Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skleroskop - *Skodsborg - *Skogekär Bärgbo - Skoglund, Gunnar - Skoglund, John Martin - *Skogseld - *Skogshögskolan - *Skogslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Skodsborg—Skogslagstiftning
816
till begränsad av en kon el. halvsfär av
diamant, i ett med skala försett glasrör;
åter-studsningens storlek benämnes S h o r
e-hårdhet. E. Hlr.
*Skodsborg. Om kungamötet i S. 22 juli
1863 se även H. Hamilton, »Anteckningar
rörande förhållandet mellan Sverige och
Danmark 1863—1864», utg. av A. Friis och E.
Hedin (1936). E-r H-n.
*Skogekär Bärgbo. Se E. Källquist, »Thet
swenska språketz klagemål» (1934; akad.
avh.).
Skoglund, Gunnar, filmregissör (f. 1899
2/0). Studerade vid Stockholms högskola
1919—21 och hade därefter anställningar i
bank, som journalist samt vid film och
teater till 1929. S. var engagerad hos
Radiotjänst 1929—32 och är knuten till Svensk
filmindustri sedan 1932. Han har redigerat
och intalat ett stort antal kortfilmer. R. A-g.
Skoglund, John Martin, kommunalman,
politiker (f. 1892 2/0), hemmansägare i
Do-verstorp, Östergötland. Blev efter flerårigt
kommunalt arbete i hembygden led. av A. K.
1928 och tillhör sedan
1931 andra
lagutskottet. Sedan 1931 är
S. led. av
andrakam-marhögerns förtroenderåd. Riksdagen
1936 var han ordf,
för högerns
andra-kammargrupp och är
efter partiledaren G.
Bagges överflyttning
till A. K. 1937
gruppens v. ordf. Sedan
juni 1935 är S. v.
ordf, i Allmänna valmansförbundets
riksorganisation. Som politiker är han känd för
sina sociala intressen. Han var led. av 1931
års bostadsutredning. L. K.
*Skogseld. Vid 1937 års riksdag har
antagits en ny lag om förekommande och
släckning av s., vilken träder i kraft 1 jan. 1939.
Enl. denna skall varje kommun på landet
i regel utgöra en brandrote, som skall
vidmakthålla ett tillfredsställande
skogsbrandväsen, utse brandfogde, antaga
skogsbrandordning m. m. Skyldig att deltaga i
släckning av s. är envar i trakten bosatt
arbetsför man mellan 18 och 60 år.
Länsstyrelsen utövar kontroll över lagens
efterlevnad. — Litt.: A. G. Högbom, »Om
skogseldar förr och nu» (Norrländskt
Handbibliotek, 13, 1934). S-r.
*Skogshögskolan. Omreglering av den högre
skogsundervisningen beslöts vid 1936 års
riksdag. Jägmästarkursen och forstmästarkursen
vid S. ha sammanslagits till en enhetslinje,
benämnd jägmästarkursen, vid vilken
samtidigt betydande förändringar i
undervisnings-planen ha genomförts i syfte att bereda mer
tid för undervisningen i de skogliga
huvud
ämnena. Den nya undervisningsplanen, som
trädde i kraft 1 juni 1937, regleras genom K.
m:ts stadga för S. av 23 april 1937. Enl.
denna kräves för inträde som ord. elev vid
högskolan att ha avlagt studentexamen eller
s. k. teknisk studentexamen på
merkantilteknisk linje med betyget godkänd på
real-linjen i matematik, fysik, kemi, biologi, tyska
och engelska eller att ha erhållit
avgångsbetyg från folkhögskolans specialkurs för
lantbruks- och skogsstuderande eller att ha
avlagt realexamen samt att därefter ha
kompletterat studentexamens kurser i matematik,
fysik, kemi, biologi, svensk skrivning samt
tyska och engelska. Dessutom fordras att ha
genomgått kolarskola och statens skogsskola
eller att ha erhållit viss skogspraktik, vars
minimitid för studenter är 10 mån. och för
andra aspiranter 22 mån. Maximiåldern för
inträde är 26 år.
Undervisningen börjar med den s. k.
förberedande kursen vid Garpenberg, vilken
börjar 10 juli och varar till 15 juni följ. år.
Jägmästarkursen vid själva högskolan varar
fem studieterminer i Stockholm samt två
sommarterminer på olika övningsskogar i
landsorten. — Vid S. kommer 1938 att inrättas en
ny professur i skoglig marklära samt 1939
en professur i skogsekonomi. S-r.
*Skogslagstiftning. Vid 1932 års riksdag
antogs en ny lag om häradsallmänningar,
vilken trädde i kraft 1 jan. 1934. Enl. denna
skall skötseln av dessa skogar omhänderhas
av allmänningsstyrelserna under kontroll av
vederbörande Skogsvårdsstyrelse (tidigare
hade kontrollen och i vissa fall även
förvaltningen ålegat Domänstyrelsen). Normerande
för skogsskötseln skall vara hushållningsplan,
som fastställes av skogsvårdsstyrelsen.
All-männingsstyrelsen är skyldig att för skogens
förvaltning anställa person med högre
skoglig fackutbildning. Efter konungens
medgivande kan även person utan sådan
utbildning få anställas. Se även Allmänning,
suppl.
Enl. beslut av 1937 års riksdag skola lagen
om skyddsskogar samt vissa k. br. rörande
flygsandsfält i Hallands län upphöra att gälla
1 jan. 1938. Dessa skogar skola då som
skyddsskogar lyda under de i skogsvårdslagen
kap. 4 15 juni 1923 meddelade, något
utvidgade bestämmelserna ang. svårföryngrade
skogar.
Till s. torde även få räknas lagen 20 juni
1935 om virkesmätning. Inom de delar av
landet, där virkesmätningsföreningar varit
eller äro i verksamhet, d. v. s. huvudsaki. i
Norrland, Dalarna och Värmland, skall enl.
denna lag mätningen av köpvirke kunna
uppdragas åt särskilda virkesmätningsnämnder,
sammansatta av lika antal representanter för
säljare och köpare och med opartisk ordf.
Dessa nämnder skola principiellt äga
uteslutande rätt att ombesörja mätning av
köpvirke inom sina områden. Emellertid träder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
