Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Smörprovningar - Snabbautomat - Snabbmatare, Snabbregulator - *Snavlunda - *Sneidern, A. W. T. v. - *Snoilsky, C. J. G. - *Snorre Sturlasson - *Snouck Hurgronje, Chr. - *Snowden, Ph. - Snäppare - *Snöploglag - *Sobieski, J. - *Sociala rådet - *Socialattaché - Social bostadspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Snabbautomat—Social bostadspolitik
842
mänt utseende) efter en likaledes 3-gradig
skala. För att smöret skall anses vara av
fullgod kvalitet (runmärkeskvalitet) fordras,
att det uppnår minst 4—2—2 poäng i resp,
skalor. Enl. de nya föreskrifterna skall smör
från varje i s. deltagande mejeri provas vid
d r i 11 e 1- och bytteprovningar minst
26 ggr årl. Dessutom anordnas årl. minst 5
hållbarhetsprovningar, och
exportsmöret kontrolleras, då drittel- och
bytteprovningar därtill givit anledning och f. ö. i den
omfattning Sv. smörprovningarna finna
lämpligt vid s. k. exportkontroll. Föreskrifter ang.
export av smör äro givna i k. kung. 26 april
1935, varigenom stadgas, att smör endast får
utföras över Malmö och Göteborg, att
exportsmöret skall vara runmärkt och förpackat i
nya drittlar samt att det ej får innehålla
över 16 % vatten. E. C-g.
Snabbautomat, automatisk elektrisk
strömbrytare med särskilt hög brythastighet. S.
användes ofta i förbindelse med
bakströms-relä (se d. o., suppl.) vid parallellt arbetande
strömriktare i och för snabb urkoppling vid
baktändningar (se Elektriska
strömriktare, suppl., sp. 1164). F. D-n.
Snabbmatare, Snabbregulator, se S p ä
n-ningsregulator, suppl.
*Snavlunda. Skyllbergs bruks a.-b. har
tråddrageri, galvaniseringsverk och
spikfabrik vid Kårberg.
*Sneidern, A. W. T. v., var ordf, i 1932 års
trafikutredningskommitté.
*Snoilsky, C. J. G. Ny litt.: P. Hallström,
»C. S.» (1933).
*Snorre Sturlasson. S:s födelseår anses
numera vara 1179.
*Snouck Hurgronje, C h r., dog 1936.
*Snowden, P h., dog 1937. På senare år
framträdde han flera gånger med stark
kritik av den nationella regeringen, bl. a. på
grund av dess rustningspolitik. Han utgav
en självbiogr. i 2 vol. (1934). L-ts.
Snäppare, fjädrande stilettkniv för
tagning av blodprov etc.
*Snöploglag, se även Väghållning
s-skyldighet.
*Sobieski, J. Till 250-årsminnet (1933) av
Wiens befriande utkom en rik litt. (bibliogr.
i Zeitschrift für Osteuropäische Geschichte,
h. 2, 1934), bl. a. eng. monogr. av J. B.
Morton (1932;, fr. övers. 1933), po. av O. Laskowski
(1933) och A. Belcikowska (s. å.).
*Sociala rådet avskaffades i samband med
Socialstyrelsens omorganisation 1937. De s. k.
sjukkasse- och arbetslöshetsnämnderna — den
senare tillfogad vid upprättandet av
arbetslöshetsförsäkring (se d. o., suppl.) — skola
dock t. v. bibehållas. A. M.
*Socialattaché. Sverige har sedan 1933 ej
mer någon s.
Social bostadspolitik. Länge hade
ingripanden i bostadsfrågan (se d. o., även
i suppl.) karaktär av tillfälliga hjälpåtgärder
i tider av bostadsnöd, men särskilt sedan
världskriget och efterföljande världskriser
har i allt flera av de mera industrialiserade
länderna utbildats en mer eller mindre
planmässig bostadspolitik. Bostadsfrämjande
åtgärder fordra merendels betydande
ekonomiska resurser, och att sådana särskilt under de
senaste åren ställts till förfogande
sammanhänger med att i striden mot arbetslösheten
byggnadsindustrien såsom en nyckelindustri
blivit av stor betydelse ur
arbetsanskaffnings-synpunkt, liksom det d kampen mot hotande
befolkningsminskning ansetts påkallat att
genom åtgärder mot trångboddhet och
slumbostäder tillförsäkra de barn, som födas, en
hygieniskt och moraliskt sundare hemmiljö
samt att i högre grad göra det ekonomiskt
möjligt för föräldrar att sätta barn i världen,
utan risk för att dessas uppväxtvillkor i
hemmet skola bli alltför undermåliga.
En s. utformades först i industrialismens
ursprungsland, England. Redan på
1840-talet lades grunden till den
hälsovårdslagstiftning och bostadsinspektion, som i
förening med byggande av ersättningsbostäder
(genom lokalmyndigheter och public utility
societies) i st. f. utdömda lägenheter utgöra
kärnan i den engelska bostadspolitiken. Dess
senaste utslag äro den sedan 1933 pågående
kampanjen i syfte att bortriva och ersätta de
engelska storstädernas omfattande slumområden
samt 1935 års bostadslag, som avser att
utrota trångboddheten. — Ett annat
föregångs-land inom s. är Holland, där 1901 års
bostadslag varit av stor betydelse för
bostadsväsendets gynnsamma utveckling. — I
Belgien och Frankrike har man särskilt
bemödat sig om att skapa och stödja
halvoffentliga organisationer för byggande av
billiga bostäder, avsedda för mindre
bemedlade (särskilt den franska s. k.
Loucheur-lagen av 1928). — I Tyskland sökte
man efter valutastabiliseringen 1923
framför allt avhjälpa bostadsbristen i
storstäderna genom att hjälpa fram
nybyggnader genom den »hyresskatt», som upptogs
från de äldre fastigheterna, vilka genom
valutakatastrofen till större delen befriats
från inteckningsskulder. Under den
nationalsocialistiska regimen har man slagit in på
radikala linjer i fråga om stadsplanering och
Raumordmmg och söker uppluckra
storstäderna genom att dels sanera slumdistrikt,
dels stödja bebyggelsen med enfamiljshus o. a.
småhus i förstads- och landsbygdsområden.
Medan i nämnda länder (utom Holland)
bostadspolitiken utformats under trycket av
den under krigsåren införda och ännu delvis
bestående hyresregleringen, vilken medfört,
att det allmänna måste subventionsvägen
finansiera stora delar av
småbostadsproduktio-nen, har i Sverige bostadsmarknaden
varit helt fri utom under hyresregleringstiden
1917—23. Under det senaste årtiondet ha i
Sveriges stadssamhällen årl. nybyggts 20,000
—30,000 bostadslägenheter för en kostnad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
