Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Relativitetsteorien - Religion och Kultur - *Religionshistoria - Religionshistoriska skolan - Religionsundervisning (Kristendomsundervisning) - *Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Religion och Kultur—Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm
574
På liknande sätt visas, att den ene
iakttagaren måste finna, att den andres klockor
dra sig efter i nyssnämnd proportion, och
omvänt finner den andre detsamma om den
förstes klockor. Man härleder en lag för
sammansättning av hastigheter, vilken lag för
små hastigheter övergår till den vanliga
parallellogramlagen. Det har även beräknats
hur alla möjliga fysiska fenomen, bedömda
av en iakttagare i rörelse relativt till
fenomenet, måste synas denne förlöpa, om
relati-vitetsprincipen skall kunna upprätthållas. Så
finner man, att en kropps massa synes ökad
i proportionen 1 : —v2/c2. Massan m de-
finieras då genom satsen, att kraften =
derivatan av rörelsemängden mv med avseende
på tiden; den vanliga formen kraft = massa
X acceleration gäller ej här, då massan ej
är konstant. Denna massökning kan sättas
i relation till rörelseenergien E, varvid
massökningen befinnes = E/c2. Satsen har
utsträckts, så att varje form av energi
tillskri-ves en motsv. massa och varje massa en
(dold) energi; se Atom, suppl., sp. 319,
Energi, suppl., och Kärnfysik, suppl.,
sp. 1130. R:s samarbetande med de moderna
atomteorierna (se Vågmekanik, sp. 817)
är ett på senare år livligt bearbetat problem,
där dock stora svårigheter yppat sig. —
Bland nyare litt. kunua nämnas n:r 40—45
i serien Actualités Scientifiques et
Indust-rielles 1932 (Langevin, Bauer, Perrin, de
Broglie, Darmois och Cartan). En populär
framställning finnes bl. a. i P. Karlson, »Från
atom till universum» (1936). Sv. B-r.
Religion och Kultur, tidskrift, se
Sveriges religiösa reformförbund,
suppl.
♦Religionshistoria. Ny litt.: W. Schmidt,
»Der Ursprung der Gottesidée» (6 bd, 1926
—35); G. van der Leeuw, »Phänomenologie
der Religion» (1933).
Religionshistoriska skolan, benämning på
den forskningsriktning, som omkr.
sekelskiftet framträdde med kravet på att N. T. skulle
förstås religionshistoriskt, ur senjudiska och
särskilt hellenistiska förutsättningar. R:s
närmaste föregångare voro de forskare, som
inställde G. T. i den orientaliska
religionshistorien (Gunkel o. a.). Bland dess
företrädare må nämnas Bousset, Reitzenstein och i
Sverige G. Wetter. Den samlade ett
vidlyftigt material till belysning av
urkristendomen men drog ofta förhastade paralleller utan
tillbörlig hänsyn till dennas egenart. Dess
krav på den nytestamentliga forskningens
religionshistoriska orientering har dock
slagit igenom, även om man nu starkare
betonar urkristendomens nära samband med
judendomen. — Litt.: II. Gressmann, »A.
Eich-horn und die religionsgesvhichtliche Schule»
(1914); G. Wetter, »Kristendomen och
helle-nismen» (1923); K. Tloll, »Urkristendom och
religionshistoria» (1925); G. Kittel,
»Religionshistorien och urkristendomen» (1933). O-fL-n.
Religionsundervisning eller närmare
bestämt K ris ten domsunder visning
har av ålder varit ett huvudämne på svenska
skolors schema. 1 äldre tider upptog det en
stor del av undervisningen: den lärda skolan
var ju länge väsentligen en prästskola, och
även den framväxande folkundervisningen
stod i kyrkans hägn. I vår tid har r. i såväl
läroverk som folkskola fått vidkännas
ganska kraftiga inskränkningar i fråga om
timantalet, men deltagande däri, liksom i den
gemensamma morgonandakten, är alltjämt
obligatoriskt för de elever, vilkas föräldrar
icke utträtt ur svenska kyrkan, och ämnet
behåller fortfarande sin rangplats som det
första i raden av skolans ämnen. I
läroverken härskade i äldre tider katekes (lilla
katekesen samt utläggning) och bibelläsning i
ne-derskolan, dogmatik och bibelstudium på
gymnasiet. 1693 uppträder f. ggn också
kyrkohistoria på gymnasiet och 1724 den s. k.
bibliska historien i nederskolan. I folkskolan
lästes alltifrån dess inrättande (1842) katekes
och biblisk historia. En radikal förändring,
med seger för moderna historiska synpunkter,
genomfördes här 1919, då 1) katekesläsningen
helt försvann (Luthers lilla katekes skulle
läsas blott som historiskt dokument i
samband med Luthers liv och sammanfattningen
av den kristna tros- och livsåskådningen i
anknytning till Jesu bergspredikan meddelas
utein lärobok), 2) bibliska historien också
avskaffades och ersattes med centralt religiösa
texter ur bibeln, 3) kyrkohistorien fick en
plats i de högre klasserna och 4) även något
religionshistoria anbefalldes. 1921 och 1929
genomfördes smärre modifikationer: bl. a. får
man sålunda nu vid undervisningen i
tros-och livsåskådning använda för detta ändamål
i vanlig ordning godkänd lärobok. — I
läroverken infördes en del moderna moment 1906,
resp. 1909 (bl. a. något religionshistoria), men
den stora omdaningen kom först 1928, resp.
1933. Nu försvann också i realskolan bibliska
historien helt, medan läsningen av katekesen
inskränktes till Luthers lilla katekes (vars
plats i studiegången får bestämmas av
kris-tendomskonferensen vid resp, läroverk).
Undervisningen i kristen tro och moral ges först
i avslutningsklassen, och mellanstadiet läser
kyrkohistoria. På gymnasiet ordnades på
analogt sätt: det bibliska materialet
(profeterna och Jesu liv) i ring l4, därefter
kyrkohistoria och först i sista ringen dogmatik
och etik. På ömse håll ökades och
betonades också det religionshistoriska materialet.
Sammanfattande kan sägas, att r. i såväl
läroverk som folkskola genom de senaste
bestämmelserna blivit i hög grad historisk och
objektiv och att till följd därav det tidigare
hörda kravet på s. k. konfessionslös r. i stort
sett tystnat. J. L-g.
♦Religionsvetenskapliga sällskapet i
Stockholm. Ordförande är sedan 1935 lektor J.
Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
