Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruhland, Wilhelm - *Ruin, H. W. - Rulltrappa - -rum - Rumba - *Rumbold - *Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Ruhland—Rumänien
634
Ruhland [rö’lant], Wilhelm, tysk
botanist (f. 1878), prof, i Tübingen 1919,
i Leipzig 1922. R. har huvudsaki.
arbetat inom växtfysiologien, ss.
näringsfysiologi och cellens fysikaliska kemi
(han har bl. a. uppställt den s. k.
ultra-filterteorien som förklaring till
cellernas permeabilitet). N. S-d.
♦Ruin, H. W., har vidare utgivit
»Gycklare och apostlar» (1934) och
»Poesiens mystik» (1935).
Rulltrappa, tidigare även kallad E
s-c a 1 ä t o r, rörlig trappa för
personbefordran. R., som kommit i bruk bl. a.
inom varuhus och hotell samt som
förbindelse mellan gatuplanet och
stations-perrongen vid stadsbanor (tunnel- eller
högbanor), göres i regel reversibel. Den
består av ett inklätt järnskelett, som
uppbär det elektriska maskineriet med
drivhjul, över vilka löpa ändlösa kedjor.
På dessa äro trappstegen monterade likt
skoporna på ett mudderverk. Genom
successiv ändring av lutningen vid
trappans fot och krön förmedlas övergången
mellan de rörliga stegen och
vånings-golven. Vid själva övergångsstället
utbildas golvet som en kam, vars tänder
gripa in i mellanrummen mellan de lister,
som bekläda stegen. Numera har r. vanl. en
vinkel mot horisontalplanet av 35° (tidigare
30°); befordringshastigheten är i allm. 0,5 m
per sek., men större hastigheter förekomma.
Trafikförmågan för den bredaste typen (bredd
1,36 m i passagerarnas armbågshöjd)
uppgår till 8,000 pers, i tim. På Londons
tubbanor, som äro förlagda på stort djup
under gatunivån, förekomma r. av sådan längd,
att en höjdskillnad av inemot 30 m
över-vinnes med en enda trappa. För att driva
en r. av denna längd erfordras en motorstyrka
av 150 hkr, medan för trappor för normala
våningshöjder 20 hkr äro till fyllest. En r.
hålles vanl. i gång hela trafiktiden, men av
driftekonomiska skäl förekomma även
anordningar för automatisk igångsättning och stopp.
Stundom sker manövreringen på fotoelektrisk
väg på så sätt, att en passagerare på
trappans påstigningsplan avskärmar ett
strålknippe, vilket eljest infaller mot en fotocell;
avbrottet i den fotoelektriska strömmen ger
då impuls till trappans igångsättning. F. Br.
-rum ingår som slutled i ortnamn, som —
om man bortser från spridda ex. — äro starkt
koncentrerade till vissa bygder i s. Sverige,
dels ö. Skåne och Blekinge, dels och framför
allt n. delen av Kalmar län, s. ö.
Östergötland och Öland, t. ex. Algutsrum, övcrum,
Yxnerum, Ilerrborum. Förleden kan vara ett
personnamn el. ett geografiskt ord, som
anger läget eller terrängens beskaffenhet, -rum
är samma ord som substantivet rum,
»utrymme», »plats»; i ortnamnen torde
innebörden vara »röjning». Ätm. en stor del av
-ram-namnen torde ha uppstått under hedna-
Rulltrappa vid Saltsjöbanans station i Stockholm.
tidens senare århundraden. — Se Hj.
Lindroth, »De nordiska ortnamnen på -rum»
(1916). E. W-én.
Rumba, sällskapsdans av latin-amerikanskt
ursprung med karakteristisk rytm i jämn
taktart och omkr. 56 takter i min. Den
dansas parvis i flera, numera starkt förenklade
figurer. V. Fr.
♦Rumbold. Sir H. R. lämnade
ambassadörs-posten i Berlin och diplomatbanan 1933.
♦Rumänien. Befolkningen beräknades 1936
uppgå till 19,319,330. Näringslivet har i stort
sett utvecklats gynnsamt trots världskrisen,
men industrien lider brist på inhemskt
kapital. Spannmålsproduktionen har varit täml.
konstant. En betydande produktionsökning
har ägt rum beträffande petroleum (8,4 mill.
ton 1935), naturgas (1,914 m3), guld (4,464 kg)
och silver (15,060 kg). Brunkolet utnyttjas
numera i stor utsträckning vid
elektricitetsverken. Industrien uppvisar under senare år
ökade produktionssiffror (indextalen för 1927,
1932 och 1934 utgjorde resp. 100, 104 och 146)
och omfattade 1934 3,503 företag med 203.547
anställda och ett investerat kapital av 39,874
mill. lei. Exporten värderades 1935 till
16,471,4 mill. lei (därav petroleum och
biprodukter 8,542 mill. och spannmål 3,231 mill.)
och importen till 10,420,9 mill. lei. De
viktigaste handelsländerna voro s. å. följ, (värde
i mill. lei):
Export Import
Tyskland .. 2,727 2,543
Italien .. 2,672 815
Österrike .. 2,105 1,228
Storbritannien .. .. 1,448 1,021
Tjeckoslovakien .. 978 1,074
üngern .. 1,325 715
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
