Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rationalisering - *Rationell arbetsledning - Ratti, Achille - Ratti, Federico Valerio Giusto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Rationell arbetsledning—Ratti
554
och bättre produkter. Ehuru den tidigast
kommit på tal i samband med industrien och
dess driftsproblem, har den vunnit
tillämpning inom vitt skilda områden av
samhälls-och näringslivet, sålunda inom jordbruk,
handel, kontors- och hemarbete.
R. kan beröra alla de olika organen inom
ett företag: produktion, distribution,
förvaltning m. m. Under senare år har särskilt
distributionen blivit föremål för åtgärder i
rationaliseringssyfte.
En av de viktigaste åtgärderna vid ett
industriföretags r. är att skaffa effektiv
kontroll över produktionsfaktorerna material och
arbete. Om de härför använda medlen se A
r-betsledning och Industriell
organisation, suppl. Bland övriga
åtgärder må särskilt framhållas mekanisering och
driftskoncentrationer.
Under senare år har såväl i utlandet som
i Sverige förmärkts en bestämd tendens att
söka åstadkomma enhetlighet i r:s metoder.
Sålunda ha i fråga om
självkostnadsberäkningar inom svensk industri 1931 upplagts
normer för enhetlig terminologi, vilka 1937
följts av enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar. 1936 fastställdes en
enhetlig terminologi för arbetsstudietekniken.
Ehuru rationaliseringsåtgärderna vid olika
företag måste bli av mycket varierande art,
beroende på de lokala förhållandena, ha de
hittills utarbetade normerna visat sig vara
till stor nytta, och de komma trol. att följas
av flera av liknande slag.
R:s sociala verkningar ha under senare år
tilldragit sig stor uppmärksamhet. På
ansvarigt och omdömesgillt håll erkännas numera
allmänt nyttan och nödvändigheten av r. samt
att rationaliseringsåtgärder på längre sikt
medföra en höjning av den allmänna
levnadsstandarden. Under vissa omständigheter har
det dock kunnat påvisas, att r. kan ge upphov
till arbetslöshet. Detta gäller särskilt, då r. tar
sig uttryck i driftskoncentrationer och
därmed jämförliga omläggningar. För att utreda
detta problem tillkallade K. m:t 1936
sakkunniga, den s. k. rationaliseringsutredningen,
vilka beräknas ha slutfört sitt uppdrag 1938.
Utredningens huvudsyfte är att klargöra på
vilket sätt samhället och medborgarna lättast
skola kunna anpassa sig efter det nya läge,
som skapas genom r. och driftnedläggelser,
vilka ej blott äro tillfälliga.
Redan strax efter världskriget skapades en
internationell organisation, Comité
interna-tional de l’organisation scientifique, för
studium oeh behandling av
rationaliseringsfrå-gor. Den sammankallar vart tredje år en
internationell kongress, vars arbete är
uppdelat på olika sektioner: industri, jordbruk,
handel, huslig ekonomi o. s. v. Inom de
nationer, som äro anslutna till internationella
kommittén, finnas nationella kommittéer,
som följa utvecklingen inom det egna landet
och förbereda deltagandet i de
internatio
nella kongresserna. Sverige anslöt sig 1937
till den internationella kommittén, och s. å.
bildades Svenska nationalkommittén för
rationell organisation. I denna ingå
representanter för Sveriges industriförbund,
Ing.-vet.-akad.. Svenska teknologföreningen,
Lant-bruksakad., Sveriges husmodersföreningars
riksförbund, Svenska reklamförbundet och
Sveriges standardiseringskommission.
Sveriges industriförbund upprättade 1921
genom sitt dotterföretag a.-b. Industribyrån
ett organ, organisationsavd., som skall vara
industrien behjälpligt med lösande av alla
förekommande rationaliseringsproblem. För
att skapa ett särskilt forum för diskussion
av problem, som sammanhänga med r., har
Svenska teknologföreningen bildat en avd.
för industriell ekonomi och organisation.
Litt.: Av den litteratur, som belyser r.
eller vissa sidor av denna, kunna följ,
arbeten nämnas: O. Kärnekull, »Om den
fabriks-mässiga driftens praktiska organisation» (i
»Handel och industri», 1926—27); H.
Hi-sing, »Den industriella psykologien i dess
huvuddrag» (ibid.); J. A. Carlson,
»Industriens rationalisering» (1929); T. Sällfors,
»Kontorsarbetets rationalisering» (1933);
»Rationell fabriksorganisation i Förenta
staterna» (Sveriges industriförbund, s. å.J; O.
Kärnekull, »Hur man organiserar ett
affärsföretag» (3:e uppl. 1935); »Normer rörande
enhetlig terminologi vid industriell
självkostnadsberäkning» (Sveriges
standardiseringskommission, 1931); »Enhetliga principer för
självkostnadsberäkningar» (Sveriges
industriförbund, 1937); »Enhetlig terminologi för
arbetsstudietekniken» (1 ng.-vet.-akad :s Medd.,
108, 1936); »Arbetsanalys ocb tidsstudier»
(ibid., 106, 1937); S. Hansson, »Arbetarna och
rationaliseringen» (1930); G. Åkerman, »Om
den industriella rationaliseringen och dess
verkningar» (Statens Offentliga Utredningar
1931: 42); »Rationaliseringsrevy», redig, av
O. Kärnekull (ingår i varje n:r av
Industriförbundets Medd.). Av utländsk litt. kunna
särskilt nämnas »Der Mensch und die
Ra-tionalisierung» (Reichskuratorium für
Wirt-schaftlichkeit, 1931, 1933), »Handbuch der
Rationalisierung» (3:e uppl. 1932) och L. P.
Alford, »Managemenfs handbook» (1924).
K. W.L.
♦Rationell arbetsledning, se även Arbets
ledning.
Ra’tti, A c h i 11 e, se P i u s, påvar, 11.
Ra’tti, Federico V a 1 e r i o Giusto,
italiensk författare (f. 1877). R:s främsta
insats består i hans försök att återuppliva det
historiska dramat: »Il solco quadrato» (1911),
»Giuda» (1923), »Bruto» (1924), »Socrate»
(1926) etc. I sin uppfattning om dramat som
kamp mellan två representanter för
diametralt olika livsåskådning visar han sig därvid
påverkad av tyska expressionister. R. är f. ö.
ryktbar som förf, till fascismens stridshymn,
»Giovinezza», i dess första version. G. B-h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
