Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Ryssland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•661
Ryssland (Historia)
662
liga huvudmål, världssocialismens
realiserande genom världsrevolutionen. Dess
utrikespolitik har således i alltmer utpräglad grad
varit inriktad på att, bl. a. genom avslutande
av pakter med olika länder, etablera ordnad
samverkan med den kapitalistiska världen
och att undvika utländska konflikter. I nov.
1934 inträdde R. i N. F. och har där på olika
sätt sökt göra sig till världsfredens förkämpe;
se f. ö. L i t v i n o v, suppl.
Det inre socialistiska nybyggandet har
särskilt koncentrerats på fullföljande av de stora
industrialiserings- och
kollektiviseringsproces-serna (se Näringar, ovan); en del i samband
med detta arbete framkomna företeelser ha
avsevärt modifierat samhällets allmänna
fysionomi. Den byråkratiska statsapparaten
har måst våldsamt utökas och har därvid i
stor utsträckning rekryterats med element
utanför det bolsjevikiska partiet, som
därigenom i viss mån förlorat sin ställning som
det dominerande samhällselementet;
byråkratien har därmed mer än förr differentierats
från massorna och kommit att intaga
ställningen som en privilegierad överklass,
utomordentligt rikt tillgodosedd för sina tjänster
med diverse förmåner, främst ekonomiska. I
arbetarklassens ställning ha rätt hårdhänta
ingrepp måst göras till främjande av
industriframmarschen. Arbetsdisciplinen i fabrikerna
har undan för undan skärpts. 1932 bestämdes,
att förfallolöst uteblivande från arbetet, även
en enda dag, skulle straffas med avsked från
industrien och förlust av livsmedelskort och
bostad. Genom det s. å. genomförda
passtvånget gjordes slut på arbetarnas fria
nomadiserande från fabrik till fabrik etc. Särskilt
hårt har arbetarklassen drabbats av de
åtgärder man nödgats tillgripa för att pressa
upp arbetsintensiteten, vars otillräcklighet
alltjämt är den ryska industriens svagaste
punkt. 1934 avskaffades livsmedelskorten, på
vilka arbetarna för en bråkdel av vad andra
medborgare fingo betala erhöllo sina
nödvändigaste näringsmedel. Åtgärden, som avsåg att
tvinga arbetarna att skaffa sig större
inkomster och i det syftet öka sin arbetsenergi,
medförde en stark försämring i
arbetarklassens ekonomiska läge och var ett slag mot
dess favoriserade ställning, även om dess
verkningar mildrats av blygsamma lönestegringar
över lag. Det 1935 startade s. k.
Stachanov-systemet (uppkallat efter en nitisk
gruvarbetare, A. Stachanov), som ger dugliga arbetare
möjlighet att genom extraordinära
arbetsprestationer skaffa sig mångfaldigt ökade
inkomster och en på många sätt privilegierad
ställning, har lett till en för arbetarklassen i dess
helhet ännu betänkligare utveckling: medan
systemet som patent för arbetsintensitetens
höjande i det hela visat sig rätt verkningslöst,
har det alstrat en stark differentiering inom
arbetarklassen med skarp motsättning mellan
en med stora ekonomiska förmåner och stort
socialt anseende försedd arbetararistokrati
och de stora, ännu svältfödda arbetarmassorna
(genomsnittslönen i industrien var 1936 205
rubel i mån.; bröd kostade 0,75—2,50, kött 7—10
rubel per kg). För dressyren av de
kollektivi-serade bönderna tillgrep man, särskilt efter
1932 års dåliga skörd, en del drastiska
åtgärder, som skärpt också deras beroende. V id
traktorstationerna upprättades särskilda s. k.
politiska sektioner, som skulle utöva kontroll
över kolchozerna, obarmhärtigt slå ned allt
»sabotage» etc.; senare ha dessa s. k.
landsbygdens G. P. U.-avd. införlivats med
rayon-kommittéerna. För att sätta fart i
jordbruksproduktionen har man eljest mest övergått
till att även där ge det privata vinstbegäret
allt friare svängrum. Dels har också i
kolchozerna, där sedan 1931 varje individuell
arbetsprestation gottgöres efter sitt noga uträknade
värde, introducerats Stachanovsystem,
varigenom alltså de aktivaste elementen
animeras att genom kraftprestationer skaffa sig
riklig individuell profit, dels ha bönderna fått
en viss möjlighet att vid sidan av
kollektivdriften idka privat jordbruk och
boskapsskötsel, allt med resultat, att en
differentiering mellan rika och fattiga bönder nu är i
full gång.
Samtidigt med att staten med delvis
ganska hård hand driver fram det ekonomiska
omdaningsarbetet och därvid rätt starkt
gynnar ett litet fåtal på massornas
bekostnad, strävar den i sin allmänna politik efter
att visa en viss hänsyn till den stora
folkopinionen. Som ett sådant steg av
tillmötesgående kan man betrakta den hatade G. P.
U.-imstitutionens omdaning (se G. P. U., suppl.)
1934. Också några punkter i den nya
konstitutionen (se ovan, sp. 659 f.) innebära en låt vara
täml. illusorisk uppmjukning av
diktatursystemet, så framför allt de nya
valbestämmelserna. Dessa komma visserligen icke att
medföra, att medborgarna få skaffa sig de
representanter de önska — partiet kommer helt
visst att se till, att inga sovjetfientliga
element komma in i statsorganen —, men ge dem
dock en viss möjlighet att demonstrera med
röstsedeln. Likaså står en tydlig tendens att
slå back i fråga om det radikala
samhällsex-perimenterandet otvivelaktigt delvis i
samband med en strävan att icke i onödan
irritera den för de radikala idéerna icke mogna
samhällsstämningen (delvis motiveras
reträtten av att nyhetsmakeriet på en del områden
kolliderat med det ekonomiska nybyggandets
intressen). Genom försvårande av de förr till
ytterlighet förenklade skilsmässorna, genom
skarpa åtgärder mot den förr uppmuntrade
fosterfördrivningen etc. söker man
målmedvetet slå vakt om den »sunda
sovjetfa-miljen». Skolundervisningen har helt lagts
om efter delvis rätt gamla linjer, och — först
och främst — striden mot religionen har
börjat avblåsas.
Stalins nyorientering i den ryska politiken
har väckt en våldsam opposition från den
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
