- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 23. Supplement. Luleå stift - Övralid /
601-602

(1937) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap - *Rikskonferenser - *Rikslikare - Riksmandat - Riksprototyp - *Riksråd - *Riksräkenskapsverket - Rikssjukhuset - *Riksskogstaxeringen - *Riksstambok - *Riksstat - Riksteatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<601

Rikskonferenser—Riksteatern

602

godoses, folkförsörjningen tryggas och
näringslivets fortgång såvitt möjligt
säkerställas, allt med beaktande av att landets
tillgångar på ändamålsenligaste sätt utnyttjas
för ernående av effektivitet och varaktighet
i behovstäckningen. Härvid skola frågor
rörande industriens råvaruförsörjning och
krigsorganisation samt tekniska industriella
frågor handläggas på industriavd., övriga frågor
i regel på allmänna avd. Ärendena avgöras
vid plenisammanträden. R. Å.

♦Rikskonferenser. En allmän rikskonferens
hölls i London även okt.—nov. 1930.
Begränsad till ekonomiska frågor var
rikskonferensen i Ottawa 1932 (se Storbritannien,
sp. 615). Den senaste rikskonferensen hölls i
London maj—juni 1937 i samband med Georg
VI :s kröning, då särskilt imperiets
försvars-problem voro föremål för behandling.

♦Rikslikare. Om de svenska
riksprototy-perna se Metersystemet, sp. 1253 och
suppl., sp. 124 f.

Riksmandat. 1. Se T i 11 ä g g s m a n d a t.
— 2. Se R i k s k a n d i d a t, suppl.

Riksprototyp, se Metersystemet, suppl.

♦Riksråd. Om r. i Sverige under medeltiden
jfr K. E. Löfqvist, »Rikets råd och män» (i
Hist. Tidskr. 1936).

♦Riksräkenskapsverket. Genom ändring 26
juni 1936 av 1927 års instr. tillkom en e.
byråchef. Byråerna äro tre: första och andra
revisionsbyråerna samt budgetbyrån.

Rikssjukhuset, se Karolinska
sjukhuset, suppl.

♦Riksskogstaxeringen. De 1932 framlagda
resultaten av r. ha blivit grundvalen för de
flesta nya skogliga utredningarna i Sverige,
främst 1931 års skogs- och 1933 års
skogsindustrisakkunnigas, vilka bl. a. behandlade
den med hänsyn till Sveriges skogars
sammansättning möjliga och lämpliga årliga
avverkningen och den avverkning, som i
verkligheten uttages. Härvid hade man på grund
av bristande uppgifter från betydelsefulla
av-verkningsgrenar (främst klingsågningen och
ej accispliktigt virke) måst arbeta med mänga
osäkra siffror. 1933 års
skogsindustrisakkunniga påvisade, att för vissa delar av mell.
Norrland de där befintliga träindustrierna
icke längre kunde fylla sitt virkesbehov inom
sina naturliga rå varuområden, d. v. s. de dem
mera närliggande flod-flottledsområdena,
vilket än mera blivit fallet under nu (1937)
rådande högkonjunktur. Redan
riksskogs-taxeringsnämnden hade i sitt betänkande
framhållit önskvärdheten av upprepad r., men
först 1936 års skogsutredning, som tillsattes
för att utreda skogsbrukets ekonomiska läge
och föreslå åtgärder för att höja dess
bärkraft, begärde hos K. m:t, dels att r. skulle
återupptagas, dels att jämsides med denna
en fortlöpande avverkningsstatistik skulle
verkställas. R. skulle bli permanent, och med
hänsyn till den för vissa områden redan
påvisbara råvarubristen skulle den till en
bör

jan bedrivas i något hastigare tempo för att
sedermera handhavas så, att hela landet
vore genomgånget vart 15 :e år. För
avverk-ningsstatistikens ordnande skulle verkställas
en förberedande undersökning, byggd främst
på förbättrade virkesaccisdeklarationer o. a.
utredningar; genom denna skulle utrönas
bästa och säkraste metoden att uppnå den
sedan gammalt eftersträvade kännedomen om
den årliga avverkningens storlek oeh
beskaffenhet. 1937 års riksdag biträdde ock en
proposition om förberedelser för r:s snara
återupptagande och för påbörjandet av en
fullständig avverkningsstatistik.

Finland, som avslutade sin första r. före
Sverige, är redan i färd med sin andra. E. Th.

♦Riksstambok. Med r. avses numera en
hela riket omfattande stambok över husdjur.
Svin- och fåravelns r. föras fortfarande av
Lantbruksstyrelsen, vilket ej är fallet med r.
för nötboskap (se Nötkreaturs p remi
e-r i n g, suppl.).

♦Riksstat. Fr. o. m. budgetåret 1935/36
har r:s utgiftssida uppställts efter enhetliga
grunder. Utgifter för statens egen
verksamhet särskiljas från bidrag el. understöd till
icke statlig verksamhet. Inom den
förstnämnda utgiftsgruppen uppdelas anslagen
efter myndigheter, så att ett eller flera
anslag uppföras för varje myndighet eller, i
vissa fall, för en enhetlig grupp av
myndigheter (t. ex. länsstyrelserna). Anslagen för
de olika myndigheterna anordnas så, att de
olika huvudslagen av utgifter — i främsta
rummet personalkostnader och sakliga
kostnader — kunna hållas isär. 1 allm. anvisas
iför varje myndighet ett avlönings- och ett
omkostnadsanslag, båda i regel av
förslagsanslags natur. Beträffande dyrtidstilläggen
har man emellertid avvikit från principen, att
samtliga utgifter för en myndighet skola
redovisas under ett el. flera för myndigheten
anvisade anslag. Där ej särskilda
förhållanden annat föranleda — i regel då
specialbudgeter finnas —, utgå dyrtidstillägg till
befattningshavare i statens tjänst fortfarande
från för ändamålet under de olika
huvudtitlarna upptagna gemensamhetsanslag. — Den
tidigare indelningen i ordinarie och extra
anslag har upphört. S. T. ö.

Riksteatern. I det anförande till
statsrådsprotokollet, varmed statsrådet A. Engberg
motiverade tillsättandet av 1933/34 års stora
teaterkommitté, framhöll han nödvändigheten
av att de statsunderstödda teatrarna i
Stockholm, Göteborg o. s. v. icke inskränkte sin
verksamhet till att endast omfatta den plats,
där de äro belägna, utan vidgade den även till
övriga delar av landet. På detta sätt borde
lokalteatern kunna förvandlas till en hela
landet omspännande riksteater.
Teaterkommittén upptog och utvecklade denna
tanke genom att förorda det planmässiga
organiserandet av turnéer, vilka i landsorten
borde framföra de värdefullaste av de
pro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 23 23:15:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfec/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free