Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skogslagstiftning - Skogs- och flottledsinspektionen - Skogs- och flottledsinspektören - *Skogs- och flottningsarbetareförbundet - *Skogsrå - *Skogsskolor - *Skogsstaten - Skogsägareföreningarnas riksförbund - *Skolastik - *Skolbad - *Skolbibliotek - *Skoldistrikt - Skolfilm - *Skolhem - *Skolhygien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Skogs- och flottledsinspektionen—Skolhygien
818
lagen icke i funktion, utan att K. m:t för
visst område därom utfärdar formligt
förordnande. Så har dock ännu icke skett. S-r.
Skogs- och flottledsinspektionen,
yrkesinspektion, som inrättades 1919. S. har till
uppgift att åstadkomma förbättringar i fråga
om skogs- och flottningsarbetarnas
arbetsvillkor samt deras bostads- och
levnadsförhållanden under vistelsen på de ofta avlägset
belägna arbetsplatserna i skogarna. Den
består fr. o. m. juli 1937 av skogs- och
flottledsinspektören (se nedan), 1
ord. och 1 e. o. assistent (den senare
tjänstgör endast under vinterhalvåret), 1 e. o.
skogs-underinspektör och 3 biträdande
skogsunder-inspektörer (de sistnämnda äro
befattningshavare vid Domänverket och förordnas
endast under vinterhalvåret). S-r.
Skogs- och flottledsinspektören,
ämbetsman, som utövar tillsyn över efterlevnaden
av lagen om arbetarskydd vid
skogsavverknings-, skogsvårds-, kolnings-,
flottledsbygg-nads- och flottningsarbeten samt vid sågning
av virke i direkt samband med
skogsavverkning. S. utövar även kontroll över
efterlevnaden av skogs- och
flottledshärbärgesla-garna och biträdes därvid av statens
revirförvaltare med underlydande personal samt, i
den mån • överenskommelse därom träffats
mellan yrkesinspektionens chefsmyndighet och
vederbörande skogsvårdsstyrelse, även av
länsjägmästare med underlydande personal.
S. medverkar även vid kontrollen av att
bestämmelserna i sjölagen § 5 a och med stöd
därav utfärdade föreskrifter iakttas
beträffande fartyg, som nyttjas vid flottning. Jfr
även Arbetar skyddslagstiftning,
suppl., sp. 227. S-r.
♦Skogs- och flottningsarbetareförbundet
hade 31,100 medl. 31 dec. 1936. De skogs- och
flottningsarbetare i Värmland och
Bergslagen, som tidigare tillhört
Sågverksindustri-arbetareförbundet, övergingo 1934 till S.
♦Skogsrå. Jfr G. Granberg, »Skogsrået i
yngre nordisk folktradition» (1935;akad. avh.).
♦Skogsskolor. Skogsskolan på Ombergs
kronopark har indragits. Undervisningen i s.
utövas av en föreståndare, en biträdande
lärare och en övningslärare. Kursen är ettårig
och varar från 15 okt. till nästkommande
30 sept. S-r.
♦Skogsstaten. Enl. instr. av 1935 för
Domänverket benämnes s. Domänverkets
skogs-förvaltningspersonal. När de ecklesiastika
skogarna och häradsallmänningarna 1 jan.
1934 undantogos från Domänverket,
överfördes en betydande del av såväl den ord. som
den e. personalen på övergångsstat. Numera
består Domänverkets
skogsförvaltningsperso-nal av 10 överjägmästare, 101 jägmästare
(revirförvaltare), ett 60-tal assistenter och 480
kronoj ägare. S-r.
Skogsägareföreningarnas riksförbund,
förening u. p. a., en 1932 bildad, hela Sverige
omfattande sammanslutning av f. n. (1937)
22 skogsägarföreningar (jfr
Lantmannakooperation, suppl.). S. har bl. a. till
uppgift att främja skogsägarföreningarnas
gemensamma intressen och föra deras talan
inför myndigheterna samt verka för
genomförandet av rättvisa inmätningsbestämmelser
och leveransvillkor. Föreningarna voro till
en början uteslutande ideella (några ha
fortfarande även skogsvårdspropaganda,
skogs-undervisning m. m. på sitt program), men
alla ha ombildats till ekonomiska
föreningar. Y.
♦Skolastik. Nyare litt.: M. Grabmann,
»Mittelalterliches Geistesleben» (2 bd, 1926—
36) och »Die Geschichte der katholischen
Theo-logie seit dem Ausgang der Väterzeit» (1933);
F. Ehrle, »Die Scholastik und ihre Aufgaben
in unserer Zeit» (2:a uppl. 1933);
specialarbeten om Albertus Magnus, Tomas från
Aquino, Duns Scotus m. fl. Jfr N y s k o 1
a-s t i k, suppl.
♦Skolbad. Anordnandet av s. har under
senare år verksamt främjats, genom att s.
kombineras med folkbad. En kraftig propaganda
för anläggandet av dylika bad (badstugor)
har igångsatts av Svenska
gymnastikförbundet, härvid understött av Pensionsstyrelsen,
som under vissa villkor lämnar bidrag till
anläggningskostnaderna. Fr. Sg.
♦Skolbibliotek. Statens anslag till s. vid
vissa slag av skolor ingår i anslaget till
understöd åt folkbiblioteksväsendet. Bidrag kan
enl. k. kung. 24 jan. 1930 utgå till folkskola,
högre folkskola, kommunal mellanskola,
lärlings-, yrkes- och verkstadsskola, handels- och
hushållsskola, folkhögskola och
lantmannaskola. Under senare år har anslaget
reducerats. Till läroverksbiblioteken utgår för
budgetåret 1937—38 anslag av 60,000 kr. — Litt.:
H. Ählin, »Förteckning över böcker lämpliga
för de allm. läroverkens lärjungebibliotek»
(1933; utarb. på uppdrag av
Skolöverstyrelsen); A. Norbeck, »Skolbiblioteket och
undervisningen» (1935). Fr. Sg.
♦Skoldistrikt, se även Folkskola,
suppl., sp. 181, och Folk skoles ty r el se,
suppl. — För dövstumundervisningen är
landet f. n. indelat i 7 s. Fr. Sg.
Skolfilm, jfr F i 1 m v ä s e n, suppl., sp. 75.
♦Skolhem. Enl. 1936 års riksdags beslut
kan bidrag till byggnader för s. och dessas
inredning avse även andra delar av landet,
där förhållandena göra inrättandet av s.
behövligt. Anslaget härför är f. n. (1937—38)
bestämt till 100,000 kr. Statsanslaget till
inackordering av skolbarn i s., arbetsstugor el.
enskilda hem har starkt ökats och utgör
budgetåret 1937—38 880,000 kr. Därjämte utgå
s. å. till avlöning åt föreståndarinnor vid s.
och arbetsstugor 140,000 kr. Fr. Sg.
♦Skolhygien. Skolbarnens hälsa och
kropps-vård äro föremål för allt större omvårdnad
från hälsovårds- och skolmyndigheternas sida.
Om skolbaden se d. o., även ovan. Tandvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
