Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rom - *Roma - Romagnoli, Ettore - *Romains, J. - Roman (stad) - *Roman, J. H. - Romanov, Pantelejmon - Rombach, Otto - ROmberg, Sigmund - *Romdahl, A. L. - Rome (Georgia) - Rome (New York) - *Romeleåsen - *Romell, L.-G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Roma—Romell
618
Ny litt.: Bland allmänna översikter må
nämnas G. Lugli, »I monumenti antichi di
Roma e suburbio» (I 1931, II 1934; I även i
eng. övers.). Av särskilt intresse för R:s
stadshistoria genom seklen är den nya
italienska tidskr. LUrbe. 1938 utkommer A.
Boethius, »Hur Rom byggdes under antiken».
Speciella arbeten: O. Marucchi, »Le
cata-combe romane» (ny uppl. 1933); P. Styger,
»Die römischen Katakomben» (s. å.) och
»Rö-mische Märtyrergrüfte» (1935); E. B. Van
Deman, »The building of the roman
aque-ducts» (1934); T. Ashby och I. A. Richmond,
»The aqueducts of ancient Rome» (1935). Av
största betydelse äro vidare de fortgående
publikationerna av antika målningar från R.
i monumentalverket »Monumenti della pittura
antica scoperti in Italia» (t. v. målningar
från de republikanska husen under Domus
Augustiana på Palatinen).
En god sammanfattning av de senaste årens
forskningar är A. W. van Buren, »Ancient
Rome as revealed by recent discoveries» (1936).
Jfr även B. von Törne i »Från Domitianus
till Gustav III. Ett romerskt kejsarstadions
öden genom tiderna» (1935). R:s förhistoria
framställes sakkunnigt i J. Whatmough, »The
foundations of roman Italy» (1937). Ax. B-s.
*Roma. 1. Provinsen omfattar nu 5,484 km2
med 1,394,614 inv. (enl. census 1931), sedan
prov. Littoria (se d. o., suppl.) 1934 avskilts.
Romagnoli [råmanjåTi], E 11 o r e, italiensk
filolog (f. 1871), prof, i grekisk litteratur vid
univ. i Pavia 1937. R. utgav 1910 studier
över Pindaros, vari han skarpt polemiserade
mot Wilamowitz-Moellendorff. Kort förut
hade han publicerat en utmärkt övers, av
Aristofanes (1909; ny uppl. 1924—27). Senare
följde likaledes högtstående övers, av
Pindaros (1921), Aischylos (1921—22), Homeros (1923
—24), Theokritos (1925) och Sofokles (1926).
En utmärkt litteraturhistorisk översikt är »Il
libro della poesia greca» (1921). Ojämna och
tunga äro R:s dramatiska försök: »Drammi
satireschi» (1913), »Nuovi drammi satireschi»
(1919), »Commedie liriche» (1925) etc. G. B-h.
*Romains, J., har i snabb följd utgivit
ytterligare 10 dir av sin stora tidskrönika, »Les
hommes de bonne volonté» (1932 ff.), som
hittills omfattar 12 var för sig självständiga
romaner. De ha delvis gemensamt persongalleri
och parallella händelseförlopp, som utspelas i
de mest skilda sociala miljöer utan att
anknyta sig till någon bestämd huvudperson
eller familjekrets. R. har velat ge ett
väldigt tvärsnitt av det franska samhället under
åren närmast före världskriget och samtidigt
följa det andliga tillståndets stigande
feberkurva fram till katastrofen. Som
representativt tidsdokument inordnar sig verket i
raden av stora franska samhällsromaner efter
Zola och Proust. — Med ett stort versepos,
»L’homme blanc» (1937), har R. slutligen
trätt i Hugos fotspår som historisk
freskomå-lare och visionär. — R. har f. ö. under senare
år flitigt uppträtt som språkrör för
frisinnade och pacifistiska idéer i pressen och
katedern. 1936 valdes han till ordf, i den
internationella Pennklubben efter H. G. Wells. —
Ny litt.: A. Cuisenier, »J. R. et 1’unanimisme»
(1935). Kj.S-g.
Roman [rå’man], stad i Moldau, Rumänien,
vid Moldova, nära dess utlopp i Seret; 28,948
inv. (1930). Huvudstad i dep. R. (1,880 km2,
151,679 inv.), biskopssäte. Livlig handel och
betydande livsmedelsindustri.
*Roman, J. H. Av R:s i manuskript
bevarade verk har Gunnar
Wennerbergssällska-pet 1935 utgivit »Sonata a tre»,
»Violinkonsert d-moll» och »Sinfonia per la chiesa»,
samtliga bearb. av H. Rosenberg.
Romanov [rama’nøf], Pantelejmon,
rysk författare (f. 1884). Studerade i sin
ungdom juridik men övergick snart till litterär
verksamhet. R. har skrivit en roman i flera
delar, »Rusj», med skildringar från
förkrigstidens Ryssland. Till svenska ha översatts en
samling noveller, »Rätten till kärlek» (1931),
och romanen »Tovarisj Kisljakov» (»Tre par
silkesstrumpor», s. å.). Bland de sovjetryska
författarna är R. den, som starkast bevarat
sambandet med det gamla Ryssland. Hans
arbeten utmärka sig för vårdad form och
psykologiskt djup. D. B-n.
Rombach [rå’mbalj], Otto, tysk författare
(f. 1904), är mest känd som förf, till
skådespelen »Apostel», »Der heilige Krieg»,
»Völ-kerbund vis-ä-vis» (alla 1928), som angrep
vapenindustrien, »Transit muss fallen» (1930),
ett spiondrama, »Ein Mann an der Wende»,
(1935), från barocktiden, m. fl., komedien »Die
Flucht aus Berlin» (1929), en dramatisering
av C. F. Meyers »Jürg Jenatsch» (1931) m. m.
R. har även skrivit berättelser. R-n B.
Romberg [rå’mbäg], Sigmund,
nordamerikansk tonsättare, vilken alltsedan 1927
gjort sig känd med en rad operetter. I
Stockholm ha uppförts »ökensången» (1932),
»Nymånen» (1933) och »Nina Rosa» (s. å.).
*Romdahl, A. L., har skrivit bl. a. monogr.
om Linköpings domkyrka (1932), Uppsala
domkyrka (1935; tills, m. Gerda Boethius)
och Gustaf Cederström (s. å.).
Rome [rånm], stad i n. v. Georgia, U. S. A.,
90 km n. v. om Atlanta; 21,843 inv. (1930).
Betydande bomullshandel; bomullsfabriker,
sågverk, garverier m. m.
Rome [rånm], stad i staten New York,
U. S. A., vid Eriekanalen, 20 km n. v. om
Uti-ca; 32,338 inv. (1930). Järnvägsknut;
maskin-och metallindustri, konservfabriker.
*Romeleåsen. Litt.: S. Sahlin, »R.» (i Sv.
Geogr. Årsbok 1930).
*Romell, L.-G., lämnade 1934 sin professur
vid Cornell university och blev s. å. docent i
skogsbotanik vid Skogshögskolan i Stockholm.
Efter återkomsten till Sverige har R. utgivit
flera skrifter företrädesvis i växtekologiska
ämnen samt energiskt verkat för det svenska
naturskyddet. Bland hans senare skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
