Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjerne, Carl Godtfred - *Skjoldborg, J. M. N. - *Skjutelement - *Skjutfält - Skjutmotstånd - *Skjutning - *Skjutregler - *Skjutskola - *Skjutsväsen - Skjuttabell - Skjuttid - *Skjutvapen - Składkowski, Sławoj Felicjan - Skleroskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Skjol dborg—Skleroskop
814
musikhistoria under A. Hammerichs ledning
och har senare utgivit flera värdefulla
arbeten, bl. a. »Plutarks dialog om musiken»
(1909) och »H. C. Lumbye og hans samtid»
(1912). G. M.
*Skjoldborg, J. M. N., dog 1936. Han
utgav 1934—35 »Min mindebog» (2 dir).
*Skjutelement bestå av riktelement och
eldelement. Riktelementen utgöras av de
värden, som behövas för eldenhetens (pjäsens)
inställande i sida (sidvinkel eller bäring) och
höjd (uppsättning). Eldelementen ange
vilken ammunition, som skall användas
(projektil- och rörslag) och hur den
iordning-ställes (rörinställning och laddningsstorlek).
S. förekomma såväl vid artilleriet som vid
infanteriet för dess granatkastare m. m. R.A.
*Skjutfält. 2. Luftvärnsartilleriet fordrar
s. med helst 20 km utsträckning och
möjlighet att skjuta åt alla håll inom en sektor av
180°. Luftvärnsartilleriets s. äro därför i
regel belägna vid överskådligt och ringa
trafikerat vatten, över vilket skjutningen sker.
Ett dylikt s. finnes vid Karlsborg. R. Ä.
Skjutmotstånd, variabelt motstånd för
reglering av en elektrisk ströms styrka. S.
består vanl. av en el. två stavar el. rör av
lämpligt (värmebeständigt och isolerande)
material, på vilka en blank motståndstråd
upplindats. Ström tilledes vid spolens ena ända
och genom en släpkontakt. Kontakten är
med hjälp av ett isolerande handtag
förskjut-bar längs spolen; stundom nyttjar man en
skruvanordning för att få känsligare
inställning. Sv. B-r.
*Skjutning. S. från flygplan med fasta
(d. v. s. skjutande i flygplanets
längdriktning) el. rörliga (d. v. s. i sid- och höjdled
riktbara) kulsprutor av 6,5—20 mm kaliber
utföres mot flygplan och luftballonger samt
mot levande mål på marken (och fartyg). Vid
övning användas av flygplan i luften
bogserade långsträckta mål av tyg, s. k. målkorvar,
målballonger samt måltavlor, uppställda på
marken. S. sker i serier om 10—30 skott, med
fasta kulsprutor vid anlopp mot målet och
med rörliga kulsprutor vid sväng mot el. från
målet el. under parallellflygning med detta.
Jfr Luf tvärnsartilleri, suppl., sp.
1277—78. ö-g.
*Skjutregler. S. för infanteriets
granatkastare och infanterikanoner, vid vilka
projektilnedslagen äro synliga, likna
artilleriets s. R. A.
*Skjutskola. Infanteriskjutskolan
benämnes numera Skjut skolan för
infanteriet och kavalleriet (SS) och är
gemensam för dessa båda truppslag. Skolans
chef är enl. 1936 års härordning överste,
vidare finnas ett antal lärare på skolans stat
samt ett särskilt övningskomp., bestående av
befäl och 225 värnpliktiga. 0. A. E.
Utbildning vid sv. flygvapnet i
skjutning bedrives vid flygflottiljerna.
Därutöver skall enl. 1936 års försvarsbeslut vid
Skjutmotstånd.
flygvapnets bomb- och skjutskola
ingående teknisk och taktisk utbildning i
bombfällning och skjutning meddelas blivande
flygförbandschefer el. lärare. Skolan skall
ingå i den till Karlsborg förlagda Västgöta
flygflottilj; den står under befäl av en
regementsofficer vid flygvapnet. Ö-g.
*Skjutsväsen. Skjutsstadgan 1911
upphävdes genom förordn. 7 april 1933 fr. o. m. 193%
men beträffande skjutsanstalt, för viiKei.
enl. stadgan slutet entreprenadavtal först
därefter utgår, skola bestämmelserna i denna
tillämpas intill entreprenadtidens utgång.
Riksdagen bemyndigade 1933 K. m:t att ur
förslagsanslaget »bidrag till
skjutsentreprenader m. m.» medge utbetalning för
beredande av skjuts och härbärge för resande.
Genom k. br. 19 maj 1933 ha särskilda
bestämmelser meddelats ang. villkoren för
dylika statsbidrag. Schg.
Skjuttabell, se Tabellinskjutning.
Skjuttid, den tid, som projektilen från ett
skjutvapen använder från mynningen till
nedslagspunkten eller den punkt tidigare i banan,
där projektilens rör åstadkommer brisad. R. Å.
*Skjutvapen. Enl. ny lag av 22 juni 1934
(vapenkungörelsen) ha bestämmelserna om s.
skärpts så, att icke heller slätborrade
jaktgevär få förvaras utan tillstånd av K. B.,
poliskammare eller magistrat. Var och en,
som innehar s., måste numera ha tillstånd till
detta och medföra bevis därom, då han bär
vapnet. R. Å.
Skladkowski [sklatkå’ski], S 1 a w o j
Feli c j a n, polsk politiker (f. 1885), urspr.
läkare, under världskriget militärläkare, efter
krigsvetenskäpliga studier i Paris general
1924. Efter världskriget arbetade S. på
organisationen av Polens militära sjukvård. Med
ett avbrott, dec. 1929—mars 1930, var han
okt. 1926—maj 1933 inrikesminister, rensade
som sådan förvaltningen från motståndare
till regimen och ställde förvaltningsapparaten
till förfogande för regeringsblocket. Sedan
maj 1936 är han konseljpresident och
inrikesminister. A. A-t.
Skleroskop [-skä’p], apparat för bestämning
av materials hårdhet på så sätt, att en vikt
får falla från en bestämd höjd mot en vågrät
yta av materialet, varvid återstudsningen
observeras. I det av amerikanen A. F. Shore
konstruerade s. faller en liten hammare,
ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
