Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Skuldebrev - *Skultuna - *Skum - Skumbildare - Skur - Skuru - *Skurup - *Skutskär - *Skuttunge - *Skvadron - *Skyddshem - *Skyddskårer - Skyddsrelä - *Skyddsrum - *Skyddstull - *Skyskrapa - *Skytte, B. - *Skytteholm - Skyttekompani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Skultuna—Skyttekompani
826
om betalningsort, förfallotid, uppskovsränta
(jfr d. o., suppl.) m. m. Skulle tillämpning
av villkor i s. uppenbarligen strida mot gott
affärsskick el. eljest vara otillbörlig, ger
lagen möjlighet att jämka villkoret el. lämna
det utan avseende.
Lagen skiljer mellan löpande och enkla
(icke-löpande) s. De förra regleras i lagens
kap. 2, som bl. a. innebär den viktiga
nyheten, att endast s., ställda direkt på
innehavaren, kunna göras gällande utan annan
legitimation än innehavet av s. De till viss
man el. order ställda s., som förut varit
likställda med s. till innehavaren, ha fått
karaktären av verkliga orderpapper (jfr
d. o., suppl.), d. v. s. annan innehavare än
den ursprunglige »visse mannen» måste
genom en fortlöpande följd av skriftliga
överlåtelser framstå som formellt legitimerad. 1
övrigt gälla ensartade regler för båda
typerna av löpande s. Dessa innebära bl. a.,
1) att person, som i god tro förvärvar
löpande s. av annan än rätte borgenären,
trots detta blir berättigad enl. s. (vid
orderskuldebrev måste dock överlåtaren ha den
särskilda formella legitimationen enl. vad
nyss sagts), 2) att i synnerligen betydande
omfattning invändningar, som kunnat göras
gällande mot krav från tidigare innehavare
av s., icke av gäldenären åberopas mot ny
innehavare i god tro samt 3) att överlåtelse
(och pantsättning) av löpande s. ej är giltig
mot överlåtarens (resp, pantsättarens)
borgenärer, med mindre den nye innehavaren fått
s. i sin besittning.
Enkla s., varom regler ges i lagens kap. 3,
äro sådana, som ställts till viss man (har s.
till viss man försetts med
inteckningsmed-givande, gäller det dock som löpande, därest
icke genom orden »icke till order» el. motsv.
uttryck förbehåll träffats i motsatt riktning).
Senare innehavare av enkelt s. har icke
bättre rätt än överlåtaren, överlåtelse (och
pantsättning) av enkelt s. gäller ej mot
överlåtarens (resp, pantsättarens) borgenärer,
innan gäldenären fått underrättelse (s. k.
de-nuntiation) om transaktionen. För vissa enkla
s. — vissa bevis om banktillgodohavanden
m. m. — gälla enl. lagens kap. 4 särskilda
bestämmelser.
Samtidigt med lagen om s. antogos flera
viktiga följdlagar, bl. a. en lag ang. vissa
utfästelser om gåva (jfr Real kontrakt,
suppl.), lag om pantsättning av lös egendom,
som innehas av tredje man, lagar om
ändringar i aktiebolags- och banklagstiftningen
m. m. — Se vidare »Lagstiftning om
skuldebrev» (i Nytt Juridiskt Arkiv, avd. II, 1936).
Den stämpel, som skall åsättas s., då det
för vinnandet av inteckning el. betalning
företes hos offentlig myndighet, utgör
numera 40 öre för varje fulla 100 kr. av
kapitalbeloppet. Å. M.
*Skultuna. 2. D. 2 av E. Erixons »S.
bruks historia» utkom 1935.
*Skum, se även Flotation, suppl.
Skumbildare, se Flotation, suppl., sp.
137.
Skur (eng. shower, ty. Schauer}, se
Ultra-strålning, suppl.
Skuru, villasamhälle i Nacka socken,
Stockholms län, v. om Skurusundet (se d. o.). Tills,
m. det angränsande Ektorps villasamhälle
1,660 inv. (1936).
*Skurup. 1. S. ingår nu i S:s, Solberga och
Hassle-Bösarps pastorat.
*Skutskär. Älvkarleby och S:s
kapellförsamling bilda sedan 8 aug. 1931 en kyrklig
samfällighet.
*Skuttunge. I en 1600-talsbyggnad,
tillhörande S. gamla prästgård, har upprättats ett
hembygdsmuseum (invigt 1935).
*Skvadron. I samband med den ökade
differentieringen inom kavalleriet ha olika
slag av s. tillkommit (se Kavalleri, suppl.).
*Skyddshem, se även
Förbättrings-anstalter och Samhällets
barnavård, båda i suppl.
*Skyddskårer, se även avd. För svar sväsen
vid Estland, Lettland och Litauen,
alla i suppl.
Skyddsrelä, se Elektriska reläer,
suppl., sp. 1160, och Buchholz relä, suppl.
*Skyddsrum anordnas numera även för att
bereda skydd mot flyganfall. De läggas i
källare el. friliggande på betryggande avstånd
från anläggningar, som särskilt väntas bli
utsatta för flyganfall. De böra skydda mot
minst 300 kg flygbomber samt, om de äro
belägna i källare, mot instörtande delar av
ovanliggande hus. S. byggas vanl. av betong
el. trä för högst ett 50-tal personer samt
göras gassäkra genom anordningar för
luftrening och tillförsel av frisk luft. De böra
ha dubbla ingångar, vilka förses med
gasslussar (se Gasskydd, suppl., med bild 3).
— Jfr Civilt luftskydd, suppl. O.E.S.
*Skyddstuli, jfr även
Handelspolitik, suppl.
*Skyskrapa. I storstäderna, särskilt i U. S.
A., kommer höghusbebyggelse alltmer till
användning. — På grund av den stora mängd
människor, som sammanföras inom en s.,
intensifieras trafiken på angränsande gator,
och behovet av parkeringsutrymme (se
Parkera, suppl.) gör sig särskilt starkt gällande
vid en s. Det ställes sålunda väsentligt större
krav på trafikförmåga m. m. hos de gator,
som omge en s., än hos gator inom bebyggelse
av mera normal höjd. För att åstadkomma
uppställningsplats för bilar anordnas ofta
parkering inom själva s. F. Br.
*Skytte, B. Se A. Grape i Lychnos 1936.
*Skytteholm. Stockholms stadsmission har
i st. f. hemmet för psykiskt sjuka 1 april
1936 under benämningen Hemmet
Mälargår-den inrättat en enskild alkoholistanstalt.
Skyttekompani benämnas tre av de
kompanier, vilka förutom ett gevärskompani (se
d. o., suppl.) och en självständig tung pluton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
