Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skolöverstyrelsen - Skotte, J. F. N. - *Skottebok, Stockholms stads - *Skottsberg, C. J. F. - Skouboe, Else - *Skovgaard, J. F. - *Skovgaard-Petersen, C. A. - Skravelsjuka - *Skrift - *Skriftermål - *Skriftligt bevis - Skrydstrup - Skujeniecks, Margers - *Skuldebrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Skotte—Skuldebrev
824
staten för S. uppgår 1937—38 till 537,500 kr.
och omkostnadsstaten till 109,500 kr. Fr. Sg.
Skotte, J. F. N. F r i i s-, se F r i
is-Sko 11 e, J. F. N., suppl.
*Skottebok, Stockholms stads. S.
1516—25 utgavs av J. A. Almquist 1935.
*Skottsberg, C. J. F., tjänstgjorde på
inbjudan läsåret 1934—35 som prof, vid Yale-univ.
i New Haven, Conn., och har företagit
studieresor bl. a. till Kanada 1933, Florida och
Texas 1935 och Marocko 1936.
Undervisningen i botanik vid Göteborgs högskola
organiserades av S. 1936, sedan
institutionsbyggna-den i bot. trädgården tillbyggts och delvis
nyinretts. Bland hans skrifter märkas vidare
»Bemerkungen über die Philydraceen» (i
Bota-nisches Jahrbuch 1932), »Astelia und Pipturus
of Hawaii» (1934), »Studies in the genus
Astelia» (1934), »Die Flora der
Desventuradas-Inseln» (1937) samt två serier »Minnestal i
Vet.- och vitt.-samhället» (1932, 1937).
Skouboe [skåu’bo], E 1 s e, dansk
skådespelerska (f. 1899). Har verkat vid flera av de
köpenhamnska
teatrarna, bl. a. Det
kongelige teater och
Betty-Nansenteatret.
Hennes repertoar
omfattar en mängd
roller ur både den
klassiska och den
moderna repertoaren
(Des-demona i »Othello»,
Celimène i
»Misan-tropen», Maria Stuart
i Schillers tragedi,
Aude i Raynals
»Gra
ven under triumfbågen» och Nora i »Ett
dockhem»). O. W-n.
*Skovgaard, J. F., dog 1933 9/3.
*Skovgaard-Petersen, C. A., var domprost
och stiftsprost i Roskilde stift 1929—36.
Skravelsjuka, en bristsjukdom (se
Bristsjukdomar, suppl.) hos nötkreatur, vilken
i Sverige vanligast uppträder i sådana trakter,
där jordbruket fortfarande befinner sig på en
relativt primitiv ståndpunkt. I
sjukdomsbe-greppet, som ännu ej är skarpt avgränsat,
ingå flera inanitionssjukdomar, och etiologien
är ännu ej fullt klarlagd. Man har antagit, att
sjukdomen skulle kunna uppkomma på grund
av brist på fosfater i den upptagna näringen
eller till följd av en rubbning i vommens
normala protozoflora eller i vissa fall därigenom,
att djuren under längre tid erhålla för stor
mängd koksalt som tillskott till fodret. De
mest framträdande symtomen äro minskad,
småningom helt upphörd foderlust samt
av-magring, vilken slutligen kan leda till
fullständig utmärgling. Hos dräktiga djur
tillstöter lätt vattusot i fosterhinnorna. Den
mest effektiva behandlingen har visat sig
vara, att de sjuka djuren erhålla hö från
annan trakt. I många fall ha goda resultat
nåtts genom att man i profylaktiskt syfte
på gårdar, där sjukdomen brukar uppträda,
använt riklig fosfatgödsling. N. L.
*Skrift. 1. Ny litt.: H. Delitsch,
»Ge-schichte der abendländischen
Schreibsehrift-formen» (1928); H. Degering, »Die Schrift.
Atlas der Schriftformen des Abendlandes vom
Altertum bis zum Ausgang des 18.
Jahrhun-derts» (1929); H. Jensen, »Die Schrift in
Ver-gangenheit und Gegenwart» (1935); A. Heal,
»The english writing-masters 1570—1800»
(1931). O. W-n.
*Skriftermål kan numera, enl.
cirkulärskrivelse till domkapitlen aug. 1933, infogas
i högmässan, antingen i början av denna el.
efteråt i omedelbar anslutning till allmänna
kyrkobönen. O. Hpl.
*Skriftligt bevis. Bestämmelser om
han-delsböcker finnas i bokföringslagen 31 maj
1929.
Skry’dstrup, by på Jylland, Danmark, omkr.
15 km v. om Haderslev. Här påträffades 1935
i en starkt raserad, stor gravhög en
synnerligen märklig ekkistgrav (jfr
Bronsåldern, sp. 19). Fyndet kunde i orört skick
föras in till Köpenhamns nationalmuseum och
undersökas där. Den döda, en kvinna, hade
en dräkt av samma snitt som dräkten från
Borum Eshöj (se Bronsåldern, bild 16),
men tröjan var ett betydligt finare arbete.
Man har fått en helt ny uppfattning om
bronsålderns koaffyr genom detta fynd, som
visar en synnerligen invecklad
håruppsättning med lösvalk. Vid sidan av den dödas
huvud låg en fin, språngad mössa, tydligen
en sorts vindhuva, som haft till uppgift att
skydda håruppsättningen. Graven kan
dateras till äldre bronsålder. — Litt.: C. M.
Lund, »Egekistefundet fra S.» (i Fra
Nationalmuseets Arbejdsmark 1936). H. An.
Skujeniecks [sko’-], Margers, lettisk
politiker (f. 1886). S. var revolutionär
arbetarledare men blev nationell och nedlade
betydande arbete på att utarbeta en lettisk
nationell ideologi. 1917 bildade han det
radikal-demokratiska partiet och var 1920—34 ledare
i saiman för demokratiska centern, som fick
nationalistisk prägel. 1926—28 och 1931—32
var S. ministerpresident. Sedan 1934 är han
v. ministerpresident i Ulmanis’ ministär. Han
har skrivit »Nacionalais jautatums Latvija»
(Den nationella frågan i Lettland; 1914).
R. Ljl.
*Skuldebrev. Numera gäller lag 27 mars
1936 om s., tillkommen under samarbete med
Danmark, Norge och Finland. Lagens reella
betydelse är icke strängt begränsad till s.,
då den indirekt torde komma att påverka
praxis vid åtskilliga närstående
civilrättsliga frågor. I lagens kap. 1 ges vissa
allmänna bestämmelser. Sålunda föreskrives
bl. a. — med ändring av vad tidigare gällde
—, att om s. utfärdas av flera utan förbehåll
om delad ansvarighet, utfärdarna få svara
en för alla och alla för en (om deras inbördes
regressrätt se d. o., suppl.). Vidare stadgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
