Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sjömanshus - *Sjömanskåren - *Sjömansvård - *Sjömätning - *Sjöqvist, J. A. - *Sjöreglering - *Sjörullföringsområde - *Sjöstedt, Y. - *Sjöstrand, E. R. - *Sjöström, J. A. - *Sjöström, V. D. - Sjötrafikregler - Sjötransportväsendet - Sjötyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Sjömanshus—Sjötyper
802
♦Sjömanshus. S:s egna fonder uppgingo vid
årsskiftet 1936/37 till något över 10,900.000
kr. och donationsfonderna till ung. 1,840,000
kr. Det årliga statsanslaget har under senare
år utgått med 146,000 kr. Antalet
årsunder-stöd från s. uppgick 1936 till 5,711 och
totala årliga understödsutdelningen till omkr.
725,000 kr. På grund av K. m:ts beslut
är fråga om s:s omorganisation f. n. (1937)
föremål för närmare utredning, som enl. givna
direktiv skall ha till utgångspunkt, att
särskilda bestämmelser om pensionering av
sjöfolket f. n. icke ifrågasättas. C. E. L.
♦Sjömanskåren. Enl. 1936 års
försvarsbeslut består s. av 275 flaggkorpraler, 1,079
korpraler, därav 150 högbåtsmän, och 1,840
meniga. Sedan skeppsgossekåren (se d. o.,
suppl.) upphört, rekryteras s. uteslutande
genom anställning av manskap med kontrakt
på viss tid, i allm. 4 år. ö-g.
♦Sjömansvård, se även Svenska
kyrkans sjöman svårds styrelse, suppl.
♦Sjömätning. 1934 använde
Sjökartever-ket f. ggn ekolod (se Lödning, även i
suppl.) vid detaljsjömätning. Härigenom har
säkerheten vid grundundersökning ökats samt
en betydande tidsvinst erhållits. Med ett
tyskt Atlasekolod beräknas en lodhastighet
av 15 mätningar (lodskott) per sek. ö-g.
♦Sjöqvist, J. A., dog 1934 w/12.
♦Sjöreglering, se även V
attenregle-ring.
♦Sjörullföringsområde. S. äro enl. 1936 års
försvarsbeslut anslutna till marindistrikten
(sed. o., suppl.) och således numera fem. I
fråga om Norrlandskustens och Öresunds
marindistrikt handhar marindistriktsbefälhavaren
själv sjörullföringen; för ostkustens,
sydkustens och västkustens marindistrikt är en
officer ur marinens reserv underställd
marindistriktsbefälhavaren som
sjörullföringsbefäl-havare. ö-g.
♦Sjöstedt, Y., avgick som prof. 1933. Ilan
har bl. a. utgivit »Revision der australischen
Acridiodeen. 2. Monographie» (i Vet.-akad:s
Handl., ser. 3, bd 15, 1936).
♦Sjöstrand, E. R., fick efter indragning av
socialrådsbefattningen i Genève 1933 i
uppdrag att i U. S. A. studera Roosevelts sociala
reformprogram, närmast med hänsyn till
arbetslösheten, samt blev vid återkomsten till
Sverige 1934 sekr. hos 1934 års
byggnadsindustrisakkunniga. S. har på offentligt
uppdrag flera gånger och senast 1937 redigerat
den även på fr. och eng. utg.
»Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige». A. M.
♦Sjöström, J. A., dog 1933 25/6.
♦Sjöström, V. D., hade en av huvudrollerna
i Gustaf Edgrenfilmen »Valborgsmässoafton»
och engagerades senare som regissör i
England, där han iscensatte »Under the red robe».
F. n. är han verksam vid inspelningen av
Gustaf Edgrens John Ericssonfilm, där han
uppbär titelrollen. R. A-g.
Sjötrafikregler rörande fartygs
manövrering, särskilt till undvikande av
ombordläggning (se d. o.), och säkerheten till sjöss i
övrigt utfärdas av varje stat för sig.
Överensstämmande s. ha utfärdats av samtliga
sjömakter. För sv. fartyg på det fria havet äro
s. utfärdade genom k. f. 26 okt. 1906 med
till-lägg 28 april 1916, 16 mars 1928 och 9 dec.
1932. Internationella bestämmelser, avseende
säkerheten till sjöss, äro även fastställda i två
i London avslutade konventioner (se S j
ö-fartssäkerhetskonvention). ö-g.
Sjötransportväsendet (det militära) på de
inre vattenfarlederna vid mobilisering har
reglerats genom k. br. 1932 och därpå
grundat sjötransportreglemente för armén av 1933.
De inre vattenfarlederna med tillhörande
hamnar kunna sammanföras till
sjötransportområden; vid sådant område ledes
verksamheten av en
sjötransportdirektör. Fartyg uttagas dels genom
fartygs-uttagningskommissionen (se d. o., suppl.) i
fredstid, dels av vederbörande
sjötransport-direktör genom frivillig överenskommelse el.
rekvisition vid mobilisering.
Sjötransportdirektör kan med de till hans förfogande
stående fartygen mot avgift utföra transporter
även för allmänhetens räkning. K. H-g.
Sjötyper. Sjöarna indelas i olika typer
efter sina geografisk-geologiska, fysikaliska,
kemiska, biologiska och
stratigrafisk-utveck-lingshistoriska karaktärer.
I geograf i sk-geologi sk mening
talar man i allm. om fjällsjöar, urbergssjöar,
slättsjöar etc. Vetenskapligt ha sjöarna
särskilt med hänsyn till bäckenens bildningssätt
indelats efter olika grunder; schweizaren
Fo-rels schema är enklast:
1. Tektoniska bäcken, bildade genom
jordskorpans veckning, förkastning (om den är
dubbelsidig, talas om gravsänka, jfr V ä
t-t e r n), sprickbildning (t. ex. många av
Södertörns och Tjusts sjöar).
2. Erosionsbäcken. Eroderande faktorer ha
varit vinden (ex. äro många flacka
ökensjöar), rinnande vatten, stående vatten
(genom utlösning ha karstsjöar eller doliner i
vissa trakter, ss. Krain och Dalmatien,
bildats), glaciärer (ex. äro många svenska och
särskilt norska sjöar).
3. Dämningsbäcken. Dämningen kan ha
utförts av laviner (särskilt i alptrakter),
glaciärer (isdämda och därför ej permanenta
sjöar), kvartära avlagringar, ss. morän
(moränsjöar), isälvsavlagringar (t. ex. åsgropar),
älvsediment (korvsjöar, t. ex. utmed
Klarälven), torv (genom sin tillväxt i höjden, t. ex.
vid Ymsen i Västergötland).
Hit räknas även kratersjöar (t. ex.
maa-rerna i Eifel och Auvergne, Mien i Småland
m. fl.). Inom vissa områden äro avlagringar
av leror etc. så mäktiga, att de flackt
utfylla sjöbottnarnas oregelbundenheter nära
intill den branta stranden: tallrikssjöar; äro
sjöbäckenen så djupa, att de nå under havs-
XXIII. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
