Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - Näringar - Kommunikationer - Statsfinanser - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Ryssland (Kommunikationer —Undervisningsväsen)
652
Kazakska SSR) förskjutes stenkolsindustrien
småningom från Donetsdistriktet österut.
En betydligt mindre uppgång visade
nafta-utvinningen, näml. (inkl, gas) från 22,3 mill.
ton 1932 till 29,5 mill. ton 1936 (slutmålet
enl. femårsplanen 46,8 mill. ton). Stigande
inhemsk efterfrågan medverkade till att
motsv. export sjönk från 6,o mill. ton 1932
till 3,4 mill. ton 1935. Särskilt värd att
uppmärksammas är utvecklingen av
järnindustrien efter igångsättandet 1932 av
Magnito-gorskverken i Ural. Efter att 1932 ha stannat
vid 6,2 mill. ton uppdrevs tackjärnstillv. till
14,5 mill. ton 1936, varemot svarade en
stål-tillv., uppgående till 16,3 mill. ton s. å. Byggd
därpå är den nyskapade verkstadsindustrien
med inriktning närmast på
jordbruksmaskiner och transportmedel. En bild av dess
omfattning erbjuda följ, tillverkningssiffror för
1936: 170,000 traktorer, enl. beräkning av 15
hkr per traktor (50,400 1932), 43,000
skörde-tröskverk (10,000), 1,600 lokomotiv (800),
68,000 godsvagnar (20,200), 134,300
lastauto-mobiler (23,800) etc.
Bland övriga nyskapade industrier må
omnämnas den särskilt på konstgödsel inriktade
kemiska industrien, vilken byggts på
kali-fyndigheterna i Solikamsk i Ural, på
apatit-fyndigheterna på Kolahalvön etc. Hela
utvecklingen mot industrialisering kommer till
synes däri, att 89 % av Sovjetunionens
import 1936 utgjordes av produktionsmedel.
Samtidigt ingingo i exporten 80 %
industrivaror, varigenom jordbruksalstren stannade
vid 20 %. — Om Stachanovsystemet
ee nedan, sp. 661. N. Sbg.
Kommunikationer. Under senare år har
kanalsystemet ytterligare utbyggts och
förbättrats. En ny förbindelseled mellan
Leningrad och Vita havet har erhållits
genom den 1933 fullbordade Stalinkanalen,
och Moskva har satts i direkt förbindelse
med Volga genom en 1937 öppnad kanal.
Volga—Donkanalen, som hittills ej nått
utöver projektets stadium, skall nu påbörjas.
Stor betydelse tillmätes från ryskt håll
försöken att under sommaren upprätthålla
sjöfart i Ishavet till v. Sibiriens
träexporthamnar och även till Vladivostok. Handelsflottan
uppgavs 1935 omfatta 5,750 fartyg om
1,110,811 nettoton. Järnvägsnätet utbygges
alltjämt, främst i de asiatiska delarna, och
omfattade 85,099 km 1935. Bland nyare
projekt märkes en linje från Bajkalsjön till
lämplig punkt vid Stilla havet, avsedd att
ersätta den ur strategisk synpunkt illa
belägna Amur järnvägen. Lufttrafiken har
utvidgats med många viktiga linjer, framför
allt i de avlägsnare delarna av Nordasien.
S. F.
Statsfinanser. Unionsinkomsterna
uppto-gos i budgeten för 1937 till 98,070 mill. rubel
och unionsutgifterna till 97,120 mill.
Huvudinkomsten — 76,795 mill. rubel — skulle den
av statliga och kooperativa företag erlagda
omsättningsskatten inbringa, varpå följde
andelar av statsfö agens vinst med 6,304 mill.
rubel, de av befolkningen erlagda skatterna
med 2,645 mill. rubel etc. Som inkomst
upptagas även 5,975 mill. rubel lån. Största
anslaget — 39,586 mill. rubel — tilldelades
näringslivet, näml. 9,059 mill. till jordbruket,
12,398 mill. till industrien (därav 5,217 mill.
till den tunga industrien, 2,329 mill. till
försvarsindustrien), 8,533 mill. till
kommunikationsväsendet (därav 4,699 mill. till
järnvägarna), 3,036 mill. till handeln etc. Bland
övriga anslag märktes 26,605 mill. rubel till
social-kulturella ändamål (därav 18,270 mill.
till folkupplysning, 7,528 mill. till hälsovård),
20,102 mill. till försvaret, 2,579 mill. till
statsskulden etc. Samma års budget slutade för
Ryska SFSR på 17,376 mill. rubel, för
Ukrainska SSR på 5,066 mill. etc. — 1935 års
guldutvinning inom Sovjetunionen uppskattades
till 185 mill. gamla guldrubels värde. N. Sbg.
Kyrkliga förhållanden. Under allra senaste
tid synes den antireligiösa propagandan (jfr
d. o., suppl.) ha något dämpats, och
religiositeten, icke minst bland de yngre, har ökats,
särskilt på landsbygden, där den antireligiösa
propagandan givit rätt magra resultat.
Kyrkans förbättrade ställning torde även
sammanhänga med den nu gängse större
uppskattningen av nationella värden. I
författningen av 1936 medges (§ 124) alla
stats-borgare frihet att utöva religiös kult och
antireligiös propaganda. Även prästerna ha
numera politisk rösträtt. Den ryska kyrkans
överhuvud äro f. n. metropoliten av Moskva
och Kolomna samt synoden, vilka befinna sig
under sträng kontroll av regeringsorganen.
A. A-t; A. de R.
Undervisningsväsen. Som följd av de olika
nationaliteternas likställighet meddelades
1932 skolundervisning på 70 olika språk.
Genom skolreformer 1935—36 har R:s
undervisningssystem mera anpassats efter
västerländska och äldre ryska förhållanden.
Skol-disciplinen och examina ha skärpts, fasta
timplaner utarbetats, och för övergång till
högre skolor kräves betyg, resp,
inträdespröv-ning. Samtidigt arbetar man på att förbättra
lärarutbildningen; 1935 beräknades 38,5 % av
folkskollärarna endast ha folkskolebildning.
Även för högskolestudierna ha införts
västerländska metoder; de stå nu öppna för alla
därtill kvalificerade statsborgare, oberoende
av social härkomst. A. A-t.
1931 grundades i Moskva en högskola för
utbildande av filmregissörer, -fotografer,
-tekniker o. s. v., Gosudarstvennyj institut
kine-matografij (vanl. förk. till GIK). Den består
av tre avd. på resp. 5, 2^ och 3 års
utbildning. Inträdeskraven äro mycket höga.
Lärjungeantalet var 1936 229. Undervisningen
innefattar även praktiska
filminspelningsför-sök. Se G. Werner, »Moskvas
filmuniversitet» (i Om Film, Svenska Filmsamfundets
Årsbok 1935—36). G. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
