Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Recouly, R. - Red - *Rederi - *Rederilånefonden - Redin, Mats Algot - Redlich, Joseph - *Redlich, O. - *Reduktion (historia) - *Reduktionsdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Red—Reduktionsdelning
560
riska monografier; nämnas må
»Louis-Phi-lippe, roi des Franqais» (1930; »Kung Päron»,
1931), »Oü va 1’Allemagne?» (1932), »ITistoire
de la grande guerre» (1934), »George V et
son peuple» (1935) och »Frangois-Joseph,
cré-puseule d’un empire» (1936). Kj. S-g.
Red, i ortnamn, se R u d.
‘Rederi. Teknikens framsteg samt den
ekonomiska och handelspolitiska utvecklingen ha
lett till betydande förskjutningar inom
världs-tonnaget de senaste åren. Antalet r. med ett
tonnage på över 200,000 bruttoton är i det
närmaste detsamma 1937 som 1932. Däremot
ha ganska stora förskjutningar i r:s
storleksordning ägt rum. En betydande minskning
av tonnaget uppvisar framför allt United
States shipping board (med omkr. 800,000 ton),
beroende på att staten mer och mer
avvecklar denna del av sin verksamhet, och vidare
även Norddeutscher Lloyd, British India
steam navigation co., Itd., Nippon Yusen
Ka-bushiki Kaisha, A. Holt & co., Furness lines
(med omkr. 100,000 ton vardera) m. fl. En
större ökning i tonnaget uppvisa däremou
Cunard line, T. & J. Harrison, Clan line,
Royal mail lines och
Hamburg-südamerika-nische Dampfschifffahrts-Gesellschaft. Bland
nytillkomna större r. märkes framför allt
Italia flotte riunite (se d. o., suppl.) i Genua,
som numera är det femte i storleksordningen.
Av de större skandinaviska r. har Det
for-enede dampskibsselskab i Köpenhamn
numera sjunkit under 200.000-tonsstrecket,
medan övriga r. uppvisa en ganska markerad
uppgång i tonnaget. G. Eriksons segelrederi,
Mariehamn, omfattar numera även ångare.
De större svenska r:s fartygsantal och
tonnage (okt. 1937) framgå av följ, tab.:
Säte
Rederiets namn
Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund ... Stockholm 25 112,833
Rederi-a.-b. Transatlantic ............ Göteborg 23 95,516
Stockholms rederi-a.-b. Svea .......... Stockholm 83 92,507
Rederi-a.-b. Nordstjernan ............. » 24 91,125
A.-b. Svenska ostasiatiska kompaniet... Göteborg 15 75,872
Ångbfits-a.-b. Tirfing ....................... » 15 70,567
Trelleborgs ångfartygs nya a.-b........ Trälleborg 13 56,477
Rederi-a.-b. Svenska Lloyd ............ Göteborg 32 54,024
A.-b Svenska Amerikalinjen ................... » 5 53,429
A.-b. Svenska Amerika—Mexikolinjen .. » 12 44,310
A.-b. Transmarin .,.................... Hälsingborg 15 26,637
Förnyade ångfartygs-a.-b. Götha ........... Göteborg 8 12,547
Rederi-a.-b. Transpacific .................... » 2 11,660
Ångbåts-a.-b. Ferm .................... Kristinehamn 5 11,247
Hallands ångbåts-a.-b...................... Göteborg 9 5,144
Ångfartygs-a.-b. Göta kanal ........... » 18 4,039
Ångbåts-a.-b. Bohuslänska kusten ...... Uddevalla 13 2,667
K. H. A.
‘Rederilånefonden. Villkoren för lån från
fonden äro fastställda förutom i kung. 18
maj 1928 i kung. 22 juni 1934 och 19 juni
1936. Lån utlämnas icke för ändamål, som
ligger inom ramen för Svenska
skeppshypo-tekskassans verksamhet och lämpligen bör
tillgodoses genom lån från denna kassa.
K. H. A.
Redin, Mats Algot, skolman (f. 189 3 24/2),
blev fil. dr 1920, var docent i engelska i
Antal
fartyg
Uppsala 1919—26 och rektor vid Göteborgs
högre samskola 1925—30. Sedan 1930 är
R. lektor vid Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm, därjämte studierektor
vid Whitlockska samskolan där. R. har
varit ordf, i Stockholms lärarsällskap och
är v. ordf, i Läroverkslärarnas riksförbund.
Han har bl. a. skrivit »Studies on
uncom-pounded personal names in old english» (1919;
gradualavh.) och »Word-order in english
verse» (1925). Tills, m. C. Ernolv har han
utgivit en läsebok, »England and the english»
(1930). Fr. Sg.
Redlieh [rè’t-], J o s e p h, österrikisk
stats-vetenskapsman och politiker (f. 1869). R.
blev prof, i Wien 1906 och vid
Harvard-univ. 1926. Han var 1907—18 led. av
österrikiska deputeradekammaren och
finansminister korta perioder 1917 och 1931. Skr.:
»Das österreichische Staats- und
Reichs-problem» (2 bd, 1920—26) och »Kaiser Franz
Joseph von österreich» (1929). L-ts.
‘Redlieh, O., avgick 1929 från sin
professur. »Ausgewählte Schriften» av honom
utgå-vos 1928. Biogr. uppgifter och bibliogr. i L.
Bittner, »Gesamtinventar des Wiener Haus-,
Hof- und Staatsarchivs», 1 (1936), s. 104.
‘Reduktion, hist. Ny litt. för 6—10: E. F.
Heckscher, »Sveriges ekonomiska historia från
Gustav Vasa», I: 1—2 (1935—36); A.
Klock-hoff, »Danviks hospital» (2 bd, 1935); R.
Swedlund, »Krister Bonde och
reduktionsbeslutet 1655» (i Karol. Förb:s Årsbok 1937)
och »Grev- och friherreskapen i Sverige och
Finland. Donationerna och reduktionerna före
1680» (1936); S. Hedar, »Enskilda arkiv under
karolinska enväldet» (1935). A. Mthe.
‘Reduktionsdelning. Enär varje
befruktning medför en
sammansmältning av två cellkärnor, kommer
äggkärnan efter befruktningen
att innehålla dubbel uppsättning
kromosomer (se d. o., suppl.).
Detta måste på någon punkt i
organismens utveckling
kompenseras genom en halvering av
kro-mosomantalet, om icke den
könliga fortplantningen skall leda
till en orimlig mångdubbling av
kromosomernas antal.
Halveringen sker vid r., och r. framstår
därigenom såsom ett nödvändigt
komplement till sexualakten hos
alla organismer med könlig
fortplantning. Samspelet mellan
be
fruktning och r. leder till en
regelbunden växling mellan två faser i
organismens liv (k ä r n f a s v ä x 1 i n g), näml, en
fas med enkel (reducerad) och en med dubbel
(oreducerad) kromosomuppsättning. Själva
halveringen av antalet kromosomer (den
numeriska reduktionen) äger vanl.
rum i den första eller heterotypiska delningen
(prereduktion), i vissa fall i den andra
eller homotypiska (postreduktion). Väx-
[-Bruttoton-]
{+Brutto-
ton+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
