Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reinhard, Wilhelm - *Reinhardt, M. - Reinhart, Josef - Reinikka, Tyko - *Reinke, J. - Reiss-Andersen, Gunnar - *Reitz, F. W. - *Rekapitulation - *Rekognitionsskog - *Rekstad, J. B. - *Rekyl - *Relander, H. M. J. - *Reinandersgrund - *Relativitetsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Reinhardt—Relativitetsteorien
572
vintern 1918—19 spartakistupproret i Berlin
med frivilliga trupper, ur vilka den tyska
statliga polisen, Schutzpiilizei, delvis
framgått. Han erhöll avsked 1919 som överste
och blev 1934 ledare för Kyffhäuserbund, det
största tyska ex-soldatförbundet. Skr.: »Das
4. Garde-Regiment zu Fuss» (1919) och »1918
—19. Die Wehen der Republik» (1932). C. A. E.
♦Reinhardt, M., måste efter den
nationalsocialistiska rörelsens seger lämna Tyskland
och har sedan verkat bl. a. i Österrike
(festspel i Salzburg) och Amerika. Han har även
ägnat sig åt filmen och har i U. S. A.
iscensatt Shakespeares »En midsommarnattsdröm».
— Litt.: »M. R.; 25 Jahre deutsches Theater.
Ein Tafelwerk», utg. av H. Rothe (1930);
»Ewiges Theater: Salzburg und seine
Fest-spiele», utg. av E. Kerber (1935). O. W-n.
Reinhart [räT’n-], Josef, schweizisk
författare (f. 1875), en av Schweiz’yppersta
dialekt-och folkli vsförfattare, i både poesi (»Liedli ab
em Land», 1897, m. fl.) och prosa (»Der
Dok-ter us der Sunnegass», 1931, m. fl.). R-n B.
RéTnikka, Tyko, finländsk bankman och
politiker (f. 1887). Blev 1917
filialföreståndare i Kansallis-osake-pankki och 1932 led. av
centraldirektionen. R. tillhörde riksdagen 1922
—30, var handelsminister dec. 1925—dec. 1926,
finansminister ang. 1929—juli 1930 och
biträdande finansminister mars—okt. 1936. H. E. P.
♦Reinke, J„ dog 1931 (ej 1921).
Rélss-Andersen, Gunnar, norsk
författare (f. 1896), urspr. målare, har givit ut
diktsamlingarna »Indvielsens aar» (1921), »Mellem
Löven og Venus» (1923), »Solregn» (1924),
»Kongesönnens bryllup» (1926),
»Himmel-skrift» (1928), urvalet »Lykkens pröve»
(1931), »Spanske farver og annen kulör»
(1933), »Horisont» (1934), »Vidnesbyrd» (1936).
— R. har en spontan lyrisk ådra, hans form
är otvungen och mjuk. Hans egentliga
område är känslodikten; naturkärlek,
ungdoms-melankoli, vardagsliv och inte minst scener
ur barnens värld utgöra vanliga motiv. R-n B.
♦Reitz, F. W., dog 1934.
♦Rekapitulation, även förnyad fast
anställning vid svenska krigsmakten av där
stam-anställt underbefäl eller meniga.
♦Rekognitionsskog. Av de två återstående
till bruk upplåtna r. har Äkers styckebruks
r. (6,917 har) 1934 inlösts av kronan och
utlagts till kronopark. Avkomsten av Kengis
bruks r. ingår, då bruket icke mera drives,
till domänfonden. Betr, samtliga r. har K. m:t
1932 anbefallt Kammarkollegium att i
samråd med Kommerskollegium och
Domänstyrel-sen inkomma med utredning och förslag huru
den till visst bergverk upplåtna rätten må
kunna bringas att upphöra eller beläggas med
särskild avgift utöver vad redan nu kan vara
fallet eller ock nyttjanderättshavaren beredas
tillfälle att förvärva äganderätt till hela eller
viss del av den av honom nyttjade skogen.
Underhandlingar med anledning därav pågå.
Schg.
♦Rekstad, J. B., dog 1934.
♦Rekyl. (Fys.) Hastigheten vid r. kan
beräknas ur satsen, att sammanlagda
rörelsemängden skall vara oförändrad. Ett analogt
fenomen förekommer inom kärnfysiken: då
en radioaktiv atom utsänder en a-partikel,
får atomkärnan genom r. så stor hastighet,
att den kan påvisas t. ex. genom sin
ionisa-tionsverkan. Sv. B-r.
♦Relander, H. M. J., var åter finansminister
dec. 1932—okt. 1936.
♦Relandersgrund, fyrskepp, heter numera
Rauma.
♦Relativitetsteorien. Den speciella r.
förutsätter, att samtidighet hos på samma plats
inträffande händelser är ett omedelbart givet,
ej analyserbart begrepp, men nyttjar för
händelser på olika orter följ, definition. Om en
ljussignal avsändes från den ena orten till
den andra och där reflekteras tillbaka till
den första orten, så är en händelse, som
inträffar på den första orten mittemellan
ljussignalens avsändande och återkomst,
samtidig med en, som på den andra
orten inträffade, när ljusstrålen
reflekterades där. Detta gör, att två händelser,
som synas samtidiga för e n iakttagare,
synas äga rum med en viss tidsskillnad för en
iakttagare i rörelse i förhållande till den
förste. Tidsskillnaden kan dock ej bli större
än den tid ljuset behöver för att gå från
den ena punkten till den andra. Ingen
fysikalisk verkan får, bedömd från någon
iakttagares system, synas fortplanta sig
snabbare än ljuset, ty då skulle det finnas andra
system, från vilkas synpunkt verkan skulle
tyckas inträffa före orsaken, vilket vore
orimligt. Se även Grupphastighet,
suppl.
Två kroppar, AB och ab, i relativ rörelse
sägas vara lika långa, om A passerar a i
samma ögonblick, som
B passerar b (se bild).
Då samtidighet enl.
ovanstående är ett
relativt begrepp,
gäller enl. denna
definition detsamma tydligen om längder. En
närmare granskning visar, att en iakttagare, som
följer med A B. kommer att finna ab förkortad
i proportionen 1—v2/c2:l, där v är relativa
hastigheten och c ljushastigheten. Omvänt
kommer en iakttagare, som följer med ab,
att finna AB förkortad i samma proportion.
Längder, vinkelräta mot rörelseriktningen,
synas däremot oförändrade. De båda
iakttagarna äro enl. r. principiellt
likaberättigade och motsägelsen mellan deras resultat
blott skenbar och beroende på den relativa
rörelsen. Endast numeriskt överensstämmer
förkortningen med Fitzgerald-Lorentz’
kon-traktionshypotes (se bd 16, sp. 610), som
antog en absolut förkortning på grund av en
absolut rörelse genom etern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
