Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Rumänien - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - *Runciman, W. - Rundabordskonferenser - *Rundgren, V. E. - *Rundmunnar - *Rundqvist, A. W. - *Rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Runciman—Rundradio
638
legation i Stockholm, Sverige i Bukarest. I
Stockholm finns ett svensk-rumänskt
sällskap, bildat 1929.
Historia. De redan förut dåliga
statsfinanserna försämrades ytterligare under början av
1930-talet, delvis genom prisfall på spannmål
och olja. Den hotande statsbankrutten kunde
blott med svårighet avvärjas genom drastiska
beskärningar av utgifterna, bl. a.
tjänstemännens löner, tullförhöjningar,
handelsrestriktioner och moratorium, även på statsskulder
till utlandet. Bondepartierna hade makten
till nov. 1933 under ledning av lorga,
Vaida-Voevod och Maniu men avlöstes sedan av det
s. k. liberala partiet. Konseljpresidenten Duca
mördades i dec. 1933 av en medlem av det
nationalistiska, antisemitiska Järngardet, och
kampen mot fascistiska eller nationalsocialistiska
organisationer (se även
Nationalsocialister, suppl., sp. 239) har under de senaste
åren varit ett framträdande drag i R s inre
historia. Genom lagar om undantagstillstånd
och skarp censur har man sökt hindra
missnöjet att komma till utbrott, och parlamentet
har i viss mån satts ur spelet. Oppositionen
har även riktat sig mot konungen eller vissa
personer i hans omgivning. — Utåt har R.
hållit fast vid Lilla ententen; förhållandet
till Ryssland har bättrats, fast det senare
landet ännu ej formellt avstått från
Bessara-bien; 1935 uppnåddes emellertid direkta
järnvägsförbindelser. Den starkt franskvänlige
Titulescu var okt. 1932—aug. 1936
utrikesminister; sedan jan. 1934 har liberalen G.
Tatarescu varit konseljpresident. A. A-t.
Litteraturanvisningar. G. C. Logio,
»Ru-mania» (1932); K. llielscher, »R.» (1933); R.
W. Seton-Watson, »A history of the
rouma-nians» (1934); G. Oudard, »Portrait de la
Roumanie» (1935); W. Höpker, »R.» (1936).
♦Runciman, W., avgick maj 1937 som
handelsminister och blev samtidigt viscount. Ilans
far, som blev baron 1933, dog 1937.
Rundabordskonferenser, se Indien, suppl.,
sp. 763; jfr Jones, S., suppl.
♦Rundgren, V. E., dog 1936 13/7.
♦Rundmunnar, jfr även Fiskar och
Ostrakodermer, båda i suppl.
♦Rundqvist, A. W., avgick sept. 1932 som
försvarsminister och återtog sin tjänst som
häradshövding i Hallands läns s. domsaga.
♦Rundradio. I alla lander, där r. fått en
någorlunda fast organisation, kontrolleras den
numera av staten, vanl. genom inflytande i
styrelsen för rundradiobolagen. 1
Sovjetunionen, Irländska fristaten och Norge ingå r:s
driftskostnader i statsbudgeten, medan
radiobolagen i andra länder disponera över sin
andel av licensavgifterna. 1 vissa länder
tillföres r. utom licenser även inkomster från
skatt på radioapparater och av reklam i r.
Den sistnämnda formen är den huvudsakliga
inkomstkällan för rundradiobolagen i U. S. A.,
där licensavgifter ej förekomma.
Anslutningen till r. visar ständig ökning. I
Sverige passerade licensantalet i mars 1937
millionen, i England var antalet i dec. 1936
uppe i nära 8 mill., i Tyskland översteg det
8 mill., i Frankrike 3 mill. 1 Danmark var
licensantalet vid samma tid 651,459, i Finland
176.723 och i Norge 236,891. 1 relativt
licensantal (antal licenser per 1.000 inv.) intar
Danmark första platsen i Europa, England andra
och Sverige tredje.
