Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnessjuknämnden - *Sinnesslöanstalt - Sinnott, Edmund Ware - *Sintring - Sinus caroticus - Sinusit - Sinusmätare - *Sionismen - Sions vises protokoll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Sinnesslöanstalt—Sions vises protokoll
782
el. utskrivning av sådana sjuka, som på grund
av sin sinnesbeskaffenhet förklarats straffria
eller vilka under inflytande av sinnessjukdom
begått mot annans personliga säkerhet riktat
brott, vilket icke beivrats. Dessa patienter
kunna således icke utskrivas av vederbörande
för sjukvården ansvarige läkare. V. W-rt.
*Sinnesslöanstalt. Under senare år ha
tillkommit mänga enskilda anstalter för
sinnesslöa, vilkas skolutbildning är avslutad, s. k.
arbetshem, på vilket slag av s. förut rätt brist
på platser. Även antalet vårdplatser för
obild-bara sinnesslöa har avsevärt ökats genom
tillkomsten av nya enskilda sinnesslöasyler. I
samband härmed ha landstingens vid
sinnes-slöskolorna anordnade asylavd. i första hand
reserverats för barn, som ännu ej överskridit
maximiåldern för intagning i sinnesslöskola,
12 år.
Även har inom asylvården en statsanstalt
tillkommit, avsedd för mera svårskötta
obild-bara sinnesslöa. Denna anstalt, Vipeholms
sjukhus, som är belägen vid Lund, öppnades
1935 och har 750 vårdplatser för dylika
sinnesslöa. A. P-én.
Sinnott [aPnot], Edmund Ware,
nordamerikansk botanist (f. 1888), prof, vid
Co-lumbiauniv. i New York 1928. S. är morfolog,
embryolog och genetiker och har bl. a. utgivit
handböckerna »Botany, principles and
problems» (1922; 3:e uppl. 1935) och »Principles
of genetics» (1925; 2:a uppl. 1932; tills, m.
L. C. Dunn). S. intar en framskjuten
ställning bland nordamerikanska forskare. C. S-g.
*Sintring har kommit till stor användning
för att bringa järnmalmsslig till en för
mas-ugnsprocessen mera lämpad konsistens och
har under senare år väsentligt undanträngt
järnmalmsbriketteringen (se Briketter).
Sinterproduktionen uppgick i Sverige 1936
till något mer än 1 mill. ton,
brikettproduktionen till endast 8,550 ton, och nya
brikettverk byggas ej. Vid s. blandas sligen med
kolstybb, vilken antändes och förbrännes i
en luftström, som pressas eller suges genom
sintergodsmassan. Tre olika metoder ha
utarbetats. Enl. Huntington-Heberleins metod
sker s. i en stjälpbar, om bessemerkonvertern
påminnande ugn, i vars botten luften
inpres-sas. Vid Dwight-Lloyds metod nyttjas en
ändlös, rörlig rost, som frammatar godset
under en tändningsanordning;
förbrännings-luften suges därvid genom godset. Detsamma
är förhållandet vid Greenawalts metod, som
dock äger rum i en tippbar panna och alltså
är intermittent. Efter s. krossas den bildade
malmkakan till stycken, lämpliga för
uppsättning på masugnen. E. Hlr.
Sfnus caröticus, en utbuktning av
kärlväggen vid stora halspulsåderns (arteria carotis
communis) delningsställe, ung. i höjd med
underkäksvinkeln. I den utbuktade
kärlväggen finnas tryckkänsliga nervändar, vilka
reagera för sänkning, resp, höjning av
blodtrycket i s. med stegring, resp, sänkning av
allmänna blodtrycket, vilket sker på
reflex-väg över en nerv, sinusnerven el. nervus
in-tercarotideus. Från s. utgå normalt impulser,
som hålla blodtrycket nere på en medelnivå,
och genom avskärning av sinusnerven stiger
därför blodtrycket. S. tjänstgör sålunda som
en viktig automatisk blodtrycksregulator,
vilken bl. a. är av stor betydelse för hjärnans
adekvata blodförsörjning. Vid carotis’
delningsställe ligger även en annan nervös
apparat, den s. k. glomus caroticum, som
tjänstgör som en viktig regulator för andningen.
Dä det passerande blodet är syrefattigt el.
kolsyrerikt, stimuleras andningen på
reflex-väg, tills normala förhållanden återinträtt.
S. är även specifikt känslig för vissa gifter,
ss. alkaloiderna lobelin och nikotin, samt
vidare för cyanväte och sulfider. Bland dem,
som särskilt bidragit till utforskandet av s.,
märkas II. E. Hering och C. Heymans (se
H e y m a n s, J.-F., suppl.). U. v. E.
Sinuslt, dets. som bihåleinf 1 a m m
a-tion (se d. o., suppl.).
Sinusmätare, elektrisk mätare, anordnad
för uppmätning av reaktiv energi genom
integrering av den reaktiva effekten i en ledning
(se Reaktiv, suppl.). Den bygges vanl.
som en normal energimätare men med
särskilda omkopplingar i strömkretsarna. F. D-n.
*Sionismen. Yttersta högern, de s. k.
revi-sionisterna, utträdde ur sionistiska
världsorganisationen 1935. Samtidigt ha stora
delar av det judiska folket, som tidigare ställde
sig avvisande till s., börjat ansluta sig till
strävandena att sätta Palestina i stånd att
mottaga så många som möjligt av
Central-och Östeuropas judar. Om s:s ställning till
förslaget om uppdelning av Palestina se d. o.,
suppl., sp. 469.
Ny litt.: A. Böhm, »Die zionistische
Be-wegung» (ny uppl. 1936—37) ; H. Valentin.
»Zionismen» (1933); L. Pinsker,
»Självbefrielse. Judefrågans lösning» (1937). D.B-ck.
Sions vises protokoll, en skrift, som uppges
återge ett anförande, vilket den förmente
»ledaren av den hemliga judiska
världsrege-ringen» säges ha hållit under 24
sammanträden med »Sions församlade vise» för att sätta
dessa in i de metoder, som denna »regering»
i förbund med frimurarna använt och
använder för att ekonomiskt, politiskt och
moraliskt ödelägga icke-judarna och sålunda
nedslå allt motstånd mot upprättandet av den
kommande judiska världsstaten. För att nå
detta mål ha judarna, säges det i protokollen,
lanserat de humana och liberala idéerna om
frihet, jämlikhet och broderskap, genom vilka
de icke-judiska folken bortkollrats. Icke
minst genom den, mer el. mindre förstucket,
i judiska händer befintliga pressen ha de
för-därvbringande lärorna inympats hos
ickejudarna. Dessa ha lockats att tillintetgöra
aristokratien och nedbryta klass- och
stånds-indelningen, ty den gamla
samhällsorganisationen, framför allt självhärskardömet, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
