Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Författning, förvaltning och rättskipning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Ryssland (Förbindelser med Sverige—Historia)
660
yngsta) ha obligatorisk sport på sitt program
och samarbeta med den korporativa idrotten.
En viss särställning intar det proletära
sportförbundet Dynamo (gr. 1923), som särskilt
gynnas med material, idrottsanläggningar
o. dyl. Det innehar ett dussin
stadionanläggningar samt 100-tals idrottsplatser,
simanläggningar och skjutbanor. Särskilt i skytte
är det ledande. I skolorna är sport sedan
1930 obligatorisk.
Betydelsefullt är Proletära turistförbundet
(OPTE, gr. 1929), som har över 1 mill. medl.
(1934) och omkr. 10 mill. deltagare i sina
utflykter och vandringar. Även det har delvis
militära mål: att vänja folket vid lägerliv
och att träna det för långa marscher. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Resa med
ångbåt från Stockholm till Äbo eller Helsingfors
och vidare med tåg till Leningrad tar 43 tim.
(med flygmaskin Stockholm—Helsingfors
omkr. 20 tim.). Juli 1937 började
Aero-transport och ry. Aeroflot en flyglinje
Stockholm—Moskva (över Riga; flygtid 7 tim.).
Sovjetunionen exporterade 1936 till
Sverige varor för 19 mill. kr. (särskilt bensin,
tackjärn och kemikalier) och importerade från
Sverige varor för 15,6 mill. kr., huvudsaki.
järn och stål, maskiner för pappersindustrien
samt kullager. Sverige har legation i Moskva
och konsulat i Leningrad, Sovjetunionen
legation, konsulat ooh handelsrepresentation i
Stockholm. Sovjetunionens statliga organ
för turisttrafiken, Intourist, har i Stockholm
en resebyrå, som anordnar gruppresor till
olika delar av R. För främjande av de
kulturella och vetenskapliga förbindelserna
mellan Sverige och R. arbetar ett 1935 i
Stockholm bildat sällskap. D. B-n.
Författning, förvaltning och rättskipning.
En ny unionsförfattning antogs av 8:e
sovjet-kongressen 5 dec. 1936. Enl. denna upplöstes
dittillsvarande unionsrepubliken
Transkauka-siska SFSR, varvid de däri ingående SSR
Aserbeidjan, Georgien och Armenien upptogos
till självständiga medlemmar av
Sovjetunionen. Samma upphöjelse vederfors de dittills
endast viss autonomi inom Ryska SFSR
åtnjutande Kazakska och Kirgisiska ASSR.
Sovjetunionen utgöres sålunda av 11
unions-republiker i st. f. dessförinnan 7, näml.:
Areal
1,000 km2
Folkmängd
(uppskattning
för Vi 1933)
mill. inv.
Ryska SFSR ............... 16,499 105,18
Ukrainska SSR ............... 443 31,9o
Vitryska SSR ................ 127 5,44
SSR Aserbeidjan .............. 86 2,so
SSR Georgien ................. 70 3,u
SSR Armenien ................. 30 1,11
Turkmeniska SSR ............. 444 1,27
Uzbekiska SSR ............... 370 5,42
Tadjikiska SSR .............. 144 1,33
Kazakska SSR .............. 2,744 6,80
Kirgisiska SSR ........ 197 1,30
Summa 21,154 165,758
Enl. unionsförfattningen utökades vidare
antalet i Ryska SFSR ingående autonoma
sov
jetrepubliker till 17, näml. Tatariska,
Basj-kiriska, Dagestanska, Burjät-mongoliska,
Ka-bardino-Balkarska, Kalmuckiska, Karelska,
Komi, Krimska, Mari, Mordvinska,
Volga-tyska, Nordossetiska, Udmurtiska,
Tjetjeno-Ingusjiska, Tjuvasjiska och Jakutiska ASSR,
i Ukrainska SSR Moldauiska ASSR, i SSR
Aserbeidjan Nachitjevanska ASSR, i SSR
Georgien Abchasiska och Adzjaristanska ASSR
och i Uzbekiska SSR Karakalpakska ASSR.
Härtill komma i hela Sovjetunionen 9
autonoma områden.
Sovjetkongressen och dess centrala
exekutivkommitté ersattes genom
unionsförfattningen med ett av två kammare sammansatt
högsta råd (verchovnyj sovet). Båda
kamrarna, unionsrådet och nationaliteternas råd,
väljas för en tid av 4 år, varvid rösträtten
är allmän, lika och icke längre indirekt utan
direkt. Skillnaden mellan kamrarna är den,
att en unionsrådsmedlem utses för 300,000
inv., medan i nationaliteternas råd varje
uni-onsrepublik företrädes av 25 deputerade, varje
autonom sovjetrepublik av 11 och varje
autonomt område av 5. En lag måste för att gälla
vara antagen av båda kamrarna. Gemensamt
välja dessa ett presidium (37 medl.), vilket
äger vissa befogenheter, särskilt under tid, då
högsta rådet icke är samlat. Ordf, är
närmast att betrakta som Sovjetunionens
president. Högsta rådet tillsätter vidare
regeringen, sammansatt av folkkommissarier för
de förvaltningsgrenar, vilka mer el. mindre
ligga inom unionens kompetensområde
(försvaret, utrikesärendena, utrikeshandeln,
järnvägarna m. m.). Redan 1934 hade den förenade
statliga politiska styrelsen (OGPU)
ombil-dats till ett folkkommissariat för
inrikesären-den, varvid dess dömande verksamhet
överflyttats till de ord. domstolarna.
Enl. unionsförfattningen tillförsäkrades
medborgarna yttrande-, tryck- och
församlingsfrihet. Medborgarna skola dessutom vara
berättigade till arbete mot en lön, motsv.
arbetets mängd och kvalitet. Sedan
sexda-garsveckan 1931 börjat genomföras,
stadfästes slutligen den sedan 1927 alltmera
tillämpade 7-timmansarbetsdagen. Som följd av
den nya unionsförfattningens antagande
reviderades i överensstämmelse därmed även de
särskilda unionsrepublikernas etc.
författningar.
Rättskipning. Sovjetunionens högsta
domstol väljes för en tid av fem år av högsta
rådet, som även för sju år utser unionens
all-männe åklagare. Om samtliga domstolar
gäller, att utom i vissa i lag angivna fall
folkvalda bisittare skola deltaga i
förhandlingarna. N. Sbg.
Historia. Den ryska utvecklingen har
under de senare åren präglats av arbetet på
att, i enlighet med det Stalinska programmet,
»genomföra socialismen i ett land», d. v. s.
på att uppbygga socialismen d R. självt med
undanskjutande av bolsjevismens
ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
