Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shearer, Norma - Sheboygan - *Shelley, P. B. - Sherbrooke - *Sheridan, R. B. B. - Sherman, Henry Clapp - Sherman, Lowell - Sherman, Stuart Pratt - *Sherriff, R. C. - *Sherrington, sir Ch. S. - Shiga, Kiyoshi - Shingishu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Shearer—Shingishu
766
Shearer [JTere], N o r m a, nordamerikansk
filmskådespelerska (f. 1900). S. började i
New York som filmstatist 1920 och kom
sedan till Hollywood, där hon
uppmärksammades 1924.
Genombrottet kom 1926 med
»Trial of Mary
Du-gan» (förbjuden i
Sverige). S., som länge
tillhört Hollywoods
främsta
skådespelar-krafter, har haft
framträdande roller i bl. a.
Victor Sjöströms »Han
som får örfilarna»,
»Gamla Heidelberg»,
»Mannens moral och
kvinnans», »Farlig
kärlek», »Lågor i dunklet», »Lady Marys
älskare» samt »En gång i livet» och »Romeo
och Julia» (de två sistnämnda mot Leslie
Howard). R. A-g.
Sheboygan [JibäFgan], stad i ö. Wisconsin,
U. S. A., vid Michigansjön; 39,251 inv. (1930).
Viktig hamn; möbelfabriker, garverier m. m.
*Shelley, P. B. — G. L. Marsh utgav 1929
»The early reviews of S.», L. Hotson 1930
»S:s lost letters to Harriet». — Ny litt.: C.
Grabo, »A Newton among poets», och J. R.
Ullman, »Mad S.» (båda 1930); M. Renzulli,
»La poesia di S.» (1932); B. P. Kurtz, »The
pursuit of death» (1933); H. Peyre, »S. et la
France» (1935).
Sherbrooke [Jö’brok], stad i prov. Quebec,
Kanada, 125 km ö. s. ö. om Montreal, vid Saint
Francis river; 28,888 inv. (1931). Viktig
järnvägsknut och handelsplats; textil- och
maskinindustri, sågverk.
*Sheridan, R. B. B. Ny litt.: E. M. Butler,
»S.» (1931); R. C. Rhodes, »Harlequin S.»
(1933).
Sherman [J^men], Henry Glapp,
nordamerikansk kemist (f. 1875), prof, i kemi
vid Coluinbiauniv. i
New York. S. har
intagit en ledande
position inom
vitamin-forskningen. Med en
stor medarbetarstab
har han utarbetat
normer för
standardiseringen av vitaminerna
och kontrollerat allt
aktuellt, som
förekommit på detta
område. Han har
utgivit många arbeten
rörande vitaminerna, bl. a. »Food and health»
(1934; »Vår hälsa och vår föda», 1936). E. J-s.
Sherman [/^’monl, L o w e 1 1,
nordamerikansk filmregissör (1885—1935). S. gjorde sig
tidigare känd som filmskådespelare. Han hade
sin första roll i D. W. Griffiths »Genom
stormen» och framträdde i bl. a. »General Crack»
o. a. filmer tills, m. John Barrymore. Senare
var han verksam som regissör, och bland
hans iscensättningar märkas »Lady Lou»
(med Mae West) och »Morning glory» (med
Katharine Hepburn). R. A-g.
Sherman [,f5’mon], Stuart Prat t,
nordamerikansk kritiker (1881—1926), fil. dr 1906
på en avh. om Matthew Arnold, var 1911—24
prof, vid Illinois univ., utgav sedan Books,
New York Herald Tribunes litterära bilaga. S.
var lärjunge till Irving Babbit och beundrade
P. E.More, vilkas konservativa synpunkter han
tillämpade på samtidslitteraturen i »On
con-temporary literature» (1917) och »Americans»
(1922), men övergick småningom alltmer till
sina motståndares åskådning. Hans sista verk
voro »The genius of America» (1923), »Points
of view» (1924), »My dear Cornelia» (s. å.)
och »Critical woodcuts» (1926). S. var en
intelligent och inflytelserik kritiker. Postumt
utkommo »The main stream» (1927), »Shaping
men and women» (1928) och »The emotional
discovery of America» (1932). — Litt.: J.
Zeitlin och II. Woodbridge, »Life and letters
of S. P. S.» (2 bd, 1929). R n B.
*Sherriff, R. C., utgav 1936 romanen »Green
gates» (»Gröna
grindarna», 1937).
*Sherrington, sir
Ch. S., är född 1861
(ej 1859). S. erhöll
tills, m. E. D. Adrian
1932 års Nobelpris i
fysiologi och medicin
(för upptäckter i fråga
om neuronets
funktioner). Han avgick som
prof, i Oxford 1934.
S. blev 1926 led. av
sv. Vet.-akad.
Sh’ga [Ji-], K i y o s h i, japansk
bakterio-log (f. 1870). Efter studier hos P. Ehrlich och
A. Kossel var S. 1903—20
avdelningsförestån-dare vid Kitasatoinstitutet i Tokyo, blev 1919
prof, och 1929
rektor vid univ. i Söul.
S. upptäckte 1898
Shigas bacill vid
rödsot (se d. o.) och
visade därmed, att
rödsot icke, som man
dittills trott, endast
framkallades av
amöbor utan vissa former
även av bakterier.
Sedermera ha även
andra bakterieformer
iakttagits vid rödsot.
Shigas bacill, som förorsakar en av de
svåraste formerna av rödsot, kallas vanl.
Shiga-Kruses bacill, då den tyske bakteriologen
Walther Kruse (f. 1864) utförligt beskrev
den 1900. H. D.
Shingishu [JipgiJo], stad i n. v. Korea, vid
mynningen av Yalu, mittemot An-tung i
Man-choutikuo; 58,462 inv. (1935). Sågverk,
pap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
