Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksteatern - Riksteaterns publikorganisation (R. P. O.) - Riksten - *Riksvapnet, Svenska - Riksvärderingsnämnden - Riktkraft - *Riktmedel - *Riktning - Riktningscosiner - *Rilke, R. M. - *Rimskij-Korsakov, N. A. - *Rindell, A. - Rindom, Svend - Rinehart, Mary Roberts - *Ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Riksteaterns publikorganisation—Ring
604
gram, som spelats på de fasta scenerna,
varvid i möjligaste mån den ursprungliga
rollbesättningen borde bibehållas. Resp, teatrar
borde härvidlag samarbeta med en för
turné-verksamhetens ordnande och upprätthållande
grundad centralstyrelse i Stockholm. Med
utgångspunkt i dessa direktiv har under senare
år organiserats en mängd turnéer i
landsorten, dels från teatrarna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg, dels självständiga
under egna ledare (Per Lindberg, Pauline
Bru-nius m. fl.). Också Kungl. teatern har
deltagit i denna verksamhet och givit
föreställningar i landsorten (under samverkan med de
lokala orkesterföreningarna). O. W-n.
Riksteaterns publikorganisation (förk. R. P.
O.). För att tillförsäkra de av Riksteatern
utsända turnéerna en tillräcklig publik och
sålunda skaffa deras verksamhet ett både
ideellt och ekonomiskt underlag ha flerstädes
i landsorten, framför allt i de städer, vilka
äga tillfredsställande teaterbyggnader, bildats
föreningar, vilkas medl. genom erläggande av
en viss avgift tillförsäkras rätt att i första
hand få lösa biljetter till de föreställningar,
som ges av Riksteaterns turnéer.
Medlemskap i dylik förening berättigar även till
någon nedsättning i biljettpriset. Ombud för
de lokala sammanslutningarna bruka med
vissa mellanrum (vanl. en gång om året)
samlas i Stockholm för att med
centralstyrelsen och de statsunderstödda teatrarnas
chefer diskutera gemensamma angelägenheter
och önskemål. O. W-n.
Riksten, fideikommiss i Botkyrka socken,
Stockholms län, 5 km s. om Tullinge; 1,500
har, därav 340 har åker; tax.-värde 439.000
kr. (1937). Förlänades 1615 till Peder Nilsson
(1638 adlad Gyllenax) men tillhörde 1662—
1746 ätten Fleming. Sedan en del av
Beate-lunds fideikommisskapital överflyttats på R.,
kom det 1923 till frih. A. Cederström. Nuv.
huvudbyggnad uppfördes 1913. G. R-ll.
♦Riksvapnet, Svenska. Ny litt.: H.
Fleetwood. »Sveriges tre kronor» (i Medd. från
Riksheraldikerämbetet, III, 1935).
Riksvärderingsnämnden, se V ä r d e
ringsnämnden, suppl.
Riktkraft, den kraft, som i ett elektriskt
mätinstrument, relä el. dyl. håller det
rörliga systemet i ett visst läge på så sätt, att
mot en viss strömbelastning med därav följ,
utslagskraft svarar ett visst utslag, då
jämvikt råder mellan utslagskraft och r. Den
senare åstadkommes oftast med en fjäder,
men även en torsionstråd, en viktbelastad
hävarm, en permanent magnet eller en
elekt-rodynamisk apparat kan nyttjas. F. D-n.
♦Riktmedel på moderna luftvärnskanoner
bestå av en korrektör samt kikarsikten eller
(på luftvärnsautomatkanonerna) reflexsikten.
Korrektören skötes av två man, som inställa
uppmätta värden på målets kurs och fart
samt avståndet i skjutriktningen till målet.
Korrektören omvandlar automatiskt dessa
värden till skjutelement i höjd och sida, vilka
mekaniskt överföras till siktena, som även
inställas automatiskt. Reflexsiktena bestå av
skivor av glasliknande material, genom vilka
målet synes. Genom en elektrisk lampa
reflekteras ett hårkors på dessa skivor, och
genom vridning på rattar inställes kanonen
så, att hårkorset kommer att ligga rätt över
bilden av målet. Om de mätinstrument, som
användas som hjälpmedel vid inriktningen
av luftvärnspjäser, se
Luftvärnsartil-1 e r i, även i suppl. R. Å.
♦Riktning. Indirekt r. förekommer numera
i allt större utsträckning och användes även
vid skjutning med kulsprutor och
granatkastare. Vid indirekt r. behöver icke alltid en
riktpunkt användas, utan inställningen kan
även ske i förhållande till ett på förhand
bestämt utgångsläge (0-läge) på vapnet. R. A.
Riktningsco’siner kallas cosinus för de
vinklar, som en rät linje i rymden med fixerad
riktning (vektor) bildar med de positiva
koor-dinataxlarna. Summan av r:s kvadrater är
= 1.
♦Rilke, R. M. Postumt ha utgivits flera
saml. av R:s brev 1930—35. — Litt.: L.
von Schlözer, »R. M. R. auf Capri» (1931);
H. Goertz, »Frankreich und das Erlebnis der
Form im Werke R:s» (1932); K. Sieber, »René
R. Die Jugend R:s» (1934); E. Kretschmar,
»R. als Dichter des Seins» (s. å.); H. R. Muller,
»R. als Mystiker» (1935); Katharine
Kippen-berg, »R. M. R.» (s. å.); J. R. von Salis, »R:s
Schweizer Jahre» (1936); J. F. Angelloz, »R.,
lévolution spirituelle du poéte» (s. å.); H.
Kämmerer, »Duineser Elegien» (1937); R.
Mö-vius, »R. M. R:s Stunden-Buch, Entstehung
und Gestalt» (s. å.). Bibliogr. av F. A.
Hü-nisch (1935).
♦Rimskij-Korsakov, N. A. Av verk, som på
senare år givits i Sverige, märkes operan
»Sadko» (Sthlm 1934). — Ny litt.: G.
Abraham, »Studies in russian music» (1935).
♦Rindell, A., dog 1936 21/i. Han avgick som
Äbo akad:s prokansler 1934.
Ri’ndom, 8 vend, dansk skådespelare och
författare (f. 1884). Debuterade 1903 på
Aar-hus teater. R. har skrivit en rad skådespel,
av vilka en del gjort lycka på
köpenhamn-ska teatrar (bl. a. »Fred paa jorden», 1915,
»Fugl Föniks», 1921, »Wienerbörnet», 1923,
»Kobberbryllup», 1924, »Den store stemme»,
s. å., och »Præster», 1934). Flera av R:s
stycken ha uppförts även i Sverige. P. E-t.
Rinehart [ral’nhät], Mary Roberts,
nordamerikansk författarinna (f. 1876), har
skrivit ett 40-tal böcker, bl. a. mycket
skickligt komponerade och spännande
detektivhistorier; flera äro övers, till sv. R-n B.
♦Ring. 5. (Mat.) R. kallas i modern
al-gebra varje system av element (t. ex. reella
tal, komplexa tal och hyperkomplexa tal), i
vilket man har definierat två
räkneoperationer, addition och multiplikation, av vilka åtm.
den förra skall vara omvändbar, d. v. s. jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
