Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwartz, Sven Gustaf - *Schwarz, H. - *Schwarzschild, K. - Schweidler, Egon von - *Schweiz - Myntväsen - Bankväsen - Statsfinanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Schwarz—Schweiz (Statsfinanser)
734
dir. i Skånska cement-a.-b. 1934—36. S. blev v.
verkst. dir. i Bolidens gruv-a.-b. 1936.
*Schwarz, II., är född 1864 (ej 1867) och
är numera prof, emeritus. Bland hans senare
arbeten märkes »Christentum,
Nationalsozia-lismus und Deutsche Glaubensbewegung»
(1934).
*Schwarzschild, K., var även en bland de
första, som tillämpade kvantumteorien på
bandspektra och Starkeffekten. Vid sina
fotometriska arbeten uppställde S. den för
fotografien viktiga lagen, att svärtningen
ej beror på produkten iXt, där i är
intensiteten och t tiden, utan på uttrycket
ixt‘e, där re kallas S:s konstant. Den är
dock blott konstant inom ett begränsat
område; dess värde är i regel något mindre än
1. Jfr Sensitometri, sp. 676. Sv. B-r.
Schweidler [/valliar], Egon von,
österrikisk fysiker och meteorolog (f. 1873), prof,
i Wien 1906, i Innsbruck 1911, åter i Wien
1926. S. har särskilt behandlat radioaktivitet
och luftelektricitet. Tills, m. S. Meyer har
han skrivit »Radioaktivität» (1916; 2:a uppl.
1927). Sv. B-r.
*Schweiz. Folkmängden beräknades 1936
uppgå till 4,163,000 inv. 1937 erhöll
rätoro-manskan likaberättigande med de övriga tre
språken. — Näringslivet har under senaste
tid återhämtat sig efter världskrisen.
Veteodlingen har ökats betydligt på övriga
sädesslags bekostnad, och vinodlingen har åter
stegrats. Den industriella produktionen
visar avgjort stigande tendens; främst
gäller detta exportindustrierna, som kommit i
ett gynnsammare läge efter
valutadevalveringen. Exporten värderades 1936 till 881,6
mill. frcs, därav ur 151,6 mill., maskiner 110,4
mill., anilinfärger 74,6 mill., bomullsvävnader
52,3 mill., läkemedel 42,7 mill., ost 39,o mill.
och instrument 32,4 mill. frcs. Importen
värderades s. å. till 1,266,3 mill. frcs. De
viktigaste handelsländerna voro s. å. (värde i
mill. frcs):
Export Import
Tyskland .................. 171,4 314,1
Frankrike ................. 114,5 186,s
Storbritannien .............. 97,9 77,3
Italien ..................... 61,« 83,5
U.S.A........................ 70,i 71,r
Tjeckoslovakien ............. 39,2 45,9
Belgien .................... 25,9 46,7
Nederländerna ............... 24,e 39,4
En väsentlig del av handeln med
grannländerna utgöres av transitohandel. Om S:s
handel med Sverige se nedan. Nya
rundradiosändare finnas i Monte Ceneri (Ticino) för det
italiensktalande S. och i Prangins (Vaud),
avsedd för N. F. S. F.
Myntväsen. Sedan Frankrike lämnat
guld-myntfoten, beslöts även i S., 27 sept. 1936, en
devalvering av francen till ett guldvärde om
minst 190 och högst 215 mg rent guld.
Nationalbanken uppehåller ett guldvärde om
203,226 mg, d. v. s. 30 % devalvering.
Bankväsen. Centralbank är Schweizerische
Nationalbank med monopol på
sedelutgivningen. Bland privatbankerna märktes 1936
7 storbanker med filialer över hela landet
samt vidsträckta utländska affärer, vidare 27
kantonalbanker, 141 lokala affärsbanker samt
74 hypoteksbanker, över 100 sparbanker och
över 600 Raiffeisenkassen (se R a i f f e i s e n).
De två största storbankerna äro
Schweize-rischer Bankverein med kontor även i London
samt Schweizerische Kreditanstalt
(omslutning dec. 1936 resp. 1,389 och 1,202 mill. frcs).
Under åren före 1931 års internationella
kris mottogo affärsbankerna betydande
belopp utländskt flyktkapital, trots att de
in-hiberat räntegottgörelse för sådana
investeringar. Kapitalöverflödet föranledde
bankerna till stora placeringar utomlands, däribland
omkr. 1 milliard frcs i Tyskland. Efter
krisens utbrott blevo dessa investeringar
»infrusna», ett stort utländskt flyktkapital
lämnade landet, och kapitalflykt samt
tesaure-ring förekommo bland befolkningen. Det
därav uppkomna svåra läget för åtm. vissa
bankinstitut, ytterligare skärpt av
inkomstminskning för industrien och turisttrafiken, ledde
till fallissemang för ett antal mindre och
medelstora banker. Genom banklagstiftning,
som trädde i kraft mars 1935, bereddes bl. a.
möjlighet till moratorium i sådana fall, då
fordringarna voro täckta och räntetjänsten
kunde upprätthållas. Dylikt moratorium
beviljades bl. a. de två storbankerna Basler
Handelsbank och A.-G. Leu & Co., vilka
1937 rekonstruerades. Valutadevalveringen
1936 (se Myntväsen, ovan) åstadkom
emellertid lättnad: värdet av bankernas
investeringar ökades, förtroendet till bankerna
och därmed även placeringssökande kapital
återvände. Rörelsen visade redan 1936
förbättrad räntabilitet. Betydande belopp
bankkapital äro emellertid alltjämt bundna
utomlands på grund av där rådande restriktioner
för transferering (se d. o.). Under senare tid
ha därav drabbade banker strävat att även
med förlust realisera tillgångar utomlands
och att ej utsträcka rörelsen över det egna
landets gränser. E. H-ss.
Statsfinanser. 1935 uppgingo
förbundsin-komsterna till 485 mill. frcs (enl.
budgetförslaget för 1937 upptagna till 484 mill.), varav
tullarna inbragte 329 mill. frcs (304 mill.),
vissa skatter 79 mill. (83 mill.) etc.
Samtidigt nådde förbundsutgifterna 504 mill. frcs
(524 mill.), näml. 143 mill. till stödåtgärder
åt näringslivet m. m. (110 mill. som följd
av viss avveckling efter valutadevalveringen),
119 mill. till skuldräntor och amorteringar
(129 mill.), 95 mill. till försvaret (106 mill.)
etc. 1934 hade kantonernas inkomster utgjort
sammanlagt 779 mill. frcs — inkomst- och
förmögenhetsskatter 199 mill. etc. —,
varemot svarat utgifter av 836 mill. frcs
(undervisningsväsendet m. m.). Förbundsskulden
angavs till 5,448 mill. frcs 1935 (1,753 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
