Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Romell, L.-G. - *Romer, E. - *Romersk-katolska kyrkan - Romford - Romier, Lucien - *Romme hed - Romny - Rompakten - Romprotokollen - *Ronald, sir L. - *Rone - *Ronneby (stad) - *Ronneby (landskommun) - *Ronnebyån - Ronse, Ronsse - Roodepoort, Roodepoort-Maraisburg - *Roos, C. - *Roos, G. W. A. - Roose, Thorkild - *Roosevelt, Franklin D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Romer—Roosevelt, F. D.
620
märkas »Skogens andliga värden» (i
Wahlgren & Schotte, »Sveriges skogar», 2, 1928),
»Livets säte och yttringar hos växterna», »De
gröna växternas kraftkälla» och
»Assimila-tionsorganen och deras verksamhet» (alla i
»Växternas liv», bd I,
1932), »En biologisk
teori för mårbildning
och måraktivering»
(1934), »Den lagrade
energiens omsättning
och dess biologi» (i
»Växternas liv», bd
II, s. å.), »Ecological
problems of the
humus layer in the
forest» (Cornell
Univer-sity Agricultural
Experiment Station, Me-
inoir, 170, 1935), »Kronjuveler på auktion» (i
Sveriges Natur, 27, 1936) och »Växternas
spridningsmöjligheter» (i »Växternas liv», bd
IV, 1937). C. Mm.
‘Romer, E., erhöll 1934 en festskrift med
bidrag av flera av världens främsta geografer.
‘Romersk-katolska kyrkan, jfr Los von
Rom-rörelsen, suppl.
Romford [ra’mfod], stad i Essex, s. ö.
England, ö. förort till London; 35,918 inv. (1931).
Stora bryggerier, järnindustri, tillv. av
elekt-roteknisk materiel.
Romier [rämie’], L u c i e n, fransk
historiker och publicist (f. 1885). Författare till
flera lärda verk om 1500-talets religionskrig
och allmänna politiska förhållanden, har R.
senare framträtt som uppmärksammad
nationalekonom och vittberest kulturfilosof med
aktuella anknytningar i böcker som
»Expli-cation de notre temps» (1925), »Nation et
civilisation» (1927), »Qui sera le maltre?»
(s. å.; »Europa eller Amerika», 1929), »Idées
trés simples pour les franqais» (1928),
»L’homme nouveau» (1929) och »Plaisir de
France» (1932). Sedan 1934 är han politisk
huvudred, i Le Figaro. Kj. S-g.
*Romme hed är sedan 1935 militär
landningsplats för flygplan. Flygfältets
dimensioner äro 550X500 m.
Romny [rå’m-], ukr. Romen, stad i
Tjerni-govområdet, n. Ukraina, 210 km ö. n. ö. om
Kiev; 22,481 inv. (1933). Tobaksfabriker,
kvarnar, tillv. av lantbruksmaskiner och
lädervaror.
Rom pakten, se Fyrmakts pakten, suppl.
Romprotokollen, benämning på tre
aktstycken, som undertecknades i Rom 17 mars 1934
av Italiens, Ungerns och Österrikes
premiärministrar. R. uppdraga riktlinjer för ett
samarbete mellan de tre länderna till
Donau-bäckenets ekonomiska rekonstruktion och
åsyfta tillika en koordinering av deras
politik under hävdande av varje särskild parts
oavhängighet. R. ha spelat en betydande roll
för både Österrikes och Ungerns italienska
orientering under de följ. åren. L-ts.
‘Ronald, sir L., har ytterligare utgivit
»Myself and others» (1931).
*Rone ingår sedan 1 maj 1933 i R., Eke,
Alva och Hemse pastorat.
‘Ronneby, stad. Folkmängden hade 1937
stigit till 5,990 pers. K. m :t har förordnat
om utredning ang. R:s förenande i judiciellt
avseende med östra och Medelsta domsaga.
Den ifrågasatta föreningen kan väntas bli
genomförd tidigast 1 jan. 1939. G. R-st.
‘Ronneby, landskommun. Utredning pågår
om bildande av en köpingskommun, som skall
omfatta Kallinge brukssamhälle.
‘Ronnebyån. Efter tillkomsten 1935 av
Långgöls kraftverk har R. en utbyggd effekt
av 8,200 hkr.
Ronse [rå’nso], R o n s s e, fr. Renaix, stad
i belg. prov, östflandern, 36 km s. s. v. om
Gent; 24,725 inv. (1936). Järnvägsknut;
textilindustri, tobaksfabriker och lergodstillv.
Roodepoort [rå’dopårt], R.-Maraisburg,
stad i Transvaal, Sydafrikanska unionen, en
av guldstäderna på Witwatersrand, v. om
Johannesburg; 41,248 inv. (1936), därav 10,437
vita.
*Roos, C., har ytterligare gett ut »Kleine
deutsche Literaturgeschichte» (1936), antolo
gier m. m.
‘Roos, G. W. A., avgick ur F. K. med ut
gången av 1935. Han utgav s. å. en bok om
sin släkt, »Krönikan om Jakobstads-Roosar
ne». — Jfr Finansiell hjälp, suppl.
Roose [rö’so], T h o r k i 1 d, dansk skådespe
lare och regissör (f. 1874). Började efter
avslutade universitetsstudier sin
skådespelar-bana 1904 och har sedan dess varit verksam
dels vid Det kongelige
teater, dels vid
Dag-marteatret. R. är en
karaktärsskådespelare
av hög rang, mäktig
en fin inlevelse i
rollen och tekniskt
fulländad utformning.
Hans rollista
omfattar både klassiska
och moderna
uppgifter (Björnson, Ibsen,
Holberg, Kaj Munk);
en av hans yppersta
prestationer är Mefistofeles i Heibergs »En
sjæl efter döden». R. har även verkat som
uppläsare och lärare i läsning vid
Köpenhamns univ.; sedan 1927 är han dessutom
lärare vid Det kongelige teaters
elevskola. O. W-n.
‘Roosevelt, F. D., valdes till U. S. A:s
president f. ggn 1932 och omvaldes 1936 med
27,8 mill. röster (mot 16,7 mill. för
republikanernas kandidat Landon); ang. det första
valet och R:s politik till våren 1935 se A m
e-r i k as förenta stater, suppl., sp. 152 f.
och 156—159. 1935 förklarade högsta
domstolen NIRA och 1936 AAA inkonstitutionella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
