Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Schweiz - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Schweiz (Försvarsväsen—Sport och idrott)
736
fonderade, 555 mill. svävande, 3,140 mill.
järnvägsskuld), kantonernas fonderade skuld
till 1,767 mill. frcs. N. Sbg.
Försvarsväsen. Ny försvarsordning antogs
1936 och skall vara genomförd 1 jan. 1938.
I samband därmed beviljades ett
engångs-anslag på omkr. 335 mill. frcs för
materialanskaffning och befästningsarbeten samt till
en försvarets reservfond. Den nya
organisationen avser främst att höja
krigsberedska-pen, särskilt för gränsskyddet, samt att göra
de högre enheterna mera lättrörliga och
eldkraftiga. De hittillsvarande 6
inf.-divisioner-na omorganiseras till 9 mindre divisioner.
Därjämte skola vid repetitionsövningarna och
mobilisering uppsättas 3 bergsbrigader, 3
lätta brigader, arméförband m. m. I och för
gränsskyddstruppernas sammanförande i
brigadförband organiseras särskilda
brigadstaber. Förbanden sammanföras i 3
armékårer, var och en sammansatt av 3
inf.-divisio-ner och 1 bergsbrigad, 1 lätt brigad, 2—3
kårart.-reg:ten, 1 krigsbrobataljon, 1
signal-komp., 1 fältsjukhus. 1
sjuktransportbataljon och 1 ammunitionsbilbataljon. Inom i n
f.-di vision en har antalet inf.-reg:ten
minskats, varjämte omorganisationen medför
ökad eldkraft; i divisionen ingå omkr. 500
automatvapen, 63 inf.-kanoner och
granatkastare samt 50 art.-pjäser. Divisionen
består av 3 (undantagsvis 4) inf.-reg:ten, 1
mo-toriserat inf.-kanonkomp., 1 spaningsbataljon
(ryttar-, cykel-, pansarbil-, inf.-kanonförband
m. m.), 1 fältart.-reg:te, 1 motoriserad 10,5
cm kanondivision, 1 art.-mätkomp., 1
ingenjörbataljon, 1 signalkomp., 1
sjukvårdsba-taljon, 1 intendenturkomp., 2
inf.-ammuni-tionskomp., 1 ammunitionsbilkomp. Tre av
divisionerna skola vara bergsdivisioner; i dem
ingår även bl. a. 1 bergsart.-division. En
division, avsedd för försvaret av S:t Gotthard,
erhåller särskild sammansättning. En
bergsbrigad består av 2—3 inf.-reg:ten, 1
moto-riserat inf.-kanonkomp., 1 motorcykelkomp,
och 1 cykelkomp, (båda för sambandstjänst),
1 bergsart.-division, 1—2 motoriserade
kanondivisioner (därav en 7,5 och en 10.5 el. 12
cm), 1 art.-mätkomp., 1—2 ingenjörkomp., 1
signalkomp., 1—2 sjukvårdskomp., 1
fältambulans, 1—2 sjuktransportkolonner, 1
intendenturkomp., 1 ammunitionsbilkomp. samt 1
klövjekolonn. — Gränsskyddets
organisation torde komma att omfatta
uppsättandet av särskilda gränsskyddsförband —
brigader, reg:ten och bataljoner —, vilka
rekryteras inom gränszonen och kunna
mobiliseras på mycket kort tid. F 1 y g t r u
p-p e r n a omfatta 5 flygkårer, sammanlagt
omkr. 160 krigsdugliga flygplan.
Redan före beslutet om ny
försvarsorganisation hade vissa förändringar införts i fråga
om värnpliktsförhållandena. Värnplikten
inträder fr. o. m. det år den värnpliktige fyller
20 år och omfattar för flertalet 13 år i linjen,
8 år i lantvärnet och 8 år i landstormen. På
grund av ökat personalbehov vid
genomförande av 1936 års försvarsorganisation
komma delar av lantvärnet att ingå i
linjetrupperna. Utbildningstiden har ökats och är vid
inf.-, art.- och ingenjörförbanden 88 dagar,
kavalleriet 102, flyg- och motoriserade
träng-förband 74, sjukvårds- och övriga
underhålls-förband 60 dagar. Antalet
repetitionsövning-ar är i linjen 7—8 på 11—14 dagar och i
lantvärnet 1 på 11 dagar. Den vapenövade
årsklassens storlek är omkr. 20.000 man. Det
stora antalet repetitionsövningar möjliggör
samtidig inkallelse av en mängd
värnpliktiga (1936 i budgeten beräknade till omkr.
155,000 man) och övningar i fältstarka
förband, vilket utgör en styrka. Efter avslutad
rekrytutbildning följer även deltagande i
obligatoriska skjutövningar. C. A. E.
Det fasta försvaret. Sedan 1934
moderniseras de äldre befästningarna vid
S:t-Maurice och S :t Gotthard samt nybyggas
spärrbefästningar i omedelbar närhet av
gränserna såväl vid sannolika övergångsplatser
längs Rhen vid och ö. om Basel som i
Jura-passen längs gränsen mot Frankrike. O. E. S.
Sport och idrott. Redan på 1400-talet
före-kommo sportsligt betonade folkfester, där
det tävlades i ett slags frigymnastik, i
bågskjutning, stenstötning och brottning.
Dessa ha i nyare tid återupptagits och delvis
satt sin prägel på S:s fysiska fostran från
1800-talets början, då även tyskt turnväsen
vann stor utbredning. 1932 bildades
Eidgenös-sischer Turnverein, som nu räknar omkr. 1,200
manliga och 500 kvinnliga föreningar med
omkr. 150.000 medl. De stora turnfesterna
samla publik i 100.000-tal. Skyttet har
mycket gamla traditioner och åtnjuter fortfarande
stor popularitet — det finns tävlingar, som
samla över 50.000 deltagare. S. har också
dominerat tävlingarna om
världsmästerskapen i skytte alltifrån dessas start 1897; bland
dess stora stjärnor märkas flerfaldiga
världs-mästarna K. Stäheli, J. Hartmann och K.
Zimmermann samt pistolskytten W.
Schny-der. Bland övriga idrottsgrenar kommer
fotbollen främst; sin hittills största framgång
nådde S. vid olympiska spelen 1924, då
silvermedaljen erövrades. T. o. m. 1935 ha 140
landsmatcher spelats (37 vunna), därav 5 mot
Sverige (3 vunna). Intresset är stort även
för fri brottning, där ett 10-tal olympiska
medaljer erövrats, för fri idrott, där löparna
Imbach och P. Martin, båda olympiska
silvermedaljörer 1924, varit de största namnen,
samt vidare för ridsport, tennis,
tyngdlyft-ning, boxning och gång. I sistnämnda gren
har A. Schwab ett världsnamn. S:s roddsport
har hemfört en mängd Europamästerskap
samt två olympiska guldmedaljer; landets
frigymnaster höra till världens främsta.
Vintersporten omfattas med livligt intresse,
och i Davos och S:t Moritz har S. två av
världens mest kända vintersportplatser, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
