Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Richter, J. P. F. - Richter, Julius - *Rickert, H. - *Rickson, L. - *Ricordi, G. - *Riddare - *Riddarholmskyrkan - *Riddarhus - *Riddarhyttan - Ridder, Riddersk - *Ridderstad, C. A. A. - Ridge, Lola - *Rieck-Müller, M. - Riefenstahl, Leni - Riefling, Robert Leo Dankvardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Richter, J.—Riefling
592
dana av H. Bertram (1932), H. Folwartschny,
M. Kommerell och A. Meyer (alla 1933) samt
av G. Voigt (1934) och U. Gauhe (1936). R-n B.
Richter, Julius, tysk teolog (f. 1862).
Innehade 1914—30 en personlig professur i
mis-sionshistoria vid Berlins univ. R. har bl. a.
publicerat »Allgemeine evangelische
Missions-geschichte» (5 bd, 1906—32), där samtliga
större missionsområden ställts i historisk
belysning, samt »Evangelische Missionskunde»
(1920; 2:a uppl. 1927). lian övertog 1910 den
av Warneck grundade Allgemeine
Missions-zeitschrift (sedan 1924 Neue Allgemeine
Missi onszeitschrift). R. har dessutom tagit
livlig del i missionens internationella samarbete
och är medlem av Internationella
missionsrådet. G. Lbrg.
‘Rickert, H., dog 1936. Han utgav vidare
»Die Logik des Prädikats und das Problem
der Ontologie» (1930), »Goethes Faust. Die
dramatische Einheit der Dichtung» (1932),
»Die Heidelberger Tradition und Kants
Kriti-zismus» (1934) och »Grundprobleme der
Philo-sophie» (s. å.). 1933 ägnades honom en
festskrift. — Litt.: A. Faust, »TI. R. und seine
Stellung innerhalb der deutschen Philosophie
der Gegenwart» (1927). G. O-a.
‘Rickson, L., utgav 1930 prosaskisserna
»Goda vänner»; han har vidare författat
historikerna »Thermæniuströskverken» (1918)
och »Nora sparbank 1835—1935» (1935).
‘Ricordi, G., grundade 1808 förlaget G.
Ricordi & co. Nu v. ledare är, förutom C.
Clausetti, Renzo Valcarenghi (sedan 1919). —
Litt.: G. Adami, »G. R. e i suoi musicisti»
(1933).
‘Riddare. En riddarlängd för Sverige och
Norge t. o. m. 1400 finns i K. E. Löfqvist,
»Om riddarväsen och frälse i nordisk
medeltid» (1935; akad. avh.).
‘Riddarholmskyrkan. Av M. Olssons
monogr. om R. utkom d. II 1937.
‘Riddarhus. Med svenska r. äro förenade
arkiv, bibliotek och samlingar. I arkivet
förvaras bl. a. urkunder, börjande med Johan Ill:s
privilegiebrev 9 juli 1569, adelns
riksdags-arkiv 1627—1866 (om de i tryck utg.
protokollen se Adel, suppl.), samlingen
skölde-brev (förutom avskrifter omkr. 300 i original)
och de s. k. riddarhusgenealogierna (över
samtliga introducerade ätter). Dessa senare,
urspr. upplagda på grund av k. br. 10 aug.
1762 och 25 febr. 1765 och nu omfattande
omkr. 12,000 regalark grafiskt uppställda
stamtavlor, äro med tillägg och rättelser
under titeln »Svenska adelns ättartavlor» utg.
i tryck 1858—64 av G. Anrep samt 1925—36
av G. Elgenstierna. Bland samlingarna
märkas serien lantmarskalksporträtt, en stor
si-gillstampsamling och den av konsul Hj.
Wi-cander 1930 skänkta samlingen gammalt
vapenporslin. Wdt.
‘Riddarhyttan. Riddarhytte a.-b. har sedan
1934 ett aktiekap. på 4 mill. kr. Värdet av
tillverkningen, som 1936 omfattade 23,000 ton
järnstyckemalm, 92.500 ton järnslig, 2,300
ton kopparslig, 39,000 ton järnsinter, 3,700 ton
tackjärn, 3,200 ton råskenor och 2,900 stds
virke, var s. å. omkr. 4 mill. kr.
Ri’dder, R i’d d e r s k, industristad i
sovjetrepubliken Kazakstan, 225 km ö. om Semipa
latinsk; 39.000 inv. (1933). Centrum i ett
rikt malmfält (zink, bly, koppar och guld),
som på senare år börjat exploateras; stort
smältverk.
‘Ridderstad, C. A. A., dog 1933 10/i2.
Ridge [rid^l, Lola, nordamerikansk skal
dinna. av irländsk börd, kom 1907 till U.S.A.,
där hon deltog i redaktionen av tidskriften
Others (se K r e y m b o r g, A., suppl.) och
1918 väckte uppseende med diktsamlingen
»The ghetto», där hon med stark, suggestiv
skildring tecknade storstadens fysionomi och
stämningar. »Sun-up» (1920) visade samma
intensitet i en expressionistisk självbiogra
fisk diktcykel. Hennes radikala sympatier
fingo uttryck i »Red flag» (1927), där en
grupp dikter ägnas revolutionen i Ryssland
och man även finner sonetter från Bermuda
Saccos och Vanzettis avrättning gav henne
impulsen till ett mäktigt epos, »Firehead»
(1926), om Jesu korsfästelse och uppståndelse.
Hennes senaste diktsamling är »Dance of fire»
(1935), med både moderna, aktuella motiv och
personlig lyrik. R-n B
‘Rieck-Müller, M., har även gett ut
»Mikael Fluhr» (2 bd: »Jordens son», 1927,
»Vindökaplanen och hans hustru», 1928).
Riefenstahl [rFfön/täl], L e n i, tysk
filmskådespelerska och filmregissör (f. 1907). R.,
som även varit dansös, kom 1925 genom
regissör Arnold Fanck till filmen och spelade
först i »Det heliga
berget». Hon hade
sedan roller i »Den
dödsdömda
bataljonen», »Storm över
Mont Blanc»,
»Lavinen» (»På fjället i
storm»), »Det blå
ljuset», som hon själv
regisserade, och »S. O.
S. Isberg». 1933—36
ledde R. på uppdrag
av Hitler
filmupptagningarna från de
nationalsocialistiska partidagarna i Nürnberg
(bl. a. »Sieg des Glaubens» och »Triumph
des Willetis»). Hon har även lett
upptagningarna för en stor film, som skall skildra
den elfte olympiadens anda och
sportprestationer. R. har utgivit bl. a. »Ilinter den Kulis
sen des Reichsparteitag-Films» (1935). R. A-g.
Riefling [ri’f-], Robert Leo Dan k
v a r d t, norsk pianist (f. 1911). Sina studier
har R. bedrivit för bl. a. K. Leimer i
Hannover samt W. Kempff och E. Fischer i Berlin.
Han debuterade som solist redan 1923 och
har under senare år flitigt uppträtt i Oslo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
