Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Schweiz - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige - Historia - Litteraturanvisningar - Schwelkohle - Schwelm - *Schwendener, S. - Schwenningen am Neckar - *Schwerin, F. B. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
Schwelkohle—Schwerin
737
årl. stora internationella tävlingar anordnas
(olympiska vinterspelen höllos i S:t Moritz
1928). I ishockey har Europamästerskapet
hemförts 2 ggr. I spetsen för S:s idrott stå
landsförbundet för kroppsövningar samt en
sportkommission, som är rådgivande
myndighet hos förbundsregeringen. Den ledande
organisationen är S:s fotbolls- och fri
idrottsförbund (gr. 1895) med omkr. 700 föreningar
och 80,000 medl. (1936); dessutom finnas
specialförbund för olika sportgrenar, bland vilka
märkes Schweizer Alpenclub, som skapat
alp-vägar, turisthyddor och övriga anordningar
för alpinism och turisttrafik. A-ö.
Förbindelser med Sverige. S. exporterade
1935 till Sverige för 22,8 mill. kr. (1936 omkr.
24,8 mill.), därav ur för 3,7 mill. kr., anilin
-färger 2,5 mill., krommalm 2,2 mill., vidare
silke, vävnader och maskiner. Importen
värderades 1935 till 8,4 mill. kr. (1936 omkr. 11
mill.), därav pappersmassa 1,2 mill., vidare
dammsugare, galoscher o. dyl., järn och stål
(bl, a. rostfritt). S. har legation i
Stockholm, Sverige i Bern. A. A-t.
Historia. Utvecklingen under 1930-talet
har främst bestämts av landets svåra
ekonomiska kris. Icke förrän hösten 1936 företogs
i S. en devalvering av francen (jfr ovan,
sp. 733), vilket dröjsmål i förening med en
serie prisstabiliserande statliga
regleringsåtgärder särskilt på det agrarpolitiska
området gjorde S. till en »prisö». Detta
hämmade den internationella turisttrafiken och
försvårade exporten; arbetslösheten steg
avsevärt, även sedan den internationella
konjunkturförbättringen inträtt, och finansiella
svårigheter hemsökte förbundet och
kantonerna. Det ekonomiska nödläget framtvang
1933 och 1936 grundliga finansiella
sanerings-aktioner, varvid fullmaktssystemet tillgreps
och förbundsregeringens makt växte i nästan
samma grad som under världskriget.
Förbundets kompetens utvidgades härunder
alltmer både i förhållande till kantonerna och
till näringslivet. Folkrättigheterna ha ofta
blivit illusoriska; i ett flagrant fall, rörande
förbundstjänstemännens löner 1933, trotsade
parlamentet och förbundsrådet öppet
folkvetot och genomförde på egen hand
sänkningen; i andra fall ha viktiga frågor,
särskilt skatteskärpningar, undandragits
referendum, och folkliga protester mot
fullmakts-regimen i form av författningsinitiativ med
krav på starkare konstitutionella garantier
mot författningsöverträdelser har
regerings-koalitionen i de flesta fall t. v. negligerat.
När efter en fällande folkomröstning 1934
rörande en lag mot statsfientlig verksamhet
två förbundsråd omedelbart avgingo, ersattes
de vid parlamentets val med meningsfränder,
utan att någon politisk kursförändring kom
till stånd. Under påverkan från de
omkringliggande diktaturstaternas ideologier
uppspirade under krisen den s. k. frontrörelsen.
Söndersplittrad i ett otal organisationer och
företrädesvis rekryterad bland
universitets-ungdomen, har denna häftigt vänt sig mot
den traditionella kompromisspolitiken och
krävt en grundlig omstöpning av
demokratien; folket avvisade emellertid med stor
majoritet 1935 ett förslag om totalrevision av
författningen, och vid nationalrådsvalet s. å.
fingo frontisterna endast ett mandat.
Krisen har även givit upphov till en speciell
konsumentrörelse, efter ledaren kallad
Dutt-weilerriktningen, som 1935 erövrade 7
mandat i nationalrådet. Svåra inrikespolitiska
förvecklingar uppkommo efter militärens
ingripande i Genève 9 nov. 1932 mot
folkmassorna under tumult mellan socialdemokrater
och frontister (Union nationale); som en
reaktion häremot valde folket i kantonen
Geneve 1933 en socialdemokratisk
regeringsmajoritet, vilken dock utslogs vid 1936 års
val. Trots missnöjet och jäsningen i olika
läger lyckades 1935 den borgerliga
förbundsregeringen (2 från de katolsk-konservativa, 1
från bondepartiet och 4 från de frisinnade
demokraterna) bevara
nationalrådsmajorite-ten om än något reducerad. Det
socialdemokratiska partiet, som stagnerat men som
under intryck av de fascistiska och
nationalsocialistiska diktaturfenomenen frångått sin ti
digare antimilitaristiska uppfattning, är
alltjämt utestängt från den federala regeringen
liksom från de allra flesta kantonsregeringar.
Under den ekonomiska krisen har det
socialpolitiska reformarbetet måst ställas på
framtiden. Däremot har S. med hänsyn till
spänningen i Europa under förbundsrådet Mingers
ledning genomfört en mycket omfattande och
snabb förstärkning av försvaret; se ovan, sp.
735—736. E-sII-d.
Litteraturanvisningar. F. Böök, »Resa till
S.» (1932); M. Reymond, »Ilistoire de la
Suisse» (3 bd, 1931—33); E. Ruck,
»Schweize-risches Staatsrecht» (1933); »Geologischer
Führer der S.» (1934; redig, av E. Gagnebin
och P. Christ); II. Nabholz m. fl.,
»Ge-schichte der S.» (1934 ff.); A. Gossin, »La
presse suisse» (1936); E. Ilåstad,
»Regeringssättet i den schweiziska demokratien» (s. å.;
akad. avh.).
Schwelkohle [JvèTkäle], tysk benämning på
bitumenrika brunkol, använda till
torrdestil-lation, vid vilken erhållas en paraffinrik
brun-kolstjära, gas och koks.
Schwelm [Jvälm], stad i preuss. prov.
Westfalen, 6 km ö. n. ö. om Wuppertal
(El-berfeld-Barmen); 23,020 inv. (1923).
Textil-och gummiindustri; tillv. av järnmanufaktur
och papper.
*Schwendener, S., dog 1919 (ej 1909).
Schwe’naingen am Neckar, industristad
i Schwarzwald, s. v. Württemberg, vid
Nec-kars källa; 20,605 inv. (1933). Betydande
urfabrikation; högre fackskola för finmekanik,
elektroteknik och urmakeri.
*Schwerin, F. B. v. Se E. Fahlbeck, »Idéer
och män» (1936).
XXIII. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
