Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Reduktionsdelning - Reduktioner - Reenpää, Yrjö - *Reenstierna, J. L. - Reesen, Emil - Refling Hagen, Ingeborg - Refloration - *Reformatorn - Reformkatolicism - *Reformskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Reduktoner—Reformskolor
562
Reduktionsdelning.
lingen mellan kärnfaserna sammanfaller
oftast men icke alltid med växlingen mellan
generationerna vid generationsväxling (se d.
o.). — Förloppet vid r. utgör den materiella
grunden för de Mendelska ärftlighetsreglerna
(kromosomerna äro bärare av arvsanlag). De
enklare fallen av »Mendelklyvningar» hos
bastarder finna sin förklaring i den
numeriska kromosomreduktionen och i
kromosom-parens oavhängighet av varandra.
Förklaringen till koppling och crossing-over mellan
arvsanlag måste däremot sökas i de tidigare
stadierna av r., i de processer, som äga rum
vid parningen (konjugationen) mellan
likvärdiga (homologa) kromosomer (se vidare d. o.,
suppl.). Konjugationen, i flera hänseenden
den väsentligaste delen av hela r., sker så,
att icke blott homologa kromosomer para sig,
utan även så, att de konjugerande
kromoso-mernas minsta smådelar uppvisa homologi.
Det är alltså i själva verket likvärdiga k
romo m e r e r, som konjugera, och det är
uppenbarligen detta, som möjliggör parningen
mellan likvärdiga anlag i de Mendelska
an-lagsparen. Crossing-over mellan kopplade
arvsanlag beror sedan på utbyte av delar
mellan parade kromosomer, och detta utbyte
sker på ett stadium, då de parade
kromosomerna genom längsdelning uppdelats i
vardera två hälfter (s. k. kromatider). Utbytet
sker mellan kromatiderna två och två. Detta
medför, att fördelningen av arvsanlagen eller
generna (den genetiska
reduktionen) kan äga rum såväl i den första som
i den andra delningen i r. (kombinerad
pre-och postreduktion). Den gamla tvistefrågan
huruvida det är den första el. den andra
delningen, som utgör r. i egentlig mening,
saknar därför betydelse vad beträffar den
genetiska reduktionen. Båda delningarna
samverka, och häri ligger måhända ett slags
förklaring till den egendomliga omständigheten,
att r. omfattar två delningar. — I vissa fall
konjugera kromosomerna icke parvis utan
3 och 3, 4 och 4 etc., och härur uppkomma
avvikande typer av r. I vissa andra fall
uteblir parningen, ss. hos många bastarder och
framför allt hos sådana organismer, där
befruktningen ersatts med partenogenetisk
ut
J. Reenstierna.
veckling. R. förlorar då sin karaktär; hos
partenogenetiska organismer blir den också
överflödig. O. 11-n.
Reduktoner, sådana starkt reducerande
ämnen, vilka innehålla atomgrupperingen
HO OH
. Den lägsta representanten för r.
—C —— C—
(för korthetens skull helt enkelt kallad
reduk-IIO OH
ton) är enoltartronaldehyd,
CH = C • CHO.
Den viktigaste bland r. är askorbinsyran el.
vitamin C (antiskorbutiskt vitamin, se V i
tami n e r, sp. 656). H. E.
Reenpää [ré’npå], Yrjö, se R e n q v i s t,
A., suppl.
♦Reenstierna, J. L.,
blev kallad till prof,
i hygien och
bakterio-logi vid Uppsala univ.
1933.
Reesen [rès-], Emil,
dansk musiker (f.
1887), var
kapellmästare vid
Dagmarteat-ret 1920, vid
Scala-teatret 1921—25 och
vid Statsradiofonien
1927—36. R. har
komponerat orkesterverk,
scenmusik och
balet
ter, bl. a. »Gudindernes strid» (1933;
»Gudinnornas strid», Sthlm 1934). Han fullbordade
1936 en operett, »Mozart i Prag», byggd på
Mozartmelodier. G. M.
Refling Hagen, Ingeborg, se Hagen,
I. N. R., suppl.
Refloratiön, dets. som efterblomstring (se
d. o.).
♦Reformatorn. Red. är sedan 1925 S. Borg
ström.
ReformkatolicLsm, dets. som modernism
(se d. o.).
♦Reformskolor. Bland »den nya skolans»
pedagogiska system torde Daltonplanen (se
Parkhurst, H.) och den metod, som
till-lämpats i de s. k. Winnetkaskolorna, vara
mest bekanta. Båda härstamma från U. S. A.
och visa många gemensamma drag.
Winnetkaskolorna, som fått sitt namn av en förstad
till Chicago, ha särskilt strävat efter att
utarbeta goda undervisningsmetoder och
läroböcker samt framställa förbättrad
undervisningsmateriel. — Tyringe helpension nedlades
1936. — Om New education fellowship se d. o.,
suppl. Den tyska uppl. av dess tidskr. är
sedan 1933 nedlagd. — Försöksklasser, där
r:s principer tillämpas, ha inrättats vid vissa
folkskolor, t. ex. i Malmö, Hälsingborg och
Lidingö. Dessa principer ha emellertid i
viktiga avseenden påverkat undervisningen i
allm. vid svenska skolor. Under senare år
utfärdade stadgor och undervisningsplaner
för olika läroanstalter Samt de för de allm.
läroverken fastställda metodiska anvisning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
