärnfysik, suppl., sp. 1129).
Radioaktiva element, dets. som radioaktiva
grundämnen.
♦Radioaktiva mineral. Formeln i bd 16, sp.
389, anger åldern i millioner år.
♦Radioaktivitet. Utvecklingen på området
har utom detalj resultat rörande naturligt
aktiva ämnen samt strålarnas egenskaper och
sekundärstrålar på senare år framför allt
inriktats på studiet av artificiellt aktiva
ämnen (se Kärnfysik, suppl.).
I förstnämnda hänseende kan nämnas, att
protaktinium renframställts i tillräcklig
mängd för direkt atomviktsbestämning, vars
resultat stöder det i bd 16, sp. 399, gjorda
antagandet. Aktinouran skulle då ha
atomvikten 235 och kan vara identiskt med en av
Dempster 1935 funnen sällsynt uranisotop,
som genom en a- och en ^-omvandling skulle
övergå till protaktinium. — En
nybestämning av radiums halveringstid av Gleditsch
och Föyn 1935 har givit värdet 1,686 år. —
v. Hevesy har funnit svag r. hos samarium,
som utsänder a-partiklar med l,is cm
räckvidd. Halveringstiden beräknas till 1
billion år.
En svårighet mom teorien för r. har länge
det förhållandet utgjort, att ^-strålarna
uppvisa en kontinuerlig energifördelning, något
som synes omöjligt att förena med
energiprincipen. En utväg ger den av Pauli
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
