Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renner, Otto - *Rennerfelt, I. - *Rennes - *Renoir, A. - *Renouvin, P. - *Renqvist, A. - *Rentenbank, Deutsche - *Renässans - Reobas - *Reostat - Rèpaeci, Leonida - *Repartitionstal - Repetitör - Replikrätt - *Replot - Repplier, Agnes - Representationsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Renner, 0.—Representationsrätt
578
Renner, Otto, tysk botanist och
ärftlig-hetsforskare (f. 1883), prof, i växtfysiologi och
farmakognosi i München 1913, dir. för
botaniska inst. och trädgården i Jena 1920, under
världskriget
huvudsa kl. verksam som
bakteriolog. R.
företog en studieresa till
Sundaöarna 1930—31.
ITan utger Flora oder
Allgemeine Botanische
Zeitschrift. 1 ett stort
antal avh. har R.
lämnat mycket viktiga
bidrag till
Oenothera-problemets lösning.
Redan tidigt framställde
han sin berömda teori
om åtskilliga Oenothera-arters
komplexhetero-zygoti, d. v. s. att deras olika arvsanlag vore
förenade i två komplex, som på det hela taget
fullständigt skildes från varandra vid
reduk-tionsdelningen (se d. o. och Bastard, sp.
414 f., båda i suppl.). Genom undersökningar
av F. Oehlkers och R. Cleland m. fl. klarlades
sedan det cytologiska underlaget för dessa
komplexbindningar (se C y t o 1 o g i, suppl.,
sp. 911). R. har också ingående studerat
kro-matoforernas reaktioner vid
Oenothera-kors-ningar och visat, att dessa cellelement kunna
vara av specifikt olika slag. K. V. O. D-n.
*Rennerfelt, I., har utarbetat en metod för
desinfektion av byggnader medelst varmliift,
exploaterad av bolaget Thermal desinfection
Corporation, vars tekniske chef R. blev 1936.
♦Rennes har numera rundradiosändare.
*Renoir, A., dog 1919 (ej 1912).
*Renouvin, P., som tillika är prof, i
modern historia vid Sorbonne, har ytterligare
utgivit »La crise européenne et la grande
guerre» (1934).
*Renqvist, A. Yrjö R., numera R e e
n-p ä ä, utgav 1935 en lärobok i allmän
sinnes-fysiologi (på fi.).
*Rentenbank, Deutsche. Som ett led i
likviderandet av Rentenmarkvalutan och med
kapitaltillskott från R. bildades 1925
Deutsche R e n t e n b a n k-K r e d i t a n s t a 1 t
för att överföra Rentenmarkkrediter åt
lantbruket till långfristiga inteckningslån och i
övrigt fungera som centralbank för
lantbruket. Fristen för inlösandet av
Rentenmark-sedlarna förlängdes 1930 till utgången av
1942. 1934 beslöts ytterligare uppskov, i det
att vinst från Reiehsbank ej längre kan
påräknas för Rentenmarksedlarnas inlösen. R.
har redan tidigare anförtrotts nya
arbetsuppgifter, sammanhängande med jordbrukets
skuldsättning. E. 11-ss.
*Renässans. I samband med den ökade
uppskattningen av medeltidens
vetenskaplighet har kritiken av r:s insatser blivit
skarpare. G. Sarton betecknar den t. o. m. som
en stillestånds- och delvis nedgångsperiod
(»Science in the renaissance», i »The civiliza-
tion of the renaissance», 1929, utg. av J. W.
Thompson m. fl.). Särskilt i behandlingen av
de klassiska författarna (textgestaltning och
översättning) har r:s insats varit föga
lycklig. Betecknande för den starkt exklusiva
tendensen hos renässanskulturen är, att dess
företrädare i allm. ställde sig kyliga eller
direkt ovilliga mot boktryckarkonsten och föga
värderade de möjligheter till utvidgat
bild-ningsarbete, som den innebar. — Nyare litt.:
J. lluizinga, »Wege der Kulturgeschichte»
(1930j; E. Walser, »Gesammelte Studien zur
Geistesgescbichte der Renaissance» (1932). —
C. Grimbergs framställning i bd 6—7 av
»Världshistoria» (1935 och 1936) är påverkad
av den moderna uppfattningen om r. O. W-n.
Reobäs, enl. L. Lapicque (se d. o., suppl.)
den svagaste elektriska ström, som förmår
utlösa en retningseffekt, t. ex. kontraktion
av en muskel, oavsett retningstidens längd.
*Reostat, jfr även S k j u t m o t s tå nd, suppl.
Rèpaci [re’patj"i], L e o n i d a, italiensk
författare (f. 1898). R. skildrar sitt
hemlandskap, Kalabrien, i noveller och romaner,
bl. a. »Lultimo Cireneo» (1923), av originell
byggnad och mycket stor
människokännedom. R. har även publicerat dramer och
verkar som litterär kritiker. G. B-h.
*Repartitionstal. R. för
jordbruksfastighet utgår sedan 1 jan. 1933 med 5 skatteören
för varje 100 kr. av en fastighets jordbruks-,
tomt- och industrivärde samt med 4
skatteören för varje 100 kr. av dess skogsvärde.
Repetitör, officer, som biträder lärarna vid
vissa svenska militära skolor.
Replik rätt. I den svenska riksdagen har
genom grundlagsändring 1933 (R. O. § 52)
införts en möjlighet för ledamöterna att
under diskussion i kamrarna få ge en kort
replik till en föreg. talare omedelbart efter det
att denne slutat och alltså utan att avvakta
den tidpunkt, då ledamoten själv efter
anmälan hos talmannen i vanlig ordning skulle
blivit uppropad. 1 kamrarnas arbetsordningar,
som närmare utforma det ovannämnda
grund-lagsrummet, stadgas, att ledamot, som under
överläggningen i en fråga redan yttrat sig,
må kunna efter talmannens beprövande för
kort genmäle, innefattande upplysning eller
rättelse, erhålla ordet med anledning av en
efterföljande talares anförande under högst
två min. omedelbart efter denne. G. H-n.
*Replot. Björköby har avskilts till en
självständig kommun.
Repplier [re’plie], Agnes, nordamerikansk
essäist (f. 1858), var från slutet av
1880-talet den förnämsta företrädaren i U. S. A.
för den lätta litterära och biografiska essäen
(»Books and men», 1888, »A happy
half-cen-tury», 1908, »Americans and others», 1912,
m. fl.), skrev franskt elegant och med
förkärlek för den äldre tidens författare. R-n B.
Representationsrätt, se Istadarätt och
Arvs ordning, suppl.
XXIII. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
