Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skolhygien - *Skollovskolonier - *Skolresor - *Skolskjuts - *Skolsparkassa - *Skolstadga - *Skolstyrelse - *Skolväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Skollovskolonier—Skolväsende
820
(se d. o., även i suppl.) har på senare tid
befrämjats även av Svenska Röda korset, som
också i övrigt intresserar sig för skolbarns
hälsovård. Det gamla önskemålet om en
till Skolöverstyrelsen knuten
skolöverlä-kare har nyligen ånyo framburits och
kommer att prövas i samband med en eventuell
omorganisation av överstyrelsen. I syfte att
ge skolungdomen en ostörd vila under
söndagen har K. m:t 1937 utfärdat förbud mot
lämnande av hemuppgifter till måndagarna,
gällande de flesta läroanstalter under
Skolöverstyrelsens inseende. Fr. Sg.
*Skollovskolonier. Allmänna arvsfonden
har under senare år lämnat bidrag till
byggnader för s. Koloniföreningarna i Stockholm
utsände 1936 5,275 kolonibarn, varjämte 145
barn utackorderades i enskilda hem på
landet. Fr. Sg.
*Skolresor. Svenska turistföreningen
inrättade 1936 en särskild organisation, kallad
Skolre setjänst, som har till uppgift
att ge råd och upplysningar vid planerandet
och ordnandet av s. Verksamheten bedrives
i samarbete med Sveriges allmänna
folkskol-lärarförenings centrala skolresekommitté och
de lokala skolresebyråerna. Turistföreningen
utdelade 1936 omkr. 11,000 kr. såsom
stipendier för skolungdomens sommarresor. Den
understöder även skolungdoms skid- och
fjällfärder. Genom dess försorg anordnas
därjämte årl. ett antal fasta s. Jfr den av
Svenska turistföreningen varje år utg. broschyren
Skolresor i Sverige. Fr. Sg.
*Skolskjuts. De under senare år alltmer
framträdande strävandena att i
sparsamhets-syfte centralisera folkskoleundervisningen ha
medfört betydligt ökade statsbidrag till s.
Bidragen utgå, enligt k. kung. 28 juni 1935,
i regel med 8/i0 av skoldistriktets verkliga
kostnader för s:s anordnande. Barnen få
befordras med järnväg, motorfordon, hästskjuts,
båt el. annat lämpligt fortskaffningsmedel,
men bidrag får i regel ej utgå för skjuts med
fordon, som framföres av barnen själva. Enl.
de nya bestämmelserna kan för ett
skoldistrikt föreskrivas sådan organisation av dess
skolväsen, som förutsätter anordnandet av s.
Statsbidraget till s. utgår budgetåret 1937—
38 med 450,000 kr. Fr. Sg.
*Skolsparkassa. 1931—37 anslog riksdagen
årl. 61,000 kr., huvudsaki. för utdelning av
postsparbanksböcker. Sådana lämnades
läsåret 1935—36 till 21,993 barn med
inne-stående 2 kr. i varje bok. De skolbarn, som
1930—36 erhöllo böcker, beräknas vid 1936
års utgång på böckerna ha en behållning av
omkr. 2,150,000 kr. Postsparbanken utdelar
därjämte s. k. skolsparbössor och en tidning,
Lyckoslanten. 1936 bildades av medel för
avyttrade och 1 juli 1935 ännu utelöpande
spar-märken en s. k. skolsparfond, av vilken
räntan får användas för att vid skolor, där
skol-sparrörelse är anordnad, lämna bidrag till
främjande av lärjungarnas fostran el.
utbild
ning, dock ej till enskild lärjunge. Fonden
förvaltas tills, m. i postsparbanken
innestå-ende medel. Av Svenska sparbanksföreningen
har bildats en särskild avd. för
sparpropa-ganda, som i samband med den s. k.
världs-spardagen (31 okt.) utsänt för skolor avsedda
radiolektioner om sparandet. Fr. Sg.
*SkoIstadga. Förnyad stadga för de allm.
läroverken utfärdades 17 mars 1933. Nya
stadgor ha även utfärdats för kommunala
mellanskolor 2 juni 1933 och för högre
folkskolor 6 juni 1934. Ny stadga för statens
folkskoleseminarier utfärdades 18 juni 1937
(Sv. Författningssaml., n:r 535). Fr. Sg.
*Skolstyrelse, se även
Folkskolesty-r e 1 s e, suppl. Besvär över
kommunalfullmäktiges beslut prövas i första hand av
länsstyrelserna. Då fullmäktige enl. 1930 års
bestämmelser besluta även i frågor rörande
folkskolan, få länsstyrelserna numera pröva
besvär även över beslut om frågor av
skolorga-nisatorisk natur. Besvär över dylika beslut,
som fattats av annan kommunal myndighet,
prövas fortfarande av domkapitlen. Fr. Sg.
*Skolväsende. De senaste åren beteckna en
tid av livlig verksamhet inom s. Under
genomförandet av den 1927 beslutade
läroverksorganisationen visade sig vissa ändringar
önskvärda, särskilt i fråga om de-allmänna
läroverkens undervisningsplan. Efter
förberedande arbete av en sakkunnigkommitté
utfärdade K. m:t 17 mars 1933 förnyad stadga
för läroverken och nya timplaner samt 28
april 1933 ny undervisningsplan. Den
viktigaste ändringen i planen gällde de två högsta
(de differentierade) ringarna på gymnasiet,
för vilka bestämdes fasta kombinationer för
de ämnen, som lärjungarna ha att tillvälja;
förut var valet fritt. Härvid bestämdes
tilllika, att franska skall vara fast ämne på
latingymnasiet och -lyceet samt engelska på
realgymnasiet och -lyceet; förut var valet
mellan de levande språken fritt. I samband
härmed utökades timtalen för vissa
humanistiska ämnen både i realskolan och på
gymnasiet (i synnerhet modersmålet, historia och
franska) och minskades timtalen för
matema-tisk-naturvetenskapliga ämnen. 1935 tillkom
på realgymnasiet en s. k. specialkurs i
matematik för dem, som behöva inhämta ett större
kunskapsmått i ämnet. Den 1927 beslutade
läroverksorganisationen är nu i övrigt
genomförd. Vissa ändringar i fråga om
läroverkens antal, anordning m. m. ha emellertid
skett. Flera läroverk ha ombildats, och några
ha tillkommit genom nyinrättande el.
förstatligande. Hela antalet är (1937) 137 med
(höstterminen 1936) 48,773 lärjungar (32,907 gossar
och 15,866 flickor, inkl, kommunala
gymnasier). Av dessa läroverk voro: 1) högre allm.
läroverk 54 (23,344 gossar, 8,859 flickor, tills.
32,203, inkl, kommunala gymnasier), därav
för gossar 10, för flickor 5, med
samgymna-sium och gossrealskola 7, samläroverk 32;
2) fristående realskolor 83: a) med femårig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
