Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Ryssland (Näringar)
650
INNEHÅLL:
sp.
Näringar............ 649
Kommunikationer .... 651
Statsfinanser....... 651
Kyrkliga förhållanden 652
Undervisningsväsen ... 652
Försvarsväsen ...... 653
Sport och idrott ... 655
sp.
Förbindelser med
Sverige ................. 659
Författning,
förvaltning och rättskipning 659
Historia ............. 660
Litteraturanvisningar.. 664
Näringar. Den andra femårsplanen (1933—
37) fastställdes slutgiltigt i nov. 1934. En
tredje femårsplan förberedes.
Jordbruk. Socialiseringen av
jordbruket var 1936 i det närmaste genomförd; av
20,41 mill. bondgårdar brukades i juli s. å.
18,43 mill. kollektivt mot endast 1,98 mill.
individuellt. Samtidigt räknades 244,456
kollektivjordbruk (kolchozy), odlande i medeltal
470—475 har. Sammanlagda odlade arealen
angavs för 1936 till 133,7 mill. har (132,8 mill.
har 1935), varav 86 % brukades kollektivt och
2 % individuellt, medan återstående 12 %
til’-hörde sovjetgodsen (sovchozy). Hela antalet
sovchozy utgjorde vid 1936 års början 4,323
av växlande storlek alltefter inriktningen på
spannmål (storgodsen minskade till 15,000—
25,000 har), industriväxter eller
boskapsskötsel. Sedan jan. 1933 är kolchozys skyldighet
att till visst fastställt pris överlämna sin
avkastning till staten inskränkt till viss på
förhand fastställd mängd med tillstånd för
kolchozy att avyttra återstoden i fria
marknaden. Behovet av maskintraktorstationer (MTS)
för kollektivjordbruket anslogs enl.
femårsplanen till 6,000; 1936 räknades 4,951 MTS.
Spannmålsodlingen i sin helhet omfattade
s. å. 102,2 mill. har; 1935 hade skördats 30,8
mill. ton vete, 21,i mill. ton råg etc.
Huvudmålet är enl. femårsplanen en
medelavkastning per har av 11,6 dt för höstvete (9,1 dt
ernåddes 1935), 8,o dt för vårvete (7,7), 10,8
dt för råg (8,9) etc. Särskilt eftersträvas
stegring av veteskörden samt betr,
industriväxterna självförsörjning i fråga om
bomull. Skörden därav uppdrevs 1932—35 från
1,3 mill. ton till 1,7 mill. ton (enl.
femårsplanen skulle 1937 2,1 mill. ton skördas).
Boskapsskötsel. Minskningen av
boskapsbeståndet som följd av socialiseringen
m. m. upphörde 1933, varefter uppgång varit
att anteckna. Sålunda räknades i juni 1936
16,6 mill. hästar, 56,7 mill. nötkreatur, 30,4
mill. svin samt 73,7 mill. får och getter.
Senaste årens uppgång sammanhängde med
tillstånd sedan juni 1933 för i kolchozy
ingående bondehushåll att för husbehov äga kor
etc. Särskilda boskapsfarmer ha inrättats av
kolchozy, inriktade på denna näringsgren.
Skogsbruk. Av betydelse för
skogsbruket blev Stalinkanalens (se d. o., suppl.)
öppnande i juni 1933. Sågningen skulle enl.
femårsplanen 1932—37 uppdrivas från 24,5 mill.
m3 till 43,o mill. m3; efter nedgång till 22,8
mill. m3 1933 uppnåddes 1936 32,9 mill. m3.
Sammanlagt utskeppades 6,04 mill. ton
trävaror 1936 — därav 2,82 mill. ton sågade —,
innebärande minskning från 6,77 mill. ton
1935 (efterfrågan inom landet stegrad till
följd av femårsplanen).
Handel. Som följd av exportens
inriktning på Storbritannien med åtföljande
betalbarhet i pund sjönk dess värde genom
1931 års valutakris till 811 mill.
guldrubel, varemot svarade import för 1,105 mill.
s. å. Samma utveckling fortsatte under 1932
(importöverskott 129 mill. guldrubel), vilken
skuldsättning utjämnades medelst
import-inskränkningar 1933 (exportöverskott 147
mill. guldrubel), 1934 (186 mill.) och 1935
(126 mill.). Sedan jämvikten återställts,
exporterades 1936 för 1,359 mill. nya guldrubel
(en ny guldrubel motsvarar 3 fr. guldfrcs)
och importerades för 1,352 mill. Såsom 1936
års viktigaste exportartiklar må nämnas
sågade trävaror för 225 mill. nya guldrubel,
mineraloljor för 156 mill., pälsvaror för 155
mill., lin för 78 mill., bomullsvävnader för 61
mill. etc. Samtidigt upptogs största
utrymmet inom importen av maskiner för 386 mill.
nya guldrubel, ull för 61 mill., kautschuk för
likaledes 61 mill., elektrisk materiel för 59
mill. etc. Sedan 1935 avslutas avtalen om
export, resp, import, icke av
handelsdelegationer-na i utlandet (se H a n de 1 s re p r ese n t a t i on,
suppl.) utan av särskilda statsföretag inom
Sovjetunionen. Huvudavnämaren,
Storbritannien, övertog 1936 sovjetvaror för 362 mill.
nya guldrubel, varpå följde U. S. A. med 130
mill., Tyskland med 117 mill., Frankrike med
103 mill. etc. 1930 intogo U. S. A. ställningen
som viktigaste inköpsland med 25 % av
Sovjetunionens import, men Tyskland uppnådde
1932 första platsen med 46 %, vilket
väsentligen var att tillskriva ett 1931 ingånget
varukreditavtal (på 300 mill. Rmk). Efter
nationalsocialismens genombrott i Tyskland
sjönk detta lands andel av Sovjetunionens
import till endast 9 % 1935. Under tiden hade
i febr. 1934 avtalats med Storbritannien om
utvidgade sovjetbeställningar mot viss
varu-kredit, sedan ett i april 1933 utbrutet
handelskrig upphört (Storbritannien hade som
följd av 1932 års Ottawakonferens uppsagt
1930 års handelsavtal med Sovjetunionen).
Härigenom blev Storbritannien 1934 största
inköpsland med 20 %. Efter denna
utveckling återvann Tyskland genom ett i april 1935
avslutat nytt varukreditavtal (200 mill. Rmk
under i medeltal 5 år) sin ledande ställning
inom Sovjetunionens import med 23 % 1936.
Slutligen medgav även Storbritannien 5 års
varukredit intill 10 mill. pd st. enligt
uppgörelse i juli 1936.
Industri och bergsbruk. Ett
viktigt led i den fortskridande elektrifieringen
utgjorde igångsättandet i okt. 1932 av
vattenkraftstationen vid Dnjeproges (0,56 mill. kW).
Stenkolsbrytningen stegrades till 126,2 mill.
ton 1936 mot 64,3 mill. ton 1932; 1937 skulle
enl. femårsplanen 152,5 mill. ton utvinnas.
Genom växande utvinningsandelar för
Kuznetsk-och Karagandadistrikten (i Sibirien, resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
