Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rumänien - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Rumänien (Mynt- och bankväsen—Förbindelser med Sverige)
636
Om Sveriges handel med R. se sp. 636.
Vägnätet är under ständig utbyggnad och
omfattade 13.035 km huvudvägar 1934.
Antalet automobiler uppgick 1936 till 23,400.
1935 funnos 32 radiotelegrafstationer.
Rundradiosändare finnas vid Bukarest (Baneasa)
och B raso v.
Mynt- och bankväsen. 1929 års
valutastabilisering (1 leu — 10 mg 90-procentigt guld)
har formellt upprätthållits, medan
valutakontrollen tillskapat tre olika sorters lei för olika
betalningsändamål samt baserade på 38 %
premium för guld och utlandsvalutor och lika
hög tilläggstull för importen. 1 nov. 1936
höjdes det officiella guldköpspriset med 38 %.
Centralbanken, Banca nationalä a Romäniei,
är aktiebank med 600 mill. lei i aktiekap.,
varav Vs äges av staten, samt innehar
monopol på sedelutgivningen. Till följd av 1931
års penningkris inställde många banker
betalningarna. Återstående över 1,000 banker,
därav 11 mera betydande, ha i stor
utsträckning måst anlita centralbankens och statens
stöd. Genom lagstiftning 1934—35 har bl. a.
tvångsfusion av bankerna genomförts med
väntad reducering av bankernas antal till
omkr. 400. Även på andra vägar pågår
sanering av bankväsendet samtidigt med
lättandet av jordbrukets skuldbörda. E. H-ss.
Statsfinanser. Enl. ord. budgeten för 1936—
37 upptogos statsinkomsterna till 21,192 mill.
lei, varav de direkta skatterna skulle
inbringa 3,835 mill., de indirekta skatterna
8,242 mill., stämpelskatterna 2,100 mill.,
stats-monopolen m. m. 5,429 mill. etc. Genom
inflytande skatterestantier m. m. väntades
sammanlagda inkomsterna stiga till 22,972 mill.
lei. Statsutgifterna upptogos till likaledes
22,972 mill. lei, näml. 8,037 mill. till
finansväsendet, 4,912 mill. till försvaret, 4,223 mill.
till undervisningsväsendet etc. Statsskulden
angavs till 108.042 mill. lei i april 1936, varav
79,389 mill. lei utgjorde utländsk skuld. —
Nationalbanken innehade i mars 1937 15,731
mill. lei i guld, varemot svarade ett
sedelomlopp av 25.949 mill. N. Sbg.
Försvarsväsen. Armén. Den
värnpliktige tillhör aktiva armén från 21 till 26
års ålder, reserven från 26 till 41 år och
därefter landstormen till 50 år.
Tjänstgöringstiden är 2 år i armén och 3 år i
flygvapnet, marinen, gränsskyddstrupperna och
gendarmeriet. Av statsfinansiella skäl
utbildas de värnpliktiga f. n. dock endast i 18,
resp. 27 mån. De 7 armékårerna omfatta
sammanlagt 22 inf.-divisioner, 2 jägardivisioner
och 4 kav.-divisioner. Antalet förband är vid
infanteriet 88 inf.-reg:ten, 4
stridsvagns-reg:ten, 10 självständiga inf.-bataljoner, 24
självständiga kulsprutekompanier samt vid
kavalleriet 32 kav.-reg:ten och 1 självständig
kav.-kår. Vid artilleriet äro de ridande
förbanden ökade till 4 reg:ten, varjämte
tillkomma 2 gardesart.-reg:ten och 8
luftvärns-reg:ten. Fredsstyrkan utgör vid armén omkr.
140.000 man, vid gränsskyddstrupperna omkr.
24,000 och vid gendarmeriet omkr. 20,000.
C. A. E.
örlogsflottan består av 4 jagare, 3
torpedbåtar, 1 u-båt, 1 förrådsfartyg med ett
sammanlagt deplacement av 8,745 ton;
härtill komma 56 mindre fartyg (kanonbåtar,
monitorer och patrullfartyg). Personalen
uppgår till omkr. 5,500 man, därav 326
officerare. — Flygväsendet, underställt
flygundersta tssekretariatet, består av militära
flygstridskrafterna, civila flygväsendet och
meteorologiska centralinstitutet. Ett högsta
flygråd finnes med försvarsministern som
ordf. Militära flygstridskrafterna, som även
omfatta luftvärnsformationer, bestå av 7
flygförhand, 4 ballongförband. 1 marin
ballonggrupp och 8 luftvärnsregiten. Antalet
flygplan, övningsflygplan inräknade, uppgår till
800, därav omkr. 30 tilldelade marinen;
personalen uppgår till omkr. 13.000 man. ö-g.
Sport och idrott. Under 1800-talet tog R.
föga del i den moderna sporten. Turnväsen
infördes dock vid seklets mitt (första
föreningen gr. 1867), och den högtstående hästsporten
har gamla anor. Tack vare general Virgil
Bädelèscu. som 1910—13 genomgick
Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, har R:s
fysiska fostran till stor del organiserats efter
svenskt mönster. Lings gymnastik är
obligatorisk i hela landet, och vid den 1923
grundade högskolan för fysisk fostran i Bukarest
undervisas efter svenska principer.
Nationalsporten är fotboll, som utövas av
500 klubbar med över 25.000 medl. (1936).
Standarden har stigit avsevärt, sedan
pro-fessionalismen 1932 infördes; av ett 60-tal
landsmatcher har ung. hälften vunnits. En
match 1935 mot Sverige förlorades med 1—7,
en 1937 blev oavgjord. Populära äro även
rugby, fri idrott, tennis, fäktning, simning
och skidsport, som har sitt centrum i Brasov,
Karpaterna, där svensken G. Birch-Lindgren
konstruerat landets största skidbacke.
Bukarests största stadion, som rymmer 35,000
åskådare. har ritats av Torben Grut.
Staten kontrollerar idrotten genom en
byrå, och idrottsutövning är enl. lag av 1923
obligatorisk för all ungdom mellan 7 och 18
år. Den frivilliga idrottens
centralorganisation är Uniunea federatiilor sportive din
Ro-månia (gr. 1930), som har
underorganisationer för alla de moderna idrottsgrenarna. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Reguljär trafik
på rumänska hamnar ombesörjes av Svenska
Orientlinjen. Värdet av R:s export till
Sverige 1935 angavs i den officiella statistiken
till endast 0.3 mill. kr. (1936 omkr. 2,2 mill.),
därav ben och korn 0,1 mill., men betydande
kvantiteter av bl. a. spannmål och olja
infördes genom andra länder. Till R. utfördes
1935 för 1.9 mill. kr. (1936 omkr. 1.3 mill.),
kullager, gummiskor, maskiner, pappersmassa
m. m. Svenska entreprenadföretag ha i R.
anlagt ganska betydande vägsträckor. R. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