I Amerikas förenta stater inrättades 1934 en
central myndighet för telegraf, telefon och r., The federal
Communications commission, som äger bevilja
koncession åt rundradioföretag för högst 3 år. De två
största radioföretagen, National broadcasting
com-pany och Columbia broadcasting system, äga tills,
över 200 stationer Så gott som all programtid
säl-jes till firmor, som bekosta programmen i reklamsyfte.
I Belgien är r. underställd det av staten
understödda och kontrollerade Institut national beige de
radiodiffusion (I. N. R.), i vars förvaltningsråd (9
led.) kommunikationsministern el. dennes
ställföreträdare är ordf.
I Danmark ledes Statsradiofonien av ett radioråd
med 15 led., utnämnt för 4 år av arbetsministern.
I Finland har a.-b. Finlands rundradio övertagit
både den tekniska delen av r. och programtjänsten.
1/3 av förvaltningsrådets 12 led. utses av innehavarna
av de aktier, som ej ägas av staten.
I Frankrike omorganiserades r. 1933. Där finnas
ett centralt programråd, vars 30 medl. utses av
ministern för post och telegraf, samt en
centralorganisation för den statliga r. Vid varje rundradiostation
tillsättes ett förvaltningsråd med 15 led., utsedda av
ministern för post och telegraf (Va ur
lyssnarför-eningar).
T Italien ombesörjes enl. lag 1927 både den
tekniska delen av r. och programtjänsten av Ente
ita-liano per le audizioni radiofoniche (E. I.A. R.), ett
fullständigt statskontrollerat bolag med koncession på
25 år. Aktierna ägas bl. a. av radioindustrien och
-handeln, författarföreningar, musik- och
teaterföretag samt radioamatörer. Regeringen har 4 led. i
bolagets styrelse.
R. i Japan handhas av en nationell organisation,
Nippon hoso kyokai, som kontrolleras av staten och
vars verksamhet reglerats i en särskild lag.
I Nederländerna fördelas av staten sändningstiden
mellan fem ovganisationer. Staten bygger och äger
radiostationerna och tillsätter ett radioråd på 9
pers., som granskar radioverksamheten.
I Norge är r. ett statsföretag; den tekniska
ledningen skötes av telegrafverket, programtjänsten av
Norsk rikskringkasting, ledd av en av konungen
utsedd styrelse på 5 pers.
I Polen skötes r. av Polskie radjo, ett bolag, som
erhållit koncession på r. för 20 år från 1929. Av
bolagets aktier äger staten direkt 2/s och av staten
godkända pers. Val av styrelsens 15 led. tillsättes Vs
av kommunikationsministern
I Ryssland bekostades till 1933 r. helt av
statsanslag, men därefter infördes licensavgifter. Den
centrala ledningen ombesörjes av en permanent
kommitté för rundradioteknik och rundradioprogram.
I Schweiz finnes sedan 1931 en kontrollerande
centralorganisation, Sch weizerische R
undspruchge-.ell-schaft (S. R. G.), för de privata rundradioföretagen,
f. n. 7. Den tekniska delen ombesörjes av staten,
allmän administration och programkontroll av S. R. G.
och programtjänsten av de regionala bolagen.
Storbritanniens r. sköttes 1923—26 av British
broadcasting company, vars aktier ägas av
radioindustrien. Sedan 1927 står r. under statens kontroll.
British broadcasting Corporation (B. B. C ) har
koncession på 10 år, sorterar under postministern men
är självständig gentemot statsmakterna. Dess
styrelse (5 pers.) förordnas av regeringen för 5 år;
styrelsen tillsätter verkst. dir., som vid sin sida har
ett kontrollkollegium.
I Tjeckoslovakien bedrives r. av bolaget Radio
journal, gr. 1923, omorganiserat 1925, av vars aktier
staten har 51 %, Radio-slavia (förut huvuddelägare
i Radio journal) 16 %, pressen 12,5 %,
radiofabrikerna 12,5 % och agrargruppen 8 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
