Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rice, Elmer (Reizenstein) - Richards, Ivor Armstrong - Richardson, Dorothy - Richardson, Henry Handel (Henrietta) - *Richardson, S. - Richberg, Donald Randall - *Richelieu, A. J. du Plessis de - *Richer, P. - Richert, Arvid Gustaf - *Richert, Johan Gustaf - *Richet, Ch. R. - Richmond (Indiana) - Richmond (Kalifornien) - *Richmond, Ch. H. G.-L. - Richter, Herman Bror - *Richter, J. P. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Richards—Richter, J. P. F.
590
san till Puerilien», 1931) är en satir över
Hollywood. R-n B.
Richards [rPtjodz], Ivor Armstrong,
engelsk kritiker (f. 1893), fellow i Cambridge,
har tills, m. C. K. Ogden givit ut »The
meaning of meaning» (1923) och ensam
»Prin-ciples of literary criticism» (1924), »Science
and poetry» (1926), »Practical criticism»
(1929), »Menciuis ou the mind» (1932), »Basic
rules of reason» (1933) m. m. R. är — jämte
T. S. Eliot — Englands tongivande och mest
inflytelserike kritiker. R-n B.
Richardson [rFtjedsn], Dorothy, engelsk
författarinna (f. 1882), g. m. konstnären A.
Odle. Har skrivit en serieroman,
»Pilgrim-age», varav 11 dir ha kommit ut, »Pointed
roofs» (1915), »Backwater» (1916),
»Honey-comb» (1917) o. s. v.; »Clear horizon» (1935)
är den senaste. Hon har infört ett nytt slags
psykologisk roman i England, den
mikroskopiska och impressionistiska skildringen av en
individs, Miriam Hendersons, elementära,
fysiska och psykiska intryck, känslor och
reaktioner — ett ensamstående, i viss mån
självbiografiskt dokument om kvinnligt själsliv.
»Pilgrimage» är för svårtillgänglig för att
bli populär men har haft stort inflytande på
yngre författare. Monogr. av J. C. Powys
(1931). R-n B.
Richardson [ri’tjodsn], Henry Handel,
pseud. för Henrietta R.,
engelsk-austra-lisk författarinna (f. 1871). Studerade musik
i Leipzig 1889—92 och debuterade 1908 med
en dyster skildring ur
musiklivet där,
»Mau-rice Guest», som
följdes av »The getting
of wisdom» (1910), en
skolflickstragedi från
Melbourne. Hennes
storverk är
romantrilogien »The fortu nes
of Richard Mahony»
(»Australia Felix»,
1917, »En man bland
guldfältens
lycksökare», 1931 ; »The way
home», 1925, »Vägen hem», 1932; »Ultima
Thule», 1929, sv. övers. 1933). Det är en bred,
objektiv, omsorgsfullt dokumenterad och
detaljerad skildring av pioniärliv i Australien
och på samma gång en omutligt realistisk
studie av en svag man, som förgäves söker
anpassa sig och går under. — Ras senaste
arbeten äro »Two studies» (1931) och »The
end of a childhood» (1934). R-n B.
♦Richardson, S. Ny litt.: E. Ewald, »Abbild
und Wunschbild der Gesellschaft bei R. und
Fielding» (1935); H. Ronte, »R. und Fielding»
(s. å.).
Richberg [ri’tfbäg], Donald Randall,
nordamerikansk jurist och politiker (f. 1881),
urspr. advokat. Radikal till sin politiska
uppfattning, slöt sig R. tidigt till de s. k.
progressiva och arbetade för Th. Roosevelts
pre
sidentkandidatur 1912. När F. Roosevelt 1932
valts till president, tog han R. till juridisk
rådgivare i sociallagstiftningsfrågor. R.
medverkade sålunda vid den stora
återuppbyggnadslagens (NIRA) tillkomst. Han ledde 1934
—35 National recovery administration (NRA),
den organisation, som hade lagens
genomförande om hand, och försvarade den 1935
inför högsta domstolen. R. lämnade sin post,
när domstolen förklarat vissa delar av lagen
grundlagsstridiga (jfr Amerikas
förenta stater, suppl., sp. 158). Han har
skildrat NRA:s verksamhet i »The rainbow»
(1936). Å.Th.
♦Richciieu, A. J. du P 1 e s s i s de. Av
Hanotaux’ monogr. utgav denne tills, m. G.
De La Force bd 3—4 (1933—35).
♦Richer, P., dog 1933.
Richert [ri’kert], Arvid Gustaf,
ämbetsman, diplomat (f. 1887 6/4), son till prof. J. G. R.
Blev jur. kand. 1914, inträdde 1918 i
Utrikes-dep:s tjänst, blev byråchef där 1924, t. f. chef
för personalavd. 1928 och chef för handelsavd.
1931. R. blev statssekr. i Handelsdep. 1934
och envoyé i Berlin 1937. Som delegerad eller
ordf, har han deltagit i
handelsavtalsförhand-lingar med flera länder. R. var led. av 1932
års handelskommitterade och 1932—37 av
traktatberedningen. S. Lpt.
♦Richert, Johan Gustaf, dog 1934 4/2.
Han var 1921—33 led. av Tekn. högskolans
styrelse och 1923—30 v. ordf, i styrelsen för
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Led. av Vet.-akad. (1911). Litt.:
»Hyllnings-skrift tillägnad J. Gust. Richert på
sextioårsdagen den 16 maj 1917» (1917); biogr. av J.
Hesselman i Vet.-akad:s Årsbok 1935.
♦Richet, C h. R., dog 1935.
Richmond [ri’t.fmend], stad i Indiana,
U. S. A., 105 km ö. om Indianapolis; 32,493
inv. (1930). Järnvägsknut och
handelscent-rum; betydande tillv. av jordbruksredskap.
Richmond [rftjmond], industristad i
Kalifornien, U S. A., vid San Franciscobukten,
n. v. om Berkeley; 20.093 inv. (1930). Hamn
med färjtrafik till San Francisco. Stort
oljeraffinaderi, järnvägsverkstäder, tillv. av
porslin. emaljerade plåtvaror m. m.
♦Richmond, C h. H. G.-L. — Hans sonson
Ch. H. G.-L. R. dog 1935.
Richter, Herman Bror, geograf och
bib-lioteksman (f. 1893 8/0), docent i geografi vid
Lunds univ. 1929, andre bibliotekarie vid
univ.-bibi. s. å. Har utgivit Svensk
Geografisk Bibliografi (årlig sedan 1925), »Skånes
karta från mitten av 1500-talet till omkr.
1700» (1929; akad. avh.) och en faksimileuppl.
av Bureus’ karta över Norden 1626 i sex blad
(1936). R. har redigerat Sv. turistfören :s
resehandbok över Skåne (1933). G. R-ll.
♦Richter, J. P. F. Av den officiella
Richter-upplagan föreligga 1937 18 bd. R.s »Briefe»
utgåvos 1922—26 i 4 bd. Genom Stefan
Georges inflytande har R. åter trätt i förgrunden.
Av de många nya monogr. må nämnas
så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
