Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Radioaktivitet - Radio corporation of America - Radiogoniometer - Radiogram - Radiogrammofon - Radiolicens - *Radiopejling - Radiosonder - Radiostörningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Radio Corporation of America—Radiostörningar
534
ställda neutrinohypotesen (se N e u t r i n o,
suppl.). Den av y-strålar alstrade sekundära
y-strålningen har bäst kunnat undersökas
med strålningen från Th C" som
primärstrålning, då detta ämne ger mycket homogena
y-strålar. Särskilt vid lättatomiga
sekundär-strålare är Comptoneffekten (se d. o., även i
suppl.) övervägande; den ger en strålning,
vars våglängd överstiger primärstrålningens
med ett visst värde, som blott beror på
vinkeln mellan primär och sekundär stråle.
Härtill kommer, särskilt vid tunga ämnen,
sekundärstrålning med en av såväl
primärstrålningen som riktningen oberoende våglängd
och svarande mot en energi om 0,5 el. i vissa
fall 1 eMV (se Energi, suppl.). Detta kan
förklaras därav, att primärstrålen alstrar ett
elektron-positronpar (se Elektron, suppl.);
då positronen sedan neutraliseras av en
elektron, utsändes den energi (ung. 1 eMV), som
motsvarar deras sammanlagda massa, vanl. i
form av två y-strålskvanta men stundom som
ett enda.
De naturligt aktiva ämnena höra med få
undantag till de tyngsta i periodiska
systemet. Spridda över hela skalan ligga däremot
de artificiellt aktiva ämnena, av vilka man
under de få åren efter Ouries och Joliots
grundläggande arbeten 1934 lärt känna ett
stort antal, alstrade genom bestrålning av
vanliga inaktiva ämnen med
korpuskular-strålar av olika slag, varvid neutroner visat
sig särskilt verksamma. Ett oerhört rikt
material rörande dessa ämnen har sedan samlats.
Neutronbestrålning av torium synes enl. I.
Curie m. fl. leda till en hel, ny radioaktiv
serie med atomvikter = 4n + 1, där n är ett
helt tal; de förut kända serierna ha
atomvikterna 4n, 4n 2 och An + 3- Se vidare
Kärnfysik, suppl. — Litt.: Mme P. Curie,
»Radioactivité» (1935); sammanställningar av
material om artificiell r. av Diebner och
Grassmann i Physikalische Zeitsehrift 1936
samt i arbeten, citerade vid art.
Kärnfysik, suppl. Sv. B-r.
Radio Corporation of America [reFdiåu
kå-pereTJen ov ome’rikø], firma med säte i
Wil-mington, Delaware, gr. 1919 vid övertagandet
av den rörelse, som tidigare bedrivits av
Marconi wireless co. of America. R.
ombesörjer U. S. A:s kommersiella radioförbindelser
med utlandet och mellan enskilda stater inom
U. S. A. samt dessutom en stor del av den
amerikanska rundradioverksamheten. Bolaget
driver även tillv. och försäljning av radio-,
ljudfilms- och grammofonapparater. E. Hlr.
Radiogoniomèter, se R a d i o p e j 1 i n g,
nedan.
Radiogra’m, dets. som röntgenbild (se d. o.);
stundom även trådlöst telegram el.
telegraferad bild.
Radiogrammofon, grammofon, sammanbyggd
med radioapparat och utnyttjande dennas
låg-frekvensförstärkare och högtalare för
ljudåtergivningen. Se Grammofon, suppl.
Radiolicens, se Rundradio.
*Radiopejling kan vid både sändning och
mottagning även utföras med två antenner
med riktverkan i två mot varandra
vinkel-räta plan; antennerna kopplas till två mot
varandra vinkelräta spolar, inuti vilka en
tredje spole, ansluten till sändaren, resp,
mottagaren, är vridbar. Inställningen göres
på denna spole (radiogoniometer enl. Bellini
och Tosi). 1 en av Adcock förbättrad form
härav ha felpejlingarna vid gryning och
skymning väsentligt minskats.
På grund av möjligheten till skarp
riktverkan vid ultrakorta radiovågor ha dessa på
senare år fått allt större användning för r.,
särskilt vid blindlandning på flygfält.
En metod för att markera en viss riktning
(t. ex. en farled) består i att signaler
utsändas växelvis med två antennanordningar med
olika riktverkan; i en enda riktning bli
signalerna lika starka, så att en konstant ton
höres. Vid avvikelse åt ena sidan av leden
höres den ena serien signaler starkast, vid
avvikelse åt andra sidan den andra serien.
Metoden är bekväm och fordrar på fartygen
blott vanlig antenn och mottagare, utan
fa-dingkompensation (se Radioteknik,
nedan), då denna skulle utplåna skillnaden
mellan signalseriernas styrka. Sv. B-r.
Radiosonder, instrument, i vilka
meteorologiska instrument äro förbundna med
radiout-sändare på så sätt, att radiosonden själv med
vissa tidsintervall uttelegraferar det
meteorologiska tillståndet, t. ex. i fråga om
lufttryck, temp. och fuktighet, på det ställe, där
den befinner sig. R. ha i synnerhet använts
för undersökningar av de högre luftlagren,
varvid de sändas upp medelst vätgasfyllda
ballonger. De kunna på så sätt nå en höjd
av över 20 km. Olika konstruktioner äro i
användning, av vilka må nämnas dem, som
härröra från ryssen Moltchanoff, finnen
Väi-sälä och tysken Duckert. A. Ä.
Radiostörningar vid mottagning av
radiotelegrafi, radiotelefoni och television bero på
störande elektriska fält av annat ursprung
än den sändare man vill mottaga.
Känsligheten för r. är minst vid telegrafi, särskilt
vid hörselmottagning, då man med örat kan
urskilja svaga signaler med en ren ton även
bland starkare r. Fordringarna på frihet från
r. äro större vid mottagning av telefoni och
särskilt vid rundradiomottagning, då god
ljudkvalitet fordras.
R. komma (bortsett från fel i egen
mottagare el. antenn el. i den mottagna sändaren;
huvudsaki. från tre källor: 1) atmosfäriska
r. från elektriska processer i atmosfären,
2) från andra sändare och mottagare, 3) från
elektriska apparater i övrigt.
Atmosfäriska r. uppfattas som ljud av
växlande karaktär (knäppande, visslande,
brusande m. m.) och ha även studerats
oscillo-grafiskt. Genom att mottaga signaler från
samma sändare har man funnit, att r. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
