- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
575-576

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa reformförbundet - Reluktans - *Relä - *Remanent magnetism - *Remarque, E. M. - *Rembrandt - *Remontering - Renaix - *Renan, E. - *Renaudel, P. - *Rencontre - Rendahl, Carl Hialmar - Rendahl, Carl Johan - Rendle, Alfred Barton - *Rendtorff, F. - Renfrew - Rengo, Nippon Shimbun Rengo Sha - Renker, Gustav - *Renkin, J. - Renn, Ludwig (Arnold Vieth von Golzenau) - *Renner, K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

Religiösa reformförbundet—Renner, K.

576

Religiösa reformförbundet, se Sveriges
religiösa reform förbund, suppl.

Relukta’ns, se Elektromagnetism,
suppl., sp. 1200.

*Relä, se även Elektriska reläer
och Regulator, båda i suppl., samt
Telegraf, sp. 75. Tyratronröret (se d. o.,
suppl., och Elektriska st r ö m r i
k-t a r e, suppl., sp. 1162) kan även nyttjas som
r. Som mekaniska r. kan man beteckna
apparater, som med ringa kraftbehov kontrollera
stora effekter. Så kan en
centrifugalregulator el. en metalltermometer reglera
tillströmningen av tryckvatten el. -olja till en s e r v
o-motor, som påverkar en ventil i en
huvudledning för vatten, ånga el. dyl. Jfr
Regulator, suppl., sp. 567. Sv. B-r.

♦Remanent magnetism, Remanens, se
även Elektromagnetism, suppl.

♦Remarque, E. M., utgav 1937 romanen
»Kameraden» (sv. övers, s. å.). »På
västfronten intet nytt» och »Vägen tillbaka» ha
filmats, den förra 1930, den senare 1937. R.
lever nu som landsflyktig i Schweiz.

♦Rembrandt. Nyare litt.: O. Benesch, »R.
Werk und Forschung» (1935) och art. »Rijn»
i »Allgemeines Lexikon der bildenden
Künst-ler», bd 29 (s. å.); fr. monogr. av A. De
Hevesy (s. å.).

♦Remontering. Enl. 1936 års
försvarsord-ning skall ordf, i remonteringsnämnden
(pensionerad officer) ständigt tjänstgöra i
kavftl-leriinspektionen såsom biträde åt chefen för
arméns remonteringsväsen. Den årliga r. skall
omfatta omkr. 450 hästar. Till
Herrevads-klosters remontdepå har anslutits en
remont-dressyranstalt för dressyr av hästar till vissa
staber, skolor och förband, som icke själva
kunna utbilda remonterna. K. H-g.

Renaix [rønä’], se R o n s e, suppl.

♦Renan, E. Jfr J. Pommier, »La jeunesse
olérieale d’E. R.» (1933).

♦Renaudel, P., dog 1935. Hans beslut 1927
att lämna partiledningen blev början till en
splittring inom socialistpartiet, vilken ägde
rum i nov. 1933, då R. jämte några andra
mera högerbetonade politiker utstöttes och
bildade Parti socialiste de France-Union Jean
Jaurès (se N y s o c i a 1 i s m, supph). L-ts.

♦Rencontre, även den stridshandling, som
uppkommer, om två motståndare, vilka båda
äro under framryckning, mer eller mindre
oförmodat råka i strid. Vid r. vinner i regel
den sida framgång, som först lyckas
åstadkomma en ordnad stridsfront av tillräcklig
bredd. Striden präglas av ett snabbt förlopp
och upprepade växlingar i läget samt ställer
höga fordringar på befäl och trupp. C. A. E.

Rendahl, Carl H i a 1 m a r, zoolog (f. 1891
28/12), fil- dr och docent vid Stockholms
högskola 1924, prof, och föreståndare för
Naturhistoriska riksmuseets vertebratavd. 1933.
R. har bl. a. skrivit om Australiens (1922)
och Kinas marina fiskar (1924), Kinas
söt-vattensfiskar (1928) ävensom om fåglar, bl. a.

dissertationen »Embryologische und
morpho-logische Studien iiber das Zwischenhirn beim
Huhn» (1924). Därjämte har R. bedrivit ett
omfattande populärvetenskapligt
författarskap. N. O.

Rendahl, Carl Johan, skolman (f. 1871
14/4). Blev fil. kand, i Uppsala 1893 och var
adjunkt vid Högre realläroverket å
Norrmalm 1902—36. R. är känd som en skicklig
pedagog och har (tills, m. J. Hedström)
utgivit flera läroböcker, bl. a. »Trigonometri»
(1911; 14 :e uppl. 1933) och »Räknetabeller»
(1910; ll:e uppl. 1932). T. P.

Rendle [rendl], Alfred Barton, engelsk
botanist (f. 1865), föreståndare vid bot. avd.
av British museum 1906—30. Har skrivit
talrika systematiska avh., »The classification
of flowering plants» (2 dir, 1904—24) och
»Flora of Jamaica» (från 1910, I, III—V tills,
m. W. Fawcett). R. har varit i hög grad
verksam inom Linnean society och Royal
horticultural society och är en förgrundsfigur
i det internationella kongressarbetet. Sedan
1925 utger R. Journal of Botany. C. S-g.

♦Rendtorff, F., dog 1937. Han avgick som
prof. 1930.

Renfrew [re’nfrö], grevskap i mell.
Skottland, på s. stranden av Clyde; 620 km2,
288,575 inv. (1931). R. är en del av Glasgows
industriområde med fabriksstädernaPaisley(nu
R:s huvudstad), Renfrew (14,986 inv., tidigare
huvudstad), Greenock och Port Glasgow.

Rengo, Nippon S h i m b u n Rengo
S h a, officiös japansk telegrambyrå, gr. 1926,
organiserad av tidningar.

Renker, Gustav, tysk-schweizisk
författare (f. 1889), teaterkapellmästare, sedan
tidningsredaktör. Han har skrivit en rad
kraftiga och karaktärsfulla samtidsromaner:
»Einsame vom Berge» (1919; från
världskriget i Österrikes alper), »Der Abend des
Heinrich Biehler» (1921), »Der Herold des
Todes» (1923), »Das Volk ohne Heimat»
(1925), »Der Flieger» (1928), »Der
Hexen-vogt» (1929), »Feuer im Osten» (1930; en
fantastisk framtidsskildring av ett de gulas
världsrike i Asien), »Das Tier im Sumpf»
(1932), »Finale in Venedig» (1933). R-n B.

♦Renkin, J., dog 1934. Han lämnade
regeringen okt. 1932.

Renn, L u d w i g, pseud. för Arnold
Vieth von Golzenau, tysk författare
(f. 1889), deltog som officer i världskriget,
trädde sedan i polistjänst. R. var först
socialdemokrat men övergick småningom till
kommunismen, satt i fängelse 1933, lämnade
därpå Tyskland, har deltagit i spanska
inbördeskriget och miste 1937 sitt tyska
medborgarskap. I »Krieg» (1928; »Krig», 1929) gav
han en mänskligt varm, frasfri skildring av
maskinkriget och i »Nachkrieg» (1930;
»Ef-terkrig», 1931) en svagare bild av
efterkrigstidens oro i Tyskland. R. C-n.

♦Renner, K., var 1931—33 talman i
österrikiska nationalrådet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free