Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sions vises protokoll - Sippranka - *Sirelius, U. T. - *Sirén, O. - Sirk, Arthur - Sirks, Marius Jacob - *Sirola, Y. E. - Sissener, Einar - *Sisu - *Sittard, A. - *Sitter, W. de - Sittingbourne and Milton - Sitwell, Edith, Osbert och Sacheverell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Sippranka—Sitwell
784
kunnat försvara och rädda världen från
judarnas herravälde. I protokollen skildras
ingående hur judarna ständigt arbetat på att
hetsa olika folk, klasser och raser mot
varandra och att framkalla socialt missnöje för
att sätta i gång en allmän revolution, så att
de därigenom skulle nå den maktställning de
ställt som sitt mål.
Protokollen publicerades f. ggn 1905 som
ett tillägg i en ny uppl. av en redan 1901 tr.
rysk skrift, utg. av en ämbetsman, Sergej
Nilus. Det har dock 1921 kunnat uppvisas,
att stora delar av protokollen äro ett mer el.
mindre noggrant återgivande av en mot den
franske kejsaren Napoleon III 1864 riktad
smädeskrift. Senare ha ytterligare flera
källor och förebilder inom rysk litt. kunnat
uppvisas. Man menar, att de urspr. skrivits
icke för att hetsa mot judarna utan för att
skrämma den ryske tsaren för
konstitutionella reformer.
Protokollen ha både före och efter 1921
utgivits upprepade gånger på skilda språk (även
på sv., senast 1934 under titeln »Israels vises
hemliga protokoll») och ofta använts i den
antisemitiska propagandan. Efter en
uppseendeväckande process i Bern 1935
konstaterade domstolen, att protokollen voro ett
falsi-fikat. Jfr H. Valentin, »Antisemitismen i
historisk och kritisk belysning» (1935). G. H-n.
Sippranka, dets. som skogsreva, se C
lema t i s.
*Sirelius, U. T. Av hans arbeten har på
ty. utkommit »Die Volkskultur Finnlands»,
bd 1 (1934).
*Sirén, O., har vidare skrivit bl. a. »A
history of early chinese painting» (2 bd, 1933),
»Bilder från Grekland» (1935) och »The
chinese on the art of painting» (1936).
Sirk, Arthur, estnisk politiker (d. 1937),
urspr. advokat i Dorpat, på 1930-talet den
verklige ledaren för frihetskämparna (se
d. o., suppl.). I samband med Päts’
övertagande av makten 1934 häktades S. i mars s. å.
men lyckades 11 nov. fly ur fängelset till
Finland, där han hölls internerad på en lantgård
i v. Nyland. Trots den finska övervakningen
kunde S. leda det misslyckade kuppförsöket
mot Päts 5 dec. 1935 (se
Frihetskämparna, suppl.). R. Ljl.
Sirks, M a r i u s Jacob, nederländsk
botanist och växtförädlare (f. 1889), fil. dr 1915,
anställd vid lantbrukshögskolan i Wageningen
sedan 1917. S. har särskilt intresserat sig för
det internationella samarbetet inom sitt fack.
Han organiserade växtförädlarkongressen i
Holland 1936. S. har bl. a. utgivit »Handboek
der algemeene erfelijkheidsleer» (1922; 2:a
uppl. 1933). G. N.-L.
*Sirola, Y. E., dog 1936.
Sfssener, Einar, norsk skådespelare och
teaterledare (f. 1897), verksam vid
National-theatret och vid Det nye teater. S. har med
mångsidig talang framträtt i en rad
uppgifter dels inom den moderna farsen och
re
vyn, dels inom den klassiska komedien
(Sca-pin i Molières »Scapins skälmstycken»,
Henrik i Holbergs »Den politiske kandestöber»).
Han har även verkat som filmskådespelare
och själv iscensatt filmer. O. W-n.
*Sisu användes även i modernt
idrotts-språk, för att beteckna den sega viljan och
psykiska uthålligheten i såväl träning som
tävling.
*Sittard, A., är sedan 1933 ledare för
Ber-liner Staats- und Domchor.
*Sitter, W. d e, dog 1934.
Sittingbourne and Milton [sEtiijibén end
mi’lten], hamnstad i n. Kent, s. ö. England,
innanför Sheppey, vid en arm av Swale;
20,175 inv. (1931). Ostronfiske; tillv. av tegel,
cement och papper.
Sitwell [sFtcoel], engelska författare,
syskon, Edith (f. 1887), Osbert (f. 1892)
och Sacheverell (f. 1900), vilka arbeta
tillsammans, hysa samma »intensiva avsmak
för enkelhet i uttrycket», söka ett egenartat
ordförråd och vilja bli betraktade som ett
kollektiv. De framträdde som
antitraditio-nella, odlade »le vers libre» och krävde, att
både form och språk skulle uttrycka en ny
tids åsikter och känsloliv. E. S. har utgivit
antologien »Wheels» (6 bd, 1916—18 och 1921),
där syskonens bidrag angåvo riktningen, och
den allegoriska »The sleeping beauty» (1924),
»Facade» (1922), »Troy park» (1925), »Elegy
on dead fashion» (1926), essäerna »Poetry and
criticism» (1925), »The english eccentrics»
(1933), »Aspects of modern poetry» (1934),
»Alexander Pope» (1930), »Victoria of
England» (1936; tills, m. O. S.; »Victoria», s. å.)
och »Twentieth century harlequinade» (1916;
tills, m. O. S.) m. m. Hennes poesi är
ytterst exklusiv, vädjar till känslan, rör sig
i en irreal, fantastisk värld; formen är ofta
expressionistisk, och dikten blir en blandning
av klara bilder och kaleidoskopiskt virrvarr,
men hon kan också ge gripande visioner som
»The mother». — O. S. har skrivit lyrik:
världskrigsdikterna »Argonaut and
Jugger-naut» (1919) m. fl.; »Collected satires and
poems» (1931). Han är skarpt ironisk,
angriper indignerat den moderna civilisationens
hyckleri och orättvisor; i sin uppfattning av
samtiden erinrar han om Aldous Huxley och
skildrar gärna samhället som löjligt och
fördomsfullt. Novellerna »Triple fugue» (1924)
äro överdrivet ironiska; viktigare är
romanen »Before the bombardment» (1926). Han
har också skrivit essäer: »Discursions on
travel, art and life» (1925), »Threequarter
length portrait of Michael Arlen» (1931)
m. m. — S. S. är den lättast tillgängliga av
syskonen; han har skrivit diktsamlingarna
»The people’s palace» (1916), »Doctor Donne
and Gargantua» (1930), »The thirteenth
Cæ-sar» (1924) m. fl., flera böcker om barockens
konst, »The gothick north» (3 dir, 1929—30),
berättelserna »Far from my home» (1931), den
självbiografiska fantasien »All summer in a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
