Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sjöhistoriska museet - Sjöholm, Karl Hjalmar - Sjöholm, Lorents Gottfrid - *Sjökarteverket - *Sjökort - *Sjökrigshögskolan - *Sjökrigsrätt - *Sjökrigsskolan - *Sjölagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Sjöholm—Sjölagstiftning
800
Genom ytterligare donationer från
Wallen-bergska stiftelsen har S. erhållit medel för
montrer, och flera andra donationer ha
möjliggjort vissa inredningsdetaljer m. m.
S. sorterar under Handelsdep. och styres av
en nämnd, som jämte ordf, består av två
representanter för handelssjöfarten och två
för marinen. Museet är uppdelat på två avd.,
en sjöfarts- och en marinavd., med var sin
föreståndare, vilka sortera direkt under
nämnden. G-dA-e.
Sjöholm, Karl Hjalmar, ingenjör,
ämbetsman (f. 1888 31/i2). S. utexaminerades
1912 som skeppsbyggnadsingenjör från
Chalmers tekniska läroanstalt och tjänstgjorde på
varv i U. S. A., England och Sverige till 1918,
då han blev fartygsinspektör i Göteborg.
1924—36 var han förste byråinspektör i
Kommerskollegium, där han 1936 blev
kommerseråd och chef för fartygsinspektionsbyrån. S.
är sedan 1926 led. av
fartygsuttagningskom-missionen. E. Hlr.
Sjöholm, Lorents Gottfrid, lärare
(f. 1877 *1^. S. blev 1898 lärare vid
Göteborgs folkskolor och 1910 vid övningsskolan
i folkskoleseminariet i Göteborg, där han
också 1912—21 var lärare i teoretisk
trädgårdsskötsel. Inom Skolöverstyrelsen var han 1920
—23 konsulent för skolträdgårdsskötsel. S.
har flera gånger haft sakkunniguppdrag. Han
har nitiskt verkat för den första
barnundervisningen och hembygdsundervisningen samt
utövat en rik och mångsidig
författarverksamhet. Särskilt har han utgivit för
folkskolan avsedda arbetsövningar och
arbetsuppgifter i olika ämnen. Fr. Sg.
*Sjökarteverket. 1930 uppdrog K. m:t åt
statens organisationsnämnd att verkställa
utredning om lämpligheten av att sammanslå
S. med lotsverket och i samband därmed
underställa S. Handelsdep. Genom
riksdagsbeslut 1936 har emellertid fastställts, att S.
alltjämt skall bibehållas under Försvarsdep.
Chefsbefattningen vid S. skall dock frigöras
från flottan och bestridas av en på viss tid
förordnad chef, upptagen i avlönings regi, för
den civila statsförvaltningen. Tjänstemännen
på ord. stat i övrigt utgöras fr. o. m. 1 juli
1937 av 3 förste aktuarier, 1 aktuarie, 1
kartograf, 1 föreståndare för militärdetaljen,
1 redogörare, 9 ritare, 5 gravörer, 2
ritbiträ-den, 1 kanslibiträde och 1 expeditionsvakt.
1936 beslöts även, att nautiska kon troll
väsendet skall vara anknutet och det
jordmagnetiska undersökningsväsendet förlagt till S.
S:s fartyg utgöras (1937) av 7
sjömätnings-fartyg, bemannade med befäl och underbefäl
från flottan samt med flottans eller förhyrt
manskap. ö-g.
*Sjökort. Fr. o. m. 1935 finnas av sv.
sjö-karteverket utarbetade s. k. 1 e d k a r t o r,
intagna i publikationen »Svensk lots».
Ledkartorna ange läget av hamnar samt
farlederna från sjön till dessa och i vissa fall
lämpliga ankarplatser utanför dem och
för
bindelseleder. Vid varje farled är i ledkartan
angivet det ungefärliga djupgåendet av de
största fartyg, som vid medelvattenstånd
kunna passera farleden med biträde av lots.
De nya s., som de senaste åren (1934—37)
utgivits över sv. kust- och skärgårdsområden
vid Östersjön och Öresund, äro i skalan
1 :50,000 el. 1 :60,000 i st. f. äldre i skalan
1 :100,000. ö-g.
*SjökrigshögskoIan. Fortsättningskurserna,
numera benämnda högre kurserna, äro:
stabskurs, nautisk kurs, förbindelsekurs,
artilleri-kurs, torpedkurs och minkurs. ö-g.
*Sjökrigsrätt. Ny litt.: T. Gihl och D.
Landquist, »Handbok i internationell rätt för
marinen» (1934).
*Sjökrigsskolan. Vid S. utbildas på olika
linjer sjökadetter, marinintendentskadetter
och kustartillerikadetter. Till S. är även
förlagd utbildning av reservkadetter vid flottan
och reservintendentskadetter, under det att
mariningenjörskadetternas utbildning delvis
försiggår gemensamt med sjökadetternas och
marinintendentskadetternas rekrytkurs och
praktiska kurser. S:s verksamhet är
uppdelad på skola i land (Stockholm), rekrytkurs
(Karlskrona) samt praktiska kurser i land
och på fartyg. ö-g.
*Sjölagstiftning. Den skandinaviska s. har
i mycket viktiga delar reformerats genom lag
5 juni 1936 om ändring i vissa delar av
sjölagen. Dennas mest centrala avsnitt, b
e-fraktningskapitlet, blir sålunda
härigenom h. o. h. nytt. Utom allmänna
bestämmelser (§§ 71—76) meddelas särskilda regler
för resebefr aktning (§§ 77—136), t i d
s-befraktning (§§ 137—150),
konosse-ment (§§ 151—168) och
passagerarbefordran (§§ 169—182). Även sjölagens b
e-f älh av ar k api t el har genom 1936 års
lag väsentligt ändrats, och sjölagen i övrigt
har modifierats efter reformerna i de båda
nämnda kap. Ang. 1936 års lag, som ännu
ej trätt i kraft, se vidare H. Wikander, »1936
års sjölagsändringar» (1937).
5 juni 1936 utfärdades även lag i anledning
av Sveriges tillträde till 1924 års
internationella konvention rörande konossement. Lagen,
som ännu icke trätt i kraft, avser befordran
av gods sjöledes från Sverige till främmande
stat samt till Sverige från sådan
främmande stat, som är ansluten till den i Bryssel 25
aug. 1924 avslutade internationella
konventionen rörande fastställande av vissa
gemensamma bestämmelser i fråga om konossement.
Genom denna konvention (»Haagreglerna»)
skapas framför allt tvingande regler rörande
redarnas vård av befordrat gods. Se E.
Hag-bergh, »Lag i anledning av Sveriges tillträde
till 1924 års internationella konvention
rörande konossement» (1937). Se även
Sjöarbetstidslag.
Ny litt.: I. Afzelius, »Sjölagen jämte
viktigare författningar rörande sjöfarten» (utg.
1933 i 13 :e uppl. av H. Wikander). H. W-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
